Kommunernas ekonomi

Motion 2003/04:Fi290 av Anders Sundström och Kristina Zakrisson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunernas ekonomi.

Motivering

Kommunerna tillsammans med landstingen ansvarar för de viktigaste välfärdsverksamheterna, som skolan, vården och omsorgen. Gällande politiska riktlinjer säger att kvalitén i välfärden ska hålla hög och likvärdig nivå i hela landet. Nationella mål och medborgerliga rättigheter ska tillgodoses.

Sedan 90-talets budgetsanering var avklarad, har behovet av att satsa mer pengar på skolan, vården och omsorgen påtalats i olika sammanhang. Staten har tillskjutit riktade bidrag till olika verksamheter, försvarsmiljarder och andra medel i resurstillskott. Ändå är den ekonomiska situationen i kommunerna pressad. De har mycket svårt att få budgetarna att gå ihop, varför besparingarna fortsätter år efter år. De anställda har blivit färre och deras arbetssituation mer stressad. Deras löner släpar efter. Många kommuner tvingas höja skatten och trots det saknas det utrymme för nya satsningar.

Kommunförbundet beräknar att kommunernas ekonomi fortsätter att försvagas de närmaste åren. Enligt Kommunförbundet har tillskotten ätits upp bland annat av pris- och löneökningar. De generella bidragen har i själva verket urholkats med flera miljarder.

Därför är det kommunala inkomst- och kostnadsutjämningssystemet viktigt. Sverige måste ha ett utjämningssystem som minskar obalansen mellan kommuner och landsting så att alla regioner har förutsättningar för tillväxt. Det kommunala utjämningssystemet bygger på grundläggande principer om solidarisk och rättvis fördelning av tillväxt i hela landet. Det har gjort det möjligt att upprätthålla en försvarlig offentlig service i landets alla kommuner. Systemet är för närvarande föremål för översyn. Det blivande regelverket måste i än större utsträckning ta hänsyn till de problem som kommunerna brottas med. Likvärdig kommunal service måste vara målet. Välfärden måste värnas i kommuner och landsting med stor utflyttning och vikande skattekraft. Framför allt kommuner i glesbygd med kvarhängande problem med bostadsöverskott måste få ökat stöd och avlastning.

Stockholm den 6 oktober 2003
Anders Sundström (s)	Kristina Zakrisson (s)