IT-Sverige

Motion 2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m)

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkning av kapitalinkomstskatterna1

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om nya regler för
beskattning av personaloptioner i enlighet med vad som anförs i
motionen.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stöd till kommuner för investeringar i lokala allmänt
tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det digitala markbundna TV-nätet.2

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konkurrens på telemarknaden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillsättande av en ny utredning med uppdrag att ta fram en ny
konvergerad lagstiftning på tele- och medieområdet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillvaratagande av utländsk kompetens.3

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om examination av fler civilingenjörer med inriktning mot IT.3

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om digital distansutbildning av högsta klass.3

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en möjlighet för universitet och högskolor att omvandlas till
stiftelser.3

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om omförhandling och justering av implementering av EG-
direktiv på konsumentköpsområdet.4

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om digitala urkunder.4

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om reglerna för momsuttag vid elektronisk handel.1

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om översyn av straffrätten inom IT-området.5
15.
1 Yrkandena 1, 2 och 13 hänvisade till SkU.

2 Yrkande 4 hänvisat till KrU.

3 Yrkandena 7-10 hänvisade till UbU.

4 Yrkandena 11 och 12 hänvisade till LU.

5 Yrkande 14 hänvisat till JuU.

Stärk Sverige som IT-nation!

Vi vill stoppa skatteexporten från Sverige, ge IT-kapitalet en
möjlighet att flytta hem, återta Sveriges tätposition när det
gäller avregleringar för konsumenter och konkurrens,
storsatsa på kunskapsutveckling och ha en kristallklar
inriktning på ett klimat för företag och företagare i Sverige
som är bättre än i någon annan del av Europa.

Vi har uppnått mycket när det gäller Sverige och IT-utvecklingen under
1990-talet. I vissa avseenden har utvecklingen gått snabbare än vad vi vågade
hoppas när vi tog avgörande initiativ i början och mitten av 1990-talet.

Men utvecklingen också i omvärlden accelererar. Står vi still riskerar vi att
hamna efter. Därför lägger vi i denna motion fram förslag för att stärka
Sveriges möjligheter som en av världens ledande IT-nationer och som en
framkantsnation i Europa när det gäller framväxten av den s k nya ekonomin.

Med rätta pekar vi ofta på de framgångar som Sverige kunnat göra som IT-
nation. Tekniskt kunnande i förening med radikala avregleringar och det nya
ramverk för svensk ekonomi som medlemskapet i Europeiska unionen
inneburit har under 1990-talet fört Sverige, tillsammans inte minst med
Finland, fram till frontlinjen av omvandlingen till den s k nya ekonomin. Den
nya teknologin och de nya möjligheterna har lett till en ny
företaganderevolution i den svenska ekonomin.

Men utvecklingen rör sig mycket snabbt framåt. Den ställning Sverige i
dag har beror i hög grad på beslut och omständigheter under 1990-talet.

Den tidiga och radikala avregleringen av telekommunikationerna som
skedde samtidigt som införandet av GSM-tekniken var av särskild betydelse.
Även om den dåvarande socialdemokratiska oppositionen då karakteriserade
avregleringen som "en konsekvent del i regeringens övergripande nyliberala
samhällsexperiment", och med detta avsåg någonting djupt äventyrligt för
Sverige, kom denna svenska avreglering att med sin framgång successivt
bilda mönster för det övriga Europa.

Mot mitten av 1990-talet tillkom sedan de olika åtgärder som vidtogs inte
minst av den dåvarande regeringen för att uppmärksamma IT- och Internet-
utvecklingens avgörande betydelse för vår framtida ekonomiska utveckling.
Tillkomsten av IT-kommissionen i början av 1994 kom att bli av speciell
betydelse i detta avseende, och kom också att bli något av ett internationellt
föredöme.

Senare har åtgärder som skatterabatter för personaldatorer kommit att
innebära att den svenska utvecklingen har kunnat skjuta ytterligare fart. Vi
kan i dag berömma oss av att vara ett av de länder där användningen av
persondatorer, mobiltelefoner och Internet nått den allra vidaste spridningen.
Det är också i kölvattnet av detta som vi sett utvecklingen av en ny
företagsamhet som snabbt kommit att sätta Sverige på världskartan när det
gäller utvecklingen av det som kommit att kallas den nya ekonomin.

Men vi har ingen anledning att slå oss till ro. Den som stannar upp
kommer snart att börja falla tillbaka.

