Levnadsvillkor i Jämtlands län

Motion 2002/03:N372 av Rune Berglund m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om likvärdiga levnadsvillkor i hela landet.

Likvärdiga levnadsvillkor

Jämtlands län är ett fantastiskt län att bo och leva i. Naturen är underbar med storslagna vyer och bidrar till en god livsmiljö för länets innevånare. Länet har stora utvecklingsmöjligheter men är glest befolkat med stora avstånd, både inom länet och till andra delar av Sverige. Befolkningen har stadigt minskat och på ca 12 % av Sveriges yta bor 128 000 människor. Det betyder oftast extra stora kostnader för sjukvård, skola, omsorg och annan service samt för näringslivet och dess transporter. Skatteintäkterna både totalt och i genomsnitt per person är bland de lägsta i landet. För att vända utvecklingen och öka befolkningen i länet krävs särskilda insatser. En grundförutsättning för att bibehålla en god livsmiljö i länet är att kommunerna och landstinget har ekonomiska förutsättningar att ge en samhällsservice som är likvärdig med andra delar av Sverige. Länet är därför beroende av att det kommunala skatteutjämningssystemet bibehålls och utvecklas.

För att skapa likvärdiga levnadsvillkor, högre sysselsättningsgrad och en positiv utveckling i länet krävs utöver detta särskilda insatser.

• Bra förutsättningar för länets näringsliv

• En aktiv regionalpolitik

• Utlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet

• Satsningar på goda kommunikationer

• Satsningar på utbildning och kompetensutveckling

• Stimulera inflyttning

Bra förutsättningar för länets näringsliv

För att skapa ett gott klimat för företagande krävs långsiktigt stabila förutsättningar som även beaktar de regionalpolitiska förutsättningarna. För att de företag som finns i länet ska utvecklas och nya företagsetableringar ska ske måste de nackdelar som länets näringsliv har, med bl.a. långa avstånd till en större marknad, minimeras genom särskilda insatser. Sänkta arbetsgivaravgifter, etableringsstöd och transportstöd är stödformer som behövs för att företagen ska kunna konkurrera på lika villkor. Dessutom måste tillgången på riskvilligt kapital förbättras.

Stöd från EU utgör en viktig del av finansieringen av utvecklingsprojekt i länet. Det är därför av största vikt att strukturfonderna inom EU även under den kommande programperioden efter 2006 utformas på ett sådant sätt att det blir möjligt att ge stöd till glest befolkade områden.

Besöksnäringen i länet är en viktig och central del av det privata näringslivet. Den har goda möjligheter att utvecklas mycket mer. En förutsättning är konkurrensneutrala villkor i förhållande till besöksnäringen i våra konkurrentländer. För att tillvarata och bygga vidare på det goda rykte inom och utom landet som besöksnäringen i Jämtland har, med Åre som alpint turist- och idrottscentrum, krävs ständig förbättring och utveckling inom branschen. För en fortsatt utveckling och för att ta tillvara besöksnäringens tillväxtmöjligheter i länet krävs stora investeringar och möjligheter till stöd för sådana investeringar.

En aktiv regionalpolitik

Staten har det nationella ansvaret för hela Sverige. Skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. Regionalpolitiken ska skapa likvärdiga förutsättningar med riktade insatser för utsatta områden. Staten ska därför ha och ta ett aktivt övergripande ansvar för såväl den regionala tillväxtpolitiken som välfärdspolitiken. Regionalpolitiska mål och hänsyn måste vara överordnade och ligga till grund för sektorspolitikens utformning. I många sammanhang måste de förhållanden som råder i glest befolkade län leda till särskilda lösningar i stödformer och regelverk så att nödvändig samhällsservice med tillgång till livsmedel, post, sjukvård, transporter m.m. kan upprätthållas. Inför politiska och statliga beslut måste det alltid finnas analyser av de regionalpolitiska konsekvenserna. Det är nödvändigt med en regelbunden uppföljning och utvärdering av regionalpolitiska effekter av statliga beslut.

Utlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet

Större delen av statens egen verksamhet är i dag lokaliserad till Stockholmsområdet, ett område som har goda tillväxtmöjligheter utan stöd av statlig verksamhet. Den möjlighet som finns med modern teknik och snabba kommunikationer gör att förutsättningarna finns för en väl fungerande statlig verksamhet även utanför storstäderna.

För att stimulera tillväxten i andra delar av landet bör statlig verksamhet decentraliseras och utlokaliseras. Vid etablering av nya myndigheter ska lokalisering utanför Stockholmsområdet ständigt prövas och bara mycket tungt vägande skäl godtas för etablering i Stockholmsområdet. Även etablerade myndigheter bör få i uppdrag att regelmässigt pröva utlokalisering av hela eller delar av verksamheten.

