Kulturinsatser i Jämtlands län

Motion 1989/90:Kr259 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Kr259

av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s)
Kulturinsatser i Jämtlands län

Kulturen som drivkraft i den regionala utvecklingen har uppmärksammats
alltmer under senare år. Detta gäller inte minst i Jämtlands län där länsstyrelsen,
när man utarbetat utvecklingsprogram för länet, i hög grad uppmärksammat
kulturinsatser av varierande slag som viktiga inslag.

De mest begränsande faktorerna för att i vårt län åstadkomma ett rikt kulturutbud
är den ringa folkmängden, som inskränker de ekonomiska resurserna,
och de stora avstånden samt den utspridda befolkningen i småbyar
och småorter långt från kommuncentra. En utveckling av länets regionala
och lokala kulturliv måste därför söka sig alternativa vägar jämfört med utvecklingen
i storstadsregionerna och mer tätbefolkade län.

I Jämtlands län finns flera väl fungerande länskulturinstitutioner - länsbibliotek,
länsmuseum, landsarkiv och länsmusiken - som efter bästa förmåga
försöker bedriva en regional kulturverksamhet. Däremot saknar länet fortfarande
såväl en egen länsteater som alternativa former av egen professionell
teaterverksamhet.

Under arbetet med länets utvecklingsprogram har det utmejslats två huvudförslag
i syfte att utveckla och stimulera det lokala och regionala kulturlivet.

Kommunala kulturhus

Biblioteken har visat sig vara en mycket framgångsrik del av 1970- och 1980talets
kultursatsningar. Biblioteken utgör i dag basen i kulturutbudet i glesbygdskommunerna.
Förutom länsbiblioteket och de sju kommunbiblioteken
finns i dag 25 filialbibliotek och 34 utlåningsstationer.

En utveckling av huvudbiblioteken till kommunala kulturhus skulle kraftigt
öka kulturutbudet och stimulera kommuninnevånarnas kulturaktiviteter.

I första hand bör huvudbiblioteken ges möjligheter att tillhandahålla en
del av informationsutbudet från arkiv och museer, men flera av dem har
dessutom möjligheter att utvecklas till fullödiga turistinformationscentraler.

Inom arkivområdet skulle huvudbiblioteken framför allt kunna tillhandahålla
kopior av vissa typer av arkivalier, t.ex. uppteckningar, intervjuundersökningar,
byggnadsinventeringar, äldre fotografier och kartor samt olika typer
av bandinspelat material, t.ex. folkmusik. En särskild regional resurs bör

därför inrättas för att förverkliga att tillämpligt material kan mikrofilmas och
göras tillgängligt vid huvudbiblioteken. Vidare bör huvudbiblioteken utvecklas
så att de kan tillhandahålla hembygdsfilmer och kvalitetsfilmer på
video samt även fungera som inlämningsenheter för material till landsarkivet
och länsmuseet.

Investeringskostnaden för att, som ett pilotprojekt, bygga ut ett av länets
huvudbibliotek enligt den här beskrivna modellen torde röra sig om ca 40
milj. kr. Staten borde kunna svara för två tredjedelar av kostnaderna.

Regional medelresurs till kommunernas disposition

I Jämtlands län har under 1970- och 1980-talet väsentliga förstärkningar
skett av de regionala kulturinstitutionerna, såsom länsbiblioteket, länsmuseet
och länsmusiken. Detta har framför allt inneburit ett kraftigt uppsving
för kulturlivet i Östersundsområdet. De flesta kommuner upplever att de
tyvärr endast i ringa omfattning kunnat ta del av dessa ökade kulturaktiviteter.
Kommunerna anser nu tiden vara mogen för att staten, parallellt med att
man fortsätter att stärka kulturinstitutionernas möjligheter till decentraliserad
verksamhet, möjliggör för kommunerna att själva, utifrån sina egna förutsättningar
och sin kulturhistoriska profil, få förverkliga det som de upplever
som mest betydelsefullt för kommuninnevånarna inom kulturområdet.

Kommunernas önskemål om resurser i form av kompetent personal inom
områden som musik, teater, amatörteater, dans, arkiv, utställningsverksamhet,
dokumentation etc. är mycket påtagliga. Eftersom länet är så glest befolkat
är det inte realistiskt att inom överskådlig tid bygga upp fasta resurser
i samtliga kommuner inom vart och ett av dessa kulturområden. Det borde
i stället vara möjligt att tillskapa en regional medelresurs som årligen kan
fördelas till kommunerna alltefter behov, inriktning och idérikedom. Medel
skulle dels kunna utgå till inom kommunerna redan verksamma resurspersoner
för att t.ex. möjliggöra att de kan vara tjänstlediga från sina ordinarie
arbeten för att arbeta inom kulturområdet under viss tid, dels för att för en
viss period eller visst projekt anställa professionella kulturarbetare som t.ex.
samverkar med amatörer i kommunen. Till en mindre del skulle en sådan
medelresurs även kunna utgå till mindre investeringsinsatser.

För att möjliggöra en sådan försöksverksamhet, under förslagsvis tre år,
krävs ett statligt bidrag med 5 milj. kr. per år.

Ny museibyggnad

Planeringen för en ny museibyggnad har pågått länge i Östersund. Nu finns
mycket väl genomarbetade planer, och de visar att tillbyggnaden skulle innebära
en förnyelse av Jämtlandsmuseet, vilken skulle ge det en särställning i
förhållande till andra museer i landet. Museet skulle på ett helt annat sätt
förmå dra till sig besökare och det skulle utvecklas till en av turistattraktionerna
i länet. En förnyelse av fritidsområdet Jamtli bör ses i samband med
en utbyggnad av museet.

Museets betydelse för regionen motiverar en rejäl statlig regionalpolitisk
satsning.

Mot. 1989/90
Kr259

23

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturinsatser i Jämlands län.

Stockholm den 23 januari 1990

Nils-Olof Gustafsson (s)

Marianne Stålberg (s) Margareta Winberg (s)

Mot. 1989/90
Kr259

24