Kronofogdemyndigheternas organisation
Motion 1985/86:L247 Birger Rosqvist (s)
Motion till riksdagen
1985/86:L247
Birger Rosqvist (s)
Kronofogdemyndigheternas organisation
I bil. 9 till budgetproposition 1983/84 anmäldes förslag från riksskatteverket
(RSV) angående exekutionsverksamheten. Effektiviteten skulle höjas genom
reducering av antalet kronofogdedistrikt från 81 till 45. Förslaget var
dock mest inriktat på kostnadsbesparingar genom nedskärning och centralisering
av verksamhet.
Genom motion framfördes då undran över hur minskade personalkostnader
med 30-35 milj. kr. skulle öka effektiviteten. Förbättrat indrivningsresultat
ansågs i motionen vara ett bättre mått på effektivitet. Mer än 11 miljarder
rörde det sig då om i fordringar enbart för statsverkets del. 2 700 milj. kr.
drevs in medan 8 600 milj. kr. fick avskrivas enligt då senaste redovisning.
Det är fortfarande angeläget ur rättvisesynpunkt att berättigade fordringar
i så stor utsträckning som möjligt kan komma in till den som har fordran. Det
gäller såväl statsverkets fordringar som andras. Exekutionsväsendet har en
viktig roll i det sammanhanget. Inte kommer det att fungera bättre med
centralisering och mindre närkontakt och sämre person- och lokalkännedom.
Den goda kännedomen i de mindre distrikten har en positiv inverkan
på indrivningsresultatet och håller också tillbaka utvecklingen av ekonomisk
brottslighet.
Problem som kan råda beträffande resultatet inom t. ex. storstadsdistrikten
bör lösas på annat sätt än genom indragningar i de mindre distrikten.
Detta uttrycktes i nämnda motion 1984 och det gäller fortfarande. Det blev
inget beslut då om kronofogdemyndigheternas organisation. Vissa justeringar
har dock skett, bl. a. har myndigheter som haft stor arbetsbörda i
förhållande till personalstyrkan fått extra resurser, men totalt sett får
kronofogdemyndigheterna nu ett med 5 milj. kr. minskat anslag. Det antyds i
budgetpropositionen nu att anslaget för kommande budgetår kan vara
otillräckligt och att större ansträngningar för att återbesätta kronofogdetjänster
i vissa fall ej kommer att göras. Övergripande ledningsfunktioner,
planering och budgetfrågor bör i stället flyttas till annan kronofogdemyndighet.
Om detta tillämpas som system innebär det genomförande av en omorganisation
utan riksdagens hörande. Så får det inte gå till. Men i sammanställningen
för kronofogdemyndigheternas anslag i proposition 100 bil. 9 s. 38-39
har lokalkostnaderna kraftigt räknats ner i flera län, exempelvis Kalmar län
med 675 000 kr. medan länsstyrelsen ville ha 157 000 kr. i ökning.
Organisationen av olika samhällsorgan har i allmänhet mycket stor
regionalpolitisk betydelse. Vad olika statliga myndigheter har att beakta är
fastlagt i förordningen om regionalt utvecklingsarbete (SFS 1982:877). Där Mot. 1985/86
stadgas bl. a. att statliga myndigheter efter sina förutsättningar i sin planering L247
skall ta hänsyn till verksamhetens betydelse för sysselsättningen, servicen
och miljön i olika regioner och inom sina verksamhetsområden även i övrigt
verka för att de regionalpolitiska målen uppnås.
Det är synnerligen angeläget att inte ytterligare försämringar av arbetsmarknadsstrukturen
sker genom statliga myndigheters åtgärder. Den offentliga
sektorns betydelse för de regionalpolitiska förändringsförloppen har
uppmärksammats och betonats alltmer. Agerandet inom det offentliga
området både i smått och stort kommer därför både i direkt kortsiktigt och
indirekt långsiktigt perspektiv att alltmer utgöra en av de grundläggande
förutsättningarna för strävandena att nå de regionalpolitiska målen. Det är
också en test på regionalpolitiken - om den skall vara handling eller bara ord.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda föreslås
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att systemsatta
förändringar inom kronofogdemyndigheterna får ske först efter
riksdagens ställningstagande till förslag om kronofogdemyndigheternas
framtida organisation.
Stockholm den 27 januari 1986
Birger Rosqvist (s)
16
