Kooperationen och EG

Motion 1990/91:N269 av Maria Hed m.fl. (s)

Ett av de områden som är dåligt belyst i Sveriges
relationer till EG är frågor med anknytning till utvecklingen
av den s.k. ömsesidiga/kooperativa sektorn -- Economie
Sociale. Kännetecknet på om ett företag hör till denna
sektor är det specifika sätt på vilket dess produktiva
verksamhet är organiserad. De fundamentala principerna
är medlemmarnas solidaritet och delaktighet (en medlem --
en röst) oavsett om medlemmarna är producenter,
användare eller konsumenter. Självständigheten och en
social målsättning är andra inslag. Juridiskt sett är företagen
i allmänhet kooperativa-, ömsesidiga- eller ideella
föreningar.

Diskussionerna kring denna sektors utveckling inom
Europa har rönt stort intresse under de senaste åren i
samtliga medlemsstater inom EG. Medlemsstaterna har på
flera sätt agerat för att stärka förutsättningarna för att
denna sektor skall kunna spela en viktig roll för människors
engagemang och delaktighet vad gäller ekonomi, arbete
och konsumtion.

Företag inom denna sektor spelar en viktig roll i
produktionen av andra varor och tjänster, t ex inom
byggnadsoch tryckeriverksamhet, glastillverkning, turism,
bostäder och utbildning. Sammanlagt finns inom EG ca 200
000 föreningar som tillsammans har 65 miljoner
medlemmar. Inom kooperationen arbetar 3 miljoner
personer och den totala omsättningen uppskattades till 1 600
miljarder SEK år 1988.

Några exempel på företag och deras omfattning är:
Konsumentkooperationen med dess 20 %
av marknadenLantbrukskooperationen med dess
60 %
av hela jordbruksproduktionenBankväsendet med
ca 17 %
av sparvolymen i Europa30--40 %
av försäkringslösningarna sker i ömsesidiga former
10 miljoner europeiska hushåll hyr sin bostad av
bostadskooperativ

EG-kommissionen har under det senaste året agerat
bl.a. genom antagande av meddelanden och publicering av
rapporter om ''Economie Sociale''-sektorns utveckling. Ett
antagande av en kooperativ stadga är nära förestående
vilket kommer att möjliggöra bildandet av övernationella
Europakooperativ (E.C.).

Detta innebär att nya samverkansformer mellan
kooperativ i Sverige och EG kan komma att aktualiseras
inom en snar framtid. Det är därför viktigt att svensk
lagstiftning ses över i samband med antagande av den
europeiska kooperativa stadgan.

Andra frågeställningar som diskuteras i kommissionens
antagna meddelanden och rapporter berör frågor inom
social-, närings-, konsument- och arbetsmarknadspolitikens
områden. I Sverige förs diskussioner om offentlig, privat
och kooperativ sektor i mycket traditionella former. Genom
att mer aktivt ta del av diskussionerna inom EG kan vi
tillföra den svenska debatten nya perspektiv kring frågor
om t.ex. den offentliga sektorns utveckling,
konsumentpolitiken och konkurrenslagstiftningen.

Inför diskussioner kring harmonisering till EG:s olika
programområden bör vi i Sverige belysa förhållanden som
rör ömsesidiga och kooperativa föreningars villkor i Sverige
och inom EG.

Det framstår mot bl.a. denna bakgrund allt viktigare att
vi i Sverige mer aktivt bör medverka i och även bidra med
svenska erfarenheter till denna sektors utveckling. Ett
första steg kan vara att redovisa hur den svenska
folkrörelse-/kooperativa sektorn ser ut och belysa
förhållanden som rör ömsesidiga och kooperativa
föreningars villkor samt på vilket sätt denna kunskap kan
bidra till initiativ från svensk sida inför diskussionerna med
EG:s medlemsstater.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om initiativ för att belysa frågor som
tas upp kring EGs Economie Sociale och svensk
lagstiftning.

Stockholm den 24 januari 1991

Maria Hed (s)

Bengt Kronblad (s)

Lisbet Calner (s)

Roland Sundgren (s)