Inom EU innebar toppmötet i Lissabon i mars i år att länderna gemensamt
kommer att sträva efter att i Europa skapa "den mest konkurrenskraftiga och
dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen" under detta decennium.
Målsättningen är lika viktig som den är ambitiös, och kommer att ställa höga
krav såväl på gemensamt europeiskt beslutsfattande som på alla
medlemsländerna när det gäller inte minst strukturella reformer i de egna
ekonomierna.

Detta europeiska decennium måste, i dessa avseenden, bli ett decennium
av radikala reformer för friare marknader, bättre företagarförutsättningar och
flexiblare samhällsstrukturer för att målet från Lissabon skall kunna nås. Det
europeiska toppmötet i Stockholm i mars 2001 måste visa att Europa förstått
sitt eget budskap från Lissabon och slagit in på den utstakade vägen.

I andra delar av den globala ekonomin accelererar utvecklingen av den s k
nya ekonomin. I USA är det tydligt att flexibiliteten i strukturer och
målmedvetenheten i satsningar lett till delvis nya förutsättningar för den
samlade ekonomiska utvecklingen. Med snabbare produktivitetsutvecklingar
visar den amerikanska ekonomin nu upp en högre tillväxt, högre
sysselsättning och lägre inflation än vad klassiska ekonomiska teorier för bara
ett halvt decennium sedan trodde var möjligt. Utvecklingen har visat den
potential som den nya ekonomin innebär.

Om den s k nya ekonomin kan anses etablerad i USA, är så ännu icke fallet
i Europa. Även om utvecklingen i viktiga delar av Nordeuropa - däribland
delar av Sverige - nu visar tydliga tecken på att domineras av den s k nya
ekonomin är det mycket som återstår. Vi befinner oss bara i början av
utvecklingen.

På viktiga områden fortsätter Sverige att ha en mycket god situation. Den
breda användningen av Internet innebär en tydlig konkurrensfördel.
Industriella satsningar på utveckling av teknik för användning av olika former
av mobilt Internet har fått berättigad internationell uppmärksamhet. Den i allt
väsentligt av den öppna konkurrensen drivna utbyggnaden av fasta
bredbandsförbindelser i olika former har förutsättningarna för att ge oss en
europeisk tätposition på detta viktiga område under de närmaste åren.

Men samtidigt är det viktigt att uppmärksamma problemen. Under senare
år har takten i det svenska reformarbetet kommit att saktas av. Vi ligger inte
längre i täten när det gäller det avgörande arbetet med att liberalisera och
öppna nya marknader på t ex telekommunikationsområdet. Det finns en risk
att regeringen ser värnandet av Telia som viktigare än värnandet om
konkurrensen och konsumenterna.

Trots vår industriellt ledande ställning när det gäller dessa teknologier
kommer vi inte att ha det försprång när det gäller introduktionen av den tredje
generationens mobiltelefoni under de allra närmaste åren som vi hade när det
gällde den andra generationen för ett decennium sedan.

Vi påminns nu allt oftare om de brister, begränsningar och bromsande
inslag som finns i det svenska skatte- och regelsystemet.

Inte minst under senare tid har detta kommit att uppmärksammas allt mer.
Det faktum att statligt majoritetsstatsägda Telia ser det som en kommersiell
och av skatteskäl framtvingad nödvändighet att förlägga verksamheter och
transaktioner utanför Sveriges gränser sätter situationen i blixtbelysning. Det
som gäller för Telia gäller självfallet för huvuddelen av denna bransch i
övrigt. Det är en paradox framdriven av dålig politik att en betydande del av
det svenska riskkapital som i dag stöder framväxten av framtidsinriktat
svenskt nyföretagande inte längre finns juridiskt inom Sveriges gränser.

Vi vill att kapitalet skall ha möjlighet att flytta hem till Sverige. Även om
erfarenheten visar att det är möjligt att driva en utveckling med svenskt
kapital placerat utomlands och svenskt företagande till betydande delar kvar i
Sverige, är detta en i grunden osund och ohälsosam situation. I ett mer
begränsat perspektiv skapar den olägenheter och driver kostnader som är
alldeles onödiga. I ett vidare och allvarligare perspektiv riskerar den att leda
till en dränering av Sverige i en situation där det internationella
konkurrenstrycket successivt hårdnar.

Därför vill vi skapa förutsättningarna för att flytta hem kapitalet till
Sverige, genom en beskattning som är internationellt konkurrenskraftig och
som därmed ju dessutom medför att dessa skattebaser kommer att ligga inom
landets gränser. Dagens skattesystem leder till en svensk skatteexport till
andra länder som är ohälsosam för företagsamheten och olönsam för staten
och den offentliga sektorn i övrigt.

