om jordbruket m. m. i Skåne

Motion 1987/88:Jo244 av Siw Persson m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo244

av Siw Persson m. fl. (fp)
om jordbruket m. m. i Skåne

Jordbruket i Skåne är av tradition en av våra viktiga basnäringar. En stor
del av den resursutveckling Skåne har haft är ett resultat av ett välskött
jordbruk, kombinerat med ett av naturen givet gott klimat och god jordmån.
Folkpartiet har en positiv inställning till all företagsamhet, och den
inställningen inkluderar givetvis också lant- och skogsbruk, fiske- och trädgårdsnäringarna.
Dock måste en frihet för den enskilde företagaren och en
alltmer avreglerad marknad kombineras med ett samhälleligt ansvar och en
ekologisk grundsyn.

Det svenska jordbruket står inför en omfattande och ingripande omstrukturering,
som särskilt kommer att beröra Skåne. Därför gäller det att
skapa en handlingsberedskap inför dessa omvälvande förändringar. Samtidigt
är det nödvändigt att både jordbruket och förädlingsindustrin får
rimligt rådrum för omställning. Detta rådrum måste då effektivt utnyttjas
för att skaffa kunskap om möjliga och lämpliga handlingsalternativ inför
framtiden.

Den framtida regionala utvecklingen måste till stor del bygga på våra
centrala näringsgrenar, alltså jordbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt
aktuella förädlingsled. Lösningarna får förutsättningslöst sökas längs främst
tre huvudlinjer. För produktutveckling gäller det nya produkter, annan
tekning, nya användningsområden, ökad förädling och bättre kvalitet. På
distributionssidan behövs bättre och snabbare transporter. Av marknadsföringen
krävs en offensiv, särskilt på exportsidan.

Jordbruket måste ges rimlig övergångstid att anpassa sig till den nya
situationen.

Miljömål

Jordbrukets negativa miljöpåverkan måste minskas. Det är enligt vår uppfattning
nödvändigt att ge jordbruket ett miljömål som likställs med övriga
jordbrukspolitiska mål. Under en övergångsperiod bör intensiteten i jordbruket
sänkas av miljöskäl. Utvecklingen visar dock att teknikutvecklingen
för exaktare dosering av t. ex. handelsgödsel bidrar till att minska kväveläckaget.

Gränsskyddet

Vi anser att gränsskyddet måste finnas kvar ytterligare en tid. Så länge
världsmarknaden ser ut som den gör tvingas vi tills vidare behålla vårt

gränsskydd om vi över huvud taget skall ha kvar ett svenskt jordbruk. Dock
är vår strävan att medverka till en allmänt sänkt prisnivå på jordbruksprodukter.
Ett sätt att uppnå detta är att avveckla systemen med administrativt
fastställda produktpriser. Detta bör kombineras med införande av arealersättning,
vilket sammantaget leder till en sjunkande prisnivå och ökad
konkurrens i alla led.

Åkermarken

Skåne har jordbruksmark som hör till världens mest högproduktiva. Den
högst klassade odlingsmarken kan odlas intensivare med ett mindre kväveläckage
som följd. I den bästa jorden tas näringsämnena bättre till vara än i
jord av sandigare och humusfattigare typ. Delar av den bästa åkermarken är
ständigt i fara genom nybebyggelse och väganläggningar. Detta är en i
längden oacceptabel utveckling. I all samhällsplanering bör klassningen av
åkermark vara en faktor som tillmäts stor betydelse.

I Skåne finns också rena glesbygdsområden med små jordbruksenheter
och lågproduktiv jordbruksmark. Dessa små enheter hotas ständigt av nedläggning
p. g. a. dålig lönsamhet.

Ekologiskt synsätt

Jordbrukspolitiken måste stävja den utveckling som leder till en utarmning
av jordbrukslandskapet. Jordbrukets roll skall inte begränsas till att producera
föda. Det skall också vara att föra vår kulturtradition vidare och
vidmakthålla ekologiska system som funnits länge och är livsnödvändiga för
många växter och djur. Så t. ex. är det av stort värde att bevara de småvatten,
både de naturligt bildade och de som skapats av människan.

I flera kommuner i Skåne har småvattnen inventerats och åtgärdsprogram
för bevarande har tagits fram. Länsstyrelsernas naturvårdsenheter bör
ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för kommunernas arbete på detta område
och även ges resurser att kontinuerligt följa upp arbetet.

De kemiska ämnen som användes i jordbruket får inte ge påtagliga eller
bestående skador i miljön. Läckaget av växtnäringsämnen måste begränsas
så att grund- och ytvatten inte förorenas. Detta skulle också ge snabba
effekter på vattenkvaliteten i bukterna runt Skånes kuster.

Ett sätt att minska läckaget av kemiska ämnen till ytvattnet är att skapa
en skyddszon längs åar och vattendrag. På så sätt bildas en naturlig spärr
mot läckage vid svåra regn eller smältvattenöversvämningar.

