Lagstiftningen, m.m.

Motion 1988/89:K236 av Kent Lundgren (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:K236

av Kent Lundgren (mp)
Lagstiftningen, m.m.

Förutsättningar

Ett demokratiskt samhälle är uppbyggt runt en struktur som utgår ifrån att
alla tar sin del av det ansvar, som man ömsesidigt kommit överens om i
politiska majoritetsbeslut.

För att medborgarna i ett samhälle skall kunna ta detta ansvar, så måste
följande sju kriterier uppfyllas:

1. De i demokratiska val utsedda politikerna bör ta sitt förtroendeuppdrag
som ett kall och ha hög etik och moral, så att de framstår som föredömen
för medborgarna.

2. Politikern bör också ta konsekvenserna av sitt handlande, om han/hon
inte kan leva upp till dessa etiska normer.

3. Befattningshavarna och tjänstemännen i den offentliga sektorn måste
tolka de demokratiskt fattade besluten med medborgarnas bästa för
ögonen.

4. Även myndighetsutövarna måste ta sitt ansvar, när man medvetet
tolkar fel, eller utövar maktmissbruk.

5. Lagarna måste motsvara medborgarnas rättsuppfattning och rättsmedvetande
så långt detta är möjligt.

6. Lagarna måste skrivas på ett sätt - och med ett språk - som den enskilde
medborgaren kan förstå.

7. Lagarna måste göras fysiskt tillgängliga, så att vem som helst kan hitta
det han/hon söker och ha tillgång till all laginformation närhelst man så
önskar.

Tyvärr fungerar vårt samhälle inte alltid så.

Verkligheten

Studerar man verkligheten punkt för punkt, så ser man bl.a.:

1. Vi har en politisk makt, som av många anses manipulera väljarna i val
efter val, för att få sitta kvar vid makten ytterligare tre år. En del av
dessa maktmänniskor har heller aldrig haft något annat arbete än det
politiska. Ett sätt att minska maktkoncentrationen, i avvaktan på att ett
nytt system mognar fram, är att begränsa den tidsmässiga valbarheten,
så att jobbet inte blir ett livstidsyrke. - Kan man begränsa Reagans
mandattid till åtta år, så går det nog med Ingvar Carlsson också. Därför
bör man inte få sitta som riksdags- och/eller som regeringsledamot mer
än tre valperioder i sträck och därefter bör man vila från riksuppdrag
minst en period, innan man är valbar igen.

2. Politikerna står inte för sina gärningar när manipulationerna eller andra Mot. 1988/89

affärer upptäcks, varför ett politikerförakt har uppstått i Sverige, som K236

förnedrar även de idealistiska politikerna. Därför bör ett ”politikeransvar”
införas på likartade premisser som det tidigare tjänstemannaansvaret.
Bedöms ett fel som ”uppsåtligt och/eller grovt”, så bör KU få

väcka åtal vid HD eller regeringsrätten, som skall kunna döma till
suspension från ”allt riksarbete” på upp till tre mandatperioder, dvs f.n.
nio år.

För att effekt skall nås, så måste KU ha en ”icke-regeringskonstellations-majoritet”.

Motsvarande KU-instanser bör tillsättas på kommunal- och landstingsplanet.

På sikt bör ett nytt valsystem utformas, som ger väljarna direkt
möjlighet att ”förlåta” eller ”straffa ut” en politiker vid valet.

3. Myndigheterna hanterar regler och lagar på ett sätt som gett Sverige
rekordet i antal fällande domar i Europadomstolen. Alla lagar måste
därför i fortsättningen ha en grundlig text, som handlar om ”lagstiftarens
intentioner”. Dessa intentioner måste sedan följas upp efter
förslagsvis 1 och 3 år så att lagens tillämpning verkligen motsvarar desamma.
Uppföljningen måste vara riksdagens ansvar. Justitieutskottet,
som har hand om både åklagar-, domstols- och kriminalvårdsväsendet,
bör vara lämpligt forum för detta arbete.

4. Tjänstemannaansvaret avskaffades för flera år sedan och därefter har
en cynism utvecklats i hanterandet av den enskildes rättigheter och
rättsskydd, som t.ex. har inneburit att lagen om ersättning till den som
utsatts för felaktigt myndighetsingripande har blivit satt ur spel på grund
av ett statsråds uttalande. Tjänstemannaansvaret måste införas igen
och därvid måste konsekvenserna tas av felgrepp och maktmissbruk mot
enskilda. I topp-positionerna skall ansvaret vara lika starkt som för
politikerna i punkt 2 ovan, eftersom det väcker avsky, vanmakt och
misstankar om svågerpolitik, när allmänheten först ser en befattningshavare
i förtroendeställning av hög kaliber prickas för fiffel och tvingas
avgå och sedan får man se vederbörande dyka upp som ”överdirektör”
på en annan statlig myndighet, som också hanterar känsliga frågor, en
kort tid därefter. Det är således viktigt att tjänstemannaansvaret
återinförs och att lagen om ersättning till medborgare som utsatts
för myndighetsövergrepp får en skrivning som gör att tillämpningen
blir enligt lagstiftarens ursprungliga intentioner.

