Järnvägsinvesteringar i östra Norrbotten

Motion 1991/92:T551 av Per-Ola Eriksson (c)

Fungerande kommunikationer har en avgörande
betydelse för en regions utveckling. Järnvägen är därvidlag
en viktig del. För östra Norrbotten är bandelen Boden--
Haparanda av stor betydelse.

Bandelen Boden-Haparanda byggdes för att bl.a.
möjliggöra järnvägsförbindelser mellan Nordnorge via
Malmbanan, Sverige och Finland med förbindelse till
Sovjetunionen. Banan som är enkelspårig har en längd av
166,5 km och är mycket hårt nedsliten. På grund av banans
dåliga skick råder det hastighetsnedsättningar till 40--50
km/tim., under vissa perioder. Den är ej elektrifierad och
saknar ATC- och FJB-utrustning.

Persontransporterna sker med dieseldrivna rälsbussar.
Frågan om persontrafiken har de senaste åren varit föremål
för återkommande diskussioner mellan berörda kommuner
och Norrbottens Länstrafik AB. Enligt nu gällande beslut
skall persontrafiken endast upprätthållas fram till och med
sommaren 1992.

Godstransporterna som omfattar ca 950 000 ton per år
utgörs huvudsakligen av sågade trävaror, timmer,
pappersmassa, papper och kopparslig/mineraler. Enligt
bedömningar inom SJ Gods förväntas godstransporterna
öka med närmare 20 procent till år 2000.

I samband med tidigare riksdagsbeslut om
järnvägspolitiken överfördes trafiken på denna bandel från
stomjärnvägsnätet till länstrafikens ansvarsområde. Enligt
min uppfattning var detta beslut till stor skada för bandelen
och stod i bjärt kontrast till ambitionerna att utveckla ett
nordiskt trafiksystem inom järnvägens område. Riksdagen
bör därför ompröva det tidigare beslutet och nu besluta att
banan åter skall ingå i stomjärnvägsnätet. Detta bör ges
regeringen till känna.

Järnväg med svensk spårvidd finns idag till Torneå.
Mellan Haparanda och Torneå finns dessutom ett
järnvägsspår med finsk spårvidd. För att utveckla ett
nordiskt järnvägssystem är det nu nödvändigt med
betydande investeringar.

En upprustning av Haparandabanan är nödvändig för att
gods och persontrafiken skall kunna utvecklas.
Investeringarna bör t.ex. omfatta en ordentlig förstärkning
av banvallen, elektrifiering och en omaxlingsstation i
Haparanda. Den bör ingå som ett av de projekt som skall
prioriteras inom ramen för de satsningar på
infrastrukturinvesteringar som skall ske de närmaste åren.
Investeringar i denna typ av infrastruktur har också en
väsentlig betydelse för att skapa arbetstillfällen i östra
Norrbotten som idag är en av landets hårdast drabbade
regioner. Detta bör ges regeringen till känna.

Den pågående utvecklingen i det tidigare Sovjetunionen
med omfattande satsningar i Murmanskområdet och på
Kolahalvön kan skapa nya och betydelsefulla
utvecklingsmöjligheter för näringslivet och
transportsektorn. Eftersom Haparandabanan är den enda
fasta järnvägsförbindelsen mellan Norge/Sverige och
Finland/Ryssland skulle banan få en väsentlig betydelse för
järnvägstrafiken och kommunikationerna på Nordkalotten.

Riksdagen bör hos regeringen begära att en omfattande
studie görs av strategiska investeringar inom
järnvägsområdet på Nordkalotten i syfte att utveckla hela
regionens näringsliv. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bandelen Boden--Haparanda
skall tillföras stomjärnvägsnätet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning av bandelen
Boden--Haparanda,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om järnvägsinvesteringar på
Nordkalotten.

Stockholm den 27 januari 1992

Per-Ola Eriksson (c)