Livscykelspecifikation

Motion 1994/95:N410 av Eva Goës m.fl. (mp)

Vi borde för varje produkt vi tillverkar skriva en
''livscykelspecifikation''. Den skall tala om för alla
intresserade att konstruktören och tillverkaren verkligen vet
vad han gör, att han har tänkt igenom den process han startat
genom att tillverka produkten. En livscykelspecifikation
skall, som namnet antyder, tala om hur man väntar sig att
den process man startat genom att tillverka varan skall
utveckla sig ända tills varan är uttjänt.

En livscykelspecifikation skall därför ge följande
information:

a) Vad tjänar produkten för syfte? Vad är försvaret för att
man beslutat att ta mänsklighetens oskattbara kapital av
råvaror i anspråk för dess tillverkning? (För det är ju ett
mycket allvarligt beslut.)

b) Vilka naturtillgångar tas i anspråk för tillverkning av ett
exemplar av produkten: mineral, energi etc., och vilka
biprodukter alstrar tillverkningen, d.v.s. hur mycket material
recirkuleras och hur mycket föroreningar går ut till luft,
vatten och soptipp? Vilka vådor föreligger för dem som
arbetar med tillverkningen?

c) Om produkten omsätter energi, vilken är
verkningsgraden, och ger den någon miljöpåverkan vid sin
användning?

d) Varudeklaration på traditionellt vis, teknisk
beskrivning, bruksanvisning.

e) Tekniska garantier och garantitid uppges.

f) Förväntad teknisk livslängd uppges och motiveras.

g) Serviceanvisningar anges. Behöver vissa slitagedelar
utbytas med vissa regelbundna intervaller anges det också,
liksom skrotningsspecifikationer för dessa slitagedelar.

h) Tillverkaren anger sina avsikter beträffande service: Hur
länge avser han att hålla reservdelar? Han bör samtidigt avge
en förklaring, att han vid en eventuell överlåtelse av sin
rörelse skall kräva att efterföljaren skall överta dessa
serviceförpliktelser.

i) Slutligen avslutas livscykelspecifikationen med en
skrotningsspecifikation, vilken i detalj anger hur
konstruktören utfört produkten för att den skall kunna
skrotas på ett enkelt sätt och så att allt väsentligt material
enkelt skall kunna återanvändas utan att blandas ihop. I
skrotningsspecifikationen anges vidare hur man skall
förhålla sig med eventuella giftiga eller på annat sätt vådliga
ämnen som ingår i produkten (t.ex. kvicksilver, freon och
syror).

En lagstiftning om livscykelspecifikation bör snarast
införas för kapitalvaror -- även s.k. hushållskapitalvaror. Jag
är övertygad om att en lagstiftning som föreskriver att en
livscykelspecifikation skall levereras med varje kapitalvara
som säljs i landet kommer att få en oerhörd pedagogisk
betydelse. Den kommer att tvinga både tillverkare och
brukare att tänka på att de handskas med varor av
kapitalkaraktär -- oersättliga råvaror -- och att dessa varor
inte bara kan åsättas ett ekonomiskt värde utan är unika och
oersättliga och därför måste handhas i medvetande om detta.
I dag tappar leverantören alltför ofta intresset för sin produkt
i och med att garantitiden gått ut. Och användaren tappar
likaledes intresset när produkten tjänat ut.

Kärnkraftverk

Det är märkligt att kraftföretagen inte begär någon
livscykelspecifikation för ett kärnkraftverk, som trots allt är
en av de mest materialkrävande verksamheter som finns och
som dessutom säkerligen kommer att bjuda på ganska
intrikata problem vid skrotningen. Livscykeln är ju inte
avslutad förrän materialet är återanvänt -- eller är det köp-
slit-släng-reaktorer man sysslar med? Fast vi vet ju redan hur
man gör. När man inte använder kärnkraftverket mera låser
man det och går därifrån. Så har man gjort med
Ågestareaktorn. Så har man gjort med Marvikenreaktorn.

Hela texten ovan publicerades ursprungligen 1976 i boken
''En betraktelse på domedagsafton'' av Lars Norberg. LT:s
förlag 1976. Förslaget har framförts i motioner 1977, 1989,
1990 och 1991. Fortfarande finns inga
livscykelspecifikationer eller ens skrotningsspecifikationer
vare sig på kärnkraftverk eller på kylskåp och bilar.

För att ta ett steg i rätt riktning mot livscykelspecifikation
rent konkret innan någon lag har börjat gälla, bör
kärnkraftsindustrin omgående åläggas att lämna
skrotningsspecifikation på kärnkraftverk. Erfarenheterna
från rivning av kärnkraftverk i USA har visat att kostnaderna
kraftigt överstigit de beräkningar som presenteras i Sverige
hos motsvarande reaktorer (2 609 miljoner mot 957 miljoner
kronor Ringhals II-fabrikat). USAs erfarenheter borde kunna
ligga till grund för en sådan skrotningsspecifikation. Vad kan
återvinnas? Sverige har varit en pionjär på
varudeklarationernas område, men i dag har andra länder
mycket bättre deklarationer på sina produkter. De
energideklarationer som exempelvis krävs i många stater i
USA, exempelvis Kalifornien, visar att Sverige kommit på
efterkälken. Det är hög tid att tillverkare och brukare av
kapitalvaror tvingas ta sitt ansvar. En lagstiftning om
livscykelspecifikation borde ha funnits för länge sedan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett lagförslag om
livscykelspecifikation skall utarbetas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skrotningsspecifikation på
kärnkraftverk.

Stockholm den 23 januari 1995

Eva Goe s (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Per Lager (mp)