Landsbygdens utveckling

Motion 1988/89:A450 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :A450

av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c)
Landsbygdens utveckling

Runt om i landet har en livlig studieverksamhet på temat Landsbygdsutveckling
bedrivits. Flera värdefulla tips har därvid framkommit från enskilda
människor för att utveckla landsbygden. Det visar att det finns både intresse
för och möjligheter till en positiv utveckling av landsbygden.

Det räcker emellertid inte enbart med enskilda människors insatser. Det
krävs också medverkan från riksdag, regering, kommuner och samhälleliga
myndigheter. I många regioner måste skyndsamma åtgärder vidtas för att
förhindra ytterligare utglesning av serviceunderlaget.

Även i de sydsvenska länen krävs insatser i detta avseende. Hallands län
framställs ofta som ett välmående län med stadig befolkningstillväxt. Det är
en riktig beskrivning för länet som helhet, men döljer stora skillnader inom
länet.

Om man gör en indelning av länet i tre områden där

- Kustområdet = Kustförsamlingar + församlingar som gränsar till centralorter
vid kusten;

- Inlandsområden = Församlingar där glesbygdsstöd kan utgå;

- Mellanområden = Övriga församlingar.)

kan intressanta statistiska data belysa denna skillnad. Bl.a. kan följande
utläsas:

Folkmängdsutveckling (%) i olika grupper av församlingar

	1960-1969	1970-1979	1980-1988
Kustområdet	18.9	19,0	9,7
Mellanområdet	-2,2	10,0	2,7
Inlandsområdet	-7,0	-0.8	-2,6

Folkmängdens fördelning (%) på olika grupper av församlingar

1960 1988

Kustområdet

Mellanområdet

Inlandsområdet

66.8

20,7

12,5

76,1

15,9

8,0

Vidare framgår att större delen av församlingarna i inlandsområdet har en Mot. 1988/89

andel invånare över 65 år som överstiger 20 %. Motsvarande andel i A450

kustområdet understiger 15 %.

Även i ett län som Halland med i sin helhet positiva befolkningstillväxt
erfordras således betydande insatser för att uppnå balans inom länet.

Bland de åtgärder som erfordras för en positiv landsbygdsutveckling kan
följande exempel nämnas.

- Skattesystemets utformning. Boende på landsbygd kan stimuleras t.ex.
med bibehållna eller förbättrade reseavdrag vid resor till och från arbetet
och ett skattemässigt gynnande av den som bebor villa- eller jordbruksfastighet
inom områden liknande Hallands inlandsområden.

- Goda kommunikationer. I dag går en oproportionellt stor andel av såväl
väganslag som järnvägsinvesteringar till expansiva områden.

- Annorlunda tillämpning av jordförvärvslagen. Förstärk sambandet mellan
bo-bygga-bruka.

- Ökade länsanslag för regionala utvecklingsinsatser. Anslaget används
huvudsakligen för nystart och utveckling av tillverknings- och serviceföretag
på landsbygd och i landsbygdstätorter.

- Effektivare och samordnad marknadsföring av landsbygdsförsamlingarnas
förutsättningar för turism.

- En effektiv kommunal skatteutjämning. Denna bör inriktas på att
utjämna skillnader i skattekraft, åldersstruktur och geografiska förhållanden.

Exemplen kan ytterligare utökas. Det viktigaste är emellertid att möjligheterna
till att förbättra förutsättningarna för landsbygdsutveckling beaktas vid
alla samhälleliga överväganden. För att detta skall vara möjligt krävs
utarbetade planer för landsbygdsutveckling. Sådana planer erfordras såväl
centralt som regionalt.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av planer för landsbygdsutveckling på
såväl riks- som länsnivå.

Stockholm den 25 januari 1989

Rolf Kenneryd (c)

Ivar Franzén (c)