Folkpartiet anser att man på sikt bör sträva efter att helt upphöra med
kemiska bekämpningsmedel eftersom dessa inte har en specifik funktion
utan även drabbar andra djur och växter än de bekämpningsmedlet egentligen
är riktat mot. I konsekvens med detta kan vi inte acceptera att Sverige
importerar livsmedel som är producerat med hjälp av kemiska medel som är
förbjudna i vårt land.

Mot.

Jo244

Produktion av etanol

Under senare tid har möjligheten att använda spannmål för etanolframställning
alltmer diskuterats.

De ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av utblandning av
bensin med etanol bör ytterligare utredas. Visar det sig att det är försvarbart,
med hänsyn tagen till vår miljö, att anlägga fullskaleanläggningar
för etanolproduktion, bör denna eller dessa lokaliseras till ett område med
överproduktion av spannmål. Framställningen av etanol bör i så fall ske i
tekniskt och ekonomiskt samarbete med sockerbruken i Skåne.

Trädgårdsnäringen

Goda odlingsbetingelser, stort kunnande jämte en rad andra goda förutsättningar
har medfört att Skåne svarar för huvudparten av frilandsarealen
för olika trädgårdsväxter liksom fruktodlingen i landet. Totalt svarar Skåne
för en odling som omfattar 55 % av den totala arealen för köksväxter, frukt
och bär. Detsamma gäller i stort sett för växthusodlingen.

Folkpartiet hävdar att det är viktigt att den skånska trädgårdsnäringen får
utvecklas under så goda ekonomiska betingelser som möjligt.

Vi menar att livsmedelsverket bör se över rutinerna för kontroll av
resthalter av bekämpningsmedel i importerad frukt och grönsaker. Vi anser
också att Sverige måste intensifiera sina ansträngningar att internationellt
arbeta för enhetligare regler för kemisk bekämpning av skadedjur, mögel
etc. på frukt och grönsaker.

Folkpartiet vill också understryka vikten av att de svenska trädgårdsprodukterna
vid varje tillfälle betecknas med sitt ursprung. När det gäller
antidumpningsreglerna anser vi att verksamma åtgärder bör vidtagas på det
internationella planet för att stoppa osund konkurrens genom ekonomiska
subventioner.

Fiske

Jordbruks- och livsmedelssektorns stora betydelse för Skåne är ett väl känt
faktum. Men fiskets stora betydelse är mindre känd och dessutom åtskilligt
underskattad.

Fisket kämpar med stora problem som hänför sig till såväl fångsten som
förädlingen och distributionen. Särskilt angeläget är det att kunna satsa
ytterligare på förädlingssidan. Men det finns många hinder i form av byråkrati
och regleringar, varför hjälp behövs av ett permanent bemannat fiskenämndskontor
i Simrishamn. Kontakterna med branschen samt forskningsoch
utvecklingssidan bör intensifieras exempelvis genom inrättande av marinekologiskt
laboratorium i Simrishamn.

Det är djupt otillfredsställande att svenska fiskare levererar sin fångst i
danska hamnar där fisken bereds, för att sedan exporteras till Sverige som
fileterad fisk.

Det finns ett behov av att skapa en marknadsekonomisk utvecklingsgrupp
med representanter för branschen, myndigheter och högskola. Den

Mot. 1987/88

Jo244

12

na grupp skulle ha som uppgift att göra analyser av skilda fiskefrågor, ta
initiativ till förbättringar samt stimulera till kunskapsutveckling i branschen.
Det övergripande målet skulle vara att driva på och vitalisera utvecklingen
inom ”den blå livsmedelssektorn”.

I motion om ”Regionalt utvecklingsorgan" föreslår vi skånska folkpartister
en väg för bättre samarbete och sammanhållning i syfte att stärka Skåne.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den produktiva jordbruksmarken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skapande förutsättningar för en långsiktig hushållning
med jordbrukets produktionsreserver,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att sträva efter att på sikt upphöra med kemiska
bekämpningsmedel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade möjligheter till Skånes arealbidrag,

5. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
syfte att skapa en marknadsekonomisk utvecklingsgrupp för fiskenäringen
i Skåne,

6. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
syfte att skapa ett permanent bemannat fiskenämndskontor i Simrishamn,

7. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
syfte att undersöka förutsättningarna för inrättande av marinekologiskt
laboratorium i Simrishamn,

8. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i
uppdrag att snarast fördela pengar till länsstyrelserna i Skåne för
kalkning av skogsmarker.

Stockholm den 25 januari 1988

Siw Persson (fp)

Bengt Harding Olson (fp)

Margitta Edgren (fp)

Hans Petersson (fp)
i Röstånga

Margareta Mörck (fp)
Karin Ahrland (fp)
Kjell-Arne Welin (fp)

Mot. 1987/88

Jo244

13