Goda kommunikationer

Bra kommunikationer inom länet och till viktiga orter i omvärlden är en grundförut-sättning för företagande och arbetsliv. Positivt för vägnätet i vårt län är de beslut som tagits om en stor satsning på bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion, men det är tyvärr inte tillräckligt för att vi ska uppnå samma vägstandard som i övriga landet. Ytterligare insatser behöver göras så att vägarna i länet kan hållas öppna året runt. Även de större vägarna i länet måste hålla en fullgod standard för att motverka nackdelarna med långa avstånd.

Den gröna skatteväxling som minskar kostnaden för arbete och ökar kostnaden för energi innebär att boende i norra delen av Sverige, där klimatet är kallare och avstånden stora, får bära en oproportionerligt stor del av kostnaden för skatteväxlingen. Befolkningen har redan idag höga kostnader som en följd av de långa avstånden och litet utbud av kollektivtrafik, varför en differentiering av bensinskatten snarast bör övervägas.

Järnvägen har upprustats till en god standard och trafik med snabbtåg kan snart ske mellan Stockholm, Östersund och Storlien. Satsningen bör fullföljas och de kvarvarande delarna av Norra stambanan snabbtågsanpassas. Nu är det angeläget att trafiken kommer igång snarast så att den omfattande investering som gjorts tas tillvara fullt ut. Även järnvägen mellan Ånge och Sundsvall måste rustas upp och snabbtågsanpassas så att restiden från Östersund till Sundsvall kan kortas till under två timmar. Detta är viktigt, inte minst för utvecklingen av Mitthögskolan. Inlandsbanan måste få nödvändiga resurser för investeringar och underhåll. Den är viktig både för godstransporter och turisttrafiken. Ett högaktuellt problem när det gäller godstransporter på järnväg är de mycket snabbt stigande priserna och den ovilja som finns hos tågoperatörerna att över huvud taget bedriva godstrafik på vissa orter. Detta är ett stort bekymmer såväl från regionalpolitisk som miljöpolitisk synpunkt. Det finns därför anledning att överväga att från samhällets sida upphandla olönsam godstrafik på järnväg på samma sätt som man i dag upphandlar olönsam persontrafik.

Kollektivtrafiken i länet måste upprätthållas på en rimlig nivå. Därför behövs särskilda villkor för kollektivtrafik i glest befolkade områden. För att kunna bibehålla nödvändig samhällsservice, tillgodose barnens möjligheter att ta sig till skolan, sjukresor och inte minst möjliggöra arbetspendling anser vi det vara nödvändigt att se över kollektivtrafiken i glesbygdsområden. Behoven måste inventeras och man bör förutsättningslöst men med nytänkande titta på möjligheterna till samordning, rationell trafikplanering och hur lokala entreprenörer kan stimuleras.

Snabb och säker tele- och datakommunikation med likvärdiga villkor och till avståndsoberoende taxor är förutsättning för företagande och distansutbildning i ett glest befolkat län som Jämtland. Det är också väsentligt att mobiltelefonnätet blir länstäckande. Eftersom marknaden sviktar måste staten ta ett ansvar och styra utbyggnaden av höghastighetsnät för datakommunikation på ett sådant sätt att hela landet ges likvärdiga utvecklingsmöjligheter.

Förutsättningarna för flygtrafik har förbättrats genom de stora investeringar som skett på flygplatserna i Sveg och Östersund men antalet flyglinjer måste utökas och priserna sänkas. Vid byte på Arlanda för vidare resa bör kostnaderna för ”anslutningsresan” reduceras. En fördelning av kostnader inom flygsektorn där lönsamma flyglinjer bidrar till kostnaderna på mer olönsamma linjer bör utredas. Staten måste även i fortsättningen genom Rikstrafiken ta ansvar för flyglinjerna Arlanda–Sveg och Östersund–Umeå.

Satsning på utbildning och kompetensutveckling

En fortsatt satsning för att utveckla Mitthögskolan till universitet är oerhört viktig för länets utveckling. Östersund har förutsättningar att bli ett betydande utbildnings- och kompetenscentrum för inlandet, med möjligheter till utbyte med universitet i Trondheim. I Östersund finns goda förutsättningar att etablera ett nationellt resurscentrum för rehabilitering.

Stimulera inflyttning

Inflyttningen till Jämtlands län kan ökas genom att man marknadsför den goda livsmiljön. Vårt län kan erbjuda en god boendestandard till relativt låga kostnader. De flesta kan förverkliga drömmen om ett eget hus. För att göra länet mer attraktivt att flytta till och bosätta sig i vill vi att möjligheterna att bygga strandnära utökas i glesbygd.

Många av dem som lockas av den goda livsmiljön vill bosätta sig på en mindre jordbruksfastighet med några hektar åkermark för foder och bete till egna djur. Sådana fastigheter är sällan till salu. Utboägandet är ett problem, föräldragårdarna behålls som fritidsfastigheter. Att bygga nytt kostar lika mycket som i övriga delar av Sverige trots ett betydligt lägre marknadsvärde som gör det svårt att få lån. Ett nytt ”folkhemsstöd” skulle få fler att bosätta sig i glesbygdsområden.

Stockholm den 23 oktober 2002
Rune Berglund (s)
Gunnar Sandberg (s)	Marie Nordén (s)