Lagstiftning för ideella föreningar

Motion 1985/86:L201 Martin Olsson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

Martin Olsson m. fl. (c)
Lagstiftning för ideella föreningar

Mot.
1985/86
L201-205

De synnerligen många föreningar som är organiserade som s.k. ideella
föreningar har avgörande betydelse i vårt samhälle eftersom de fullgör både
för den enskilde och för samhället väsentliga uppgifter på många områden
exempelvis inom facklig, politisk och humanitär verksamhet samt i religionsutövning,
vetenskap, forskning och idrott. Även om medlemskap är frivilligt
för den enskilde är det oftast en förutsättning för att vederbörande skall
kunna hävda sina rättigheter och intressen. Ett fritt och av statsmakterna
oberoende organisationsväsende är genom sin omfattning och sina uppgifter
en viktig del i vårt folkstyre.

Att på olika sätt underlätta och stimulera föreningslivet men även att verka
för skydd för den enskildes ställning inom och gentemot en organisation
måste ses som ett samhällets intresse och skyldighet. Frågan om den enskilde
medlemmens rättigheter och skyldigheter inom en organisation, liksom
medborgarnas ställning gentemot olika organisationer, har under senare år
uppmärksammats alltmer.

Den starkaste kritiken har därvid riktats mot kollektivanslutningen av
fackföreningsmedlemmar till det socialdemokratiska partiet, vilken fortsatt
trots att riksdagen upprepade gånger sedan 1973 uttalat sig emot denna för
vår demokrati helt främmande verksamhet. Frågan om lagstiftning mot
kollektivanslutning tas upp i andra centermotioner och behandlas därför inte
i denna motion.

Flera händelser och förhållanden under senare år har aktualiserat frågan
om behov av - utöver lag mot kollektivanslutning - lagstiftning för att skydda
medlemmens ställning och finna regler för rättigheter och skyldigheter. Som
exempel på sådana händelser kan erinras om uppmärksammade fall dels av
uteslutning eller hot om uteslutning av medlemmar, dels vägran att få
utträde. Andra exempel är fall där förening avtalat med visst försäkringsbolag
om kollektiva försäkringar för sina medlemmar utan att ha inhämtat
dessas samtycke.

När det gäller övriga samhällsmedborgares förhållande till vissa organisationer
kan nämnas fackföreningars blockader dels mot enmansföretagare
utan anställda, dels mot företagare utan anställda som är medlemmar i den
blockerande organisationen. Även dessa spörsmål tas i år åter upp i andra
centermotioner, varför vi i denna motion begränsar oss till frågan om
lagstiftning innehållande grundläggande regler för ideella föreningar.

Enligt vår uppfattning finns det utan tvekan starka skäl för en närmare
utredning rörande såväl behovet som den lämpliga utformningen av lagstift- 1

1 Riksdagen 1985/86.3 sami. Nr L201-205

ning om de ideella föreningarna. En utgångspunkt måste vara att variations- Mot. 1985/86

rikedomen i föreningslivet inte får begränsas eller föreningslivet och L201

organisationsväsendet hindras. Det viktigaste i en sådan lagstiftning bör vara

det som ur samhällets synpunkt är mest skyddsvärt nämligen den enskildes

ställning i förhållande till organisationerna. Det kan gälla exempelvis rätten

att bli medlem r, rätten till utträde ur och rätten att stå utanför en

organisation, rättigheter och skyldigheter vid hot om eller beslut om

uteslutning samt medlems bundenhet av beslut som fattas utan hans

medverkan eller som rör frågor utanför föreningens verksamhetsområde.

Ytterligare frågor där lagreglering bör övervägas är minoritetsskyddet,
ekonomi och revision, skadeståndsskyldighet, ansvar för uppkomna förbindelser,
upplösning av förening och villkoren för att en ideell förening skall
anses vara en juridisk person.

Andra motiv - än den enskildes rättigheter - för överväganden av någon
form av lagreglering är de viktiga funktioner som föreningar, organiserade
som ideella, har anförtrotts av samhället.

Det har alltid varit naturligt att det funnits en lagstiftning för ekonomiska
föreningar. Lagen om dessa innehåller noggranna regler dels motsvarande
aktiebolagslagens för aktiebolagen, dels bl. a. om medlems rättigheter och
skyldigheter samt minoritetsskydd. För de ekonomiska föreningarna, vilka liksom
de ideella - fyller mycket viktiga uppgifter i vårt samhälle och för den
enskilde, finns alltså bestämmelser som reglerar medlemmens ställning. Det
är därför egentligen inget nytt om man nu prövar att finna lämpliga sådana
regler även för de organisationer som ingår i gruppen ideella föreningar.

I riksdagen har vid ett flertal tillfällen motionskrav framförts om utredning
av frågan om lagstiftning för ideella föreningar. Fram till 1983 avvisades
dessa krav med hänvisning til att pågående utredningsarbete gällande
arbetsrätt, stiftelser och ekonomiska föreningar borde avvaktas innan
ställning togs till utredningskravet.

Sedan det nämnda utredningsarbetet sedan flera år avslutats och det
tidigare motivet alltså inte längre finns har riksdagens socialistiska majoritet
avvisat utredningskraven utan andra motiveringar än att det ansetts saknas
skäl för lagstiftning om ideella föreningar.

Vi vill nu upprepa kravet på att en utredning företas om behovet och
lämpligheten av en lagstiftning om ideella föreningar i främst syfte att skydda
den enskildes rättigheter och ställning. Eftersom föreningslivet är så
avgörande för vårt samhälle och för praktiskt taget alla medborgare är det av
största betydelse att alla har förtroende för organisationerna. En lagreglering
av viktiga principer skulle kunna vara ett medel att stärka såväl medlemmarnas
som övrigas tilltro till organisationerna och deras verksamhet och
därigenom vara till gagn för alla inbegripet även föreningarna och deras
funktionärer.

Förenings- och organisationsfriheten är grundlagsfäst och får självfallet
inte begränsas genom en lagstiftning. Men inom ramen för föreningsfriheten
måste bl. a. möjligheterna prövas att ge garantier i lagstiftning för den
enskilde medlemmens ställning inom och gentemot ”sin” organisation.

Liksom en sådan eventuell lagstiftning inte får verka hindrande på föreningsliv
och organisationsväsende får den inte heller ges byråkratiska inslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att frågan om
lagstiftning för ideella föreningar utreds i syfte att främst ge grundläggande
regler för den enskildes ställning inom och gentemot en
organisation.

Stockholm den 10 januari 1986

Martin Olsson (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Gunilla André (c)

Ingbritt Irhammar (c)

Marianne Karlsson (c)

Mot. 1985/86
L201

Bengt Kindbom (c)
Elving Andersson (c)
Kersti Johansson (c)

1 * Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr L201-205