5. Hanteringen av flyktingarna i Alsike kloster, m.fl. ställen, samt de
inkassoregler som regeringen har föreslagit skall gälla för TV-licenser
och parkeringsböter i fortsättningen är två tydliga exempel där medborgarnas
rättsuppfattning skiljer sig från myndigheternas synsätt.

Att bli nekad asyl, undanhålla sig utvisning och sedan bli omhändertagen
av medmänniskor på humanitär grund, ser inte svensken som ett brott. Ingen
tar ju skada av det skedda. Däremot anser svensken sig misshandlad av
myndigheterna om han får prickar i betalningsregistren hos kronofogden
utan att domstol prövat kravet först. I all synnerhet om kravet dessutom inte
är befogat. 3

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr K235—241

All framtida lagstiftning, och de rättsliga åtgärder lagen kan leda till, bör ta Mot. 1988/89
hänsyn till ”om brott föreligger enligt gängse rättsuppfattning”, dvs om det K236
handlar om gärning som leder till skada för fysisk och/eller juridisk person
eller myndighet, eller ej.

6. Myndigheterna kräver att medborgarna skall hålla sig informerade om

alla de lagar som gäller i samhället och rätta sig efter dessa i sitt
levnadsmönster. Detta är ett helt omöjligt krav, eftersom lagarnas
utformning och strukturella uppläggning inte är förståelig utan juridisk
kompetens och eftersom denna inte tillhandahålles i skolan som
obligatoriskt ämne, så ställs medborgarna i en helt hopplös situation när
behov uppstår att överklaga mot en myndighet. Sveriges lagar måste
således skrivas på ”skolsvenska”.

7. Lagböcker skall finnas på alla bibliotek och finns troligen också där i de

flesta fall. Men om en enskild person skall kunna komma underfund

med ”i vilken/a balk/ar” ett aktuellt problem hör hemma (dvs om denne
skall kunna hantera det svenska lagsystemets struktur) så måste en
”lag-flora” tas fram i så fall, via vilken man kan "botanisera sig fram” på
samma sätt som i blomsterfloran. Alternativt kan riksdagen skapa en
offentlig databas, som kan nås via biblioteken, där fråge-sök-programmen
skall vara självinstruerande och lotsar sökaren fram igenom
lagdjungeln - och detta skall vara helt gratis!

Hemställan

Med avseende på ovanstående argument hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i
vallagen att punkt 1 i motionen kan verkställas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring så att
motionens intentioner om politikeransvar genomförs,

3. att - om 2 går igenom - riksdagen beslutar om att parti, eller
partigrupp, som ingår i regering ej skall ha majoritet i KU,

4. att-om 2 går igenom-riksdagen hos regeringen begär utredning
om lämpligaste instans för utdömande av suspendering av rikspolitiker,

5. att riksdagen beslutar att ”lagstiftarens intentioner” i fortsättningen
skall ingå som särskild text i såväl utskottsbetänkanden som de
allmäntryck som därefter ligger till grund för lagars och reglers
uttolkning hos myndigheter och allmänheten,

6. att - om 3 godkänns - riksdagen beslutar att följa upp lagarnas
tillämpning och effekt i samhället efter ett år och efter tre år och att
justitieutskottet får ansvaret för denna verksamhet och löpande
rapporterar till såväl riksdag som regering,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagändring så att
motionens intentioner om tjänstemannaansvar genomförs,1]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring om
ersättning till offer för myndighetsmissbruk, 2]

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om hänsyn och synsätt vid framtida lagstiftning.

8. att riksdagen beslutar att alla utskottsbetänkande!! liksom alla de Mot. 1988/89
offentliga tryck som distribueras till myndigheter och allmänhet K236

- t.ex. Svensk författningssamling, etc. skall ha en parallelltext på
”skolsvenska” som förklarar den juridiska lagtexten på ett populärvetenskapligt
sätt,

9. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som får i
uppdrag att göra all lagtext strukturellt hanterlig och fysiskt tillgänglig
för allmänheten enligt motionens anda.

Stockholm den 25 januari 1989

Kent Lundgren (mp)

1 1988/89: Ju630.

2 1988/89: L622.