Legitimation av dietister

Motion 1989/90:So424 av Gullan Lindblad (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90: So424

av Gullan Lindblad (m)
Legitimation av dietister

Mot.

1989/90

So424-429

&

Yrkesgruppen utbildade dietister har funnits i Sverige sedan 1969 och sedan
1978 sker kontinuerlig utbildning. Utbildningen är 120 p. på högskolenivå.

Det finns ca 350 dietister i Sverige, vilka till 99 procent är kvinnor.

Dietisterna är en välutbildad yrkeskår, som kan erbjuda kostbehandling
vid en rad olika sjukdomar, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, uremi
och cancer. En god kostbehandling kan förebygga sjukdomskomplikationer
och kan avsevärt fördröja olika sjukdomsförlopp. Behandlingen kan medverka
till att patienten kan bo hemma istället för att vårdas på sjukhus.

Dietisterna skall teoretiskt svara för den kostbehandling som läkarna ordinerar
men i praktiken får dietisten det största ansvaret, då det är hon som
har de specifika yrkeskunskaperna. Hon har alltså ett mycket självständigt
arbete, där det ställs stora krav på yrkesutövaren.

Dietisterna har idag inget skydd för sin yrkestitel genom legitimation. Arbetsgivaren
- i regel landstingen - kan därför i princip anställa vem som helst
på en sådan tjänst. Detta kan innebära att patienten inte får den kvalitet på
behandlingen, som hon skulle ha. I sämsta fall kan patienten bli felbehandlad
och skadas av felaktig kostinformation, t.ex. vid allergier och vissa tarmsjukdomar.

Den nya hälso- och sjukvårdspolitiken säger sig sätta hälsofrågor och förebyggande
åtgärder i centrum. Inte minst kostens betydelse för hälsan har
uppmärksammats på senare år. Det bör därför ligga ett allmänt intresse i att
sätta kvalitetskraven högt hos yrkesutövarna på detta område. Allt talar för
att dietisterna bör anförtros det skydd för sin yrkestitel som en legitimation
innebär. Det skulle innebära ökad trygghet för patienten.

Dietisternas riksförbund har själva, vid remissbehandling i anledning av
en tidigare motion av undertecknad, anfört följande skäl för legitimation:

1. Kravet på yrkeskunskap och kompetens. Oseriös verksamhet förekommer
på området.

2. Kravet på etik. Medlemmarna i förbundet har åtagit sig att följa vissa
etiska regler.

3. Kravet på dokumentation. Om dietistkåren legitimeras kan patientjournallagens
krav utvidgas till att omfatta även denna yrkesgrupp.

4. Kravet på ansvar. Samma ansvar bör ställas på kostbehandling som för
medicinska åtgärder vidtagna av läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor

och logopeder. 1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr So424-429

Vid utskottsbehandlingen av tidigare motion i ärendet avslog utskottsmajoriteten
motionen, tydligen främst p.g.a. att flertalet dietister är anställda
av landstingen. Utskottet ansåg att legitimationen främst har ett värde som
information till patienter som vänder sig till enskilt verksamma yrkesutövare
och menade att restriktivitet bör iakttas när legitimation ges till nya yrkesgr>>pper.

Jag delar uppfattningen att restriktivitet skall råda när det gäller att utfärda
legitimation för nya grupper, men att dietisterna är anställda huvudsakligen
av landstingen är ingen motivering för ett avslag. Legitimationen
bör vara ett ”kompetensbevis” för denna grupp yrkesutövare inom vården oavsett
om den sker inom den offentliga vården eller i enskild regi. Många
dietister skulle ha intresse av att öppna egen verksamhet och en legitimation
bör ge möjlighet för denna seriöst arbetande yrkesgrupp att utföra sitt arbete
inom den allmänna försäkringens ram.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dietister
med kvalificerad högskoleutbildning bör erhålla legitimation som
skydd för sin yrkestitel,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att legitimerade
dietister bör få rätt att utföra sitt arbete inom den allmänna
försäkringens ram.1]

Stockholm den 16 januari 1990
Gullan Lindblad (m)

Mot. 1989/90
So424

1 1989/90:Sf247

2