Skatte- och regelsystemet erbjuder också andra problem för framväxten av
den s k nya ekonomin. Nyligen publicerade IT-företagens Råd för Den Nya
Ekonomin en appell till regering och riksdag om nödvändigheten av en lång
rad olika omläggningar. Deras samlade bedömning var att dagens skatte-
system är sprunget ur den gamla ekonomin, och att "dagens skattepolitik
utgör snarare en fara för omvandlingen eftersom den beskattar
kunskapsintensiva företag för hårt".

Förslagen i denna motion är viktiga delar av en politik för Sverige som en
framkantsnation i den nya ekonomin. Men avgörande är den allmänna
utvecklingen av vår medverkan i den europeiska och internationella
integrationen, klimatet och förutsättningarna för företagare och företagande,
kvaliteten på vårt samlade skol- och utbildningssystem och samhällets
samlade vilja att se framåt genom förnyelse i stället för bakåt i motstånd mot
förändringar. Förslagen med denna inriktning i de parti- och
kommittémotioner som lagts fram av Moderata samlingspartiet är därmed den
nödvändiga basen för de kompletterande förslag som läggs fram i denna
motion.

Svenska företags
framtidsutsikter

Från industri- till
informationssamhälle

Sverige har goda utsikter att fortsätta vara ett av världens
ledande länder i övergången från industrisamhälle till
informations- och kunskapssamhälle. Persondatortätheten är
hög, högst eller bland de högsta i världen. Ett stort antal
svenska företag som på ett eller annat sätt arbetar med
informationsteknik ligger i frontlinjen i sin bransch. De flesta
är ännu små, men växande och med lysande framtidsutsikter.
Tillväxten när det gäller elektronisk handel är god.

Redan i dag känns det förlegat att prata om "IT-företag" och andra företag
eftersom snart sagt varje samhällssektor kan dra nytta av de möjligheter som
tekniken ger.

Den största politiska utmaningen under informations- och
kunskapssamhällets framväxt är att skapa förutsättningar för att människor
och företag i varje enskild användning skall kunna dra full nytta av de
möjligheter som den nya tekniken skapar. I detta ligger såväl att skapa
förutsättningar för tillväxt på marknadens villkor, som att ta ett särskilt
ansvar
för människor och företag som är verksamma i områden där
marknadslösningar i dag inte är ett helt och hållet realistiskt alternativ.

Riskkapitalförsörjning

De nya kunskapsföretagen konkurrerar, kanske mer än andra
företag, på en global marknad. De arbetsuppgifter som
erbjuds kräver specifik kompetens, som är en bristvara
världen över, och den arbetskraft som besitter kompetensen
är ofta ung och lättrörlig. Den "brain drain" som Sverige lider
av drabbar därför dessa företag i högre utsträckning än andra.
Kunskapsföretag har också ett stort behov av riskkapital.

Beskattningen av kapitalinkomster i Sverige försvårar kapitalbildningen
och är därmed också en hämsko på nyföretagandet. Kapitalinkomstskatterna
är alltför höga jämfört med nivån i andra länder. Lågt räknat har cirka 500
miljarder kronor lämnat landet utan att svenska skattemyndigheter har någon
insyn. Huvudorsaken till detta stora utflöde är givetvis de höga skatterna på
kapital. De bör därför successivt sänkas till en med jämförbara länder
konkurrenskraftig nivå, vilket skulle medföra en vitalisering av svenskt
näringsliv. Dessutom skulle med stor säkerhet en stor del av det flyktade
kapitalet komma åter.

Beskattningen av ett bolags vinstutdelningar innebär att riskkapital
beskattas i det närmaste dubbelt så högt som riskfria placeringar. I företaget
beskattas vinsten med 28 procent och sedan beskattas utdelningen hos ägaren
med 30 procent. I stället för att dela ut en större del av avkastningen från
bolaget och därmed betala hög skatt plöjs vinstmedel ner i bolagets
verksamhet. Detta skapar inlåsningseffekter som försvårar en nödvändig
omstrukturering av näringslivet.

Svenska aktieägare missgynnas i förhållande till utländska ägare, vilka i de
flesta fall inte drabbas av någon beskattning av utdelningarna. Detta medför
också att det utländska ägandet i svenska företag ökar, vilket i sin tur medför
att benägenheten att flytta företagen eller delar av verksamheten ökar.

Det allvarligaste resultatet är emellertid att den svenska
riskkapitalmarknaden blir mindre än vad den annars skulle ha behövt vara.
För att åstadkomma en anpassning till nya förutsättningar krävs att
riskkapitalet kan flyttas till de växande företagen i stället för att låsas inne
i
redan välkonsoliderade företag med låg tillväxt. Vi anser att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag innebärande en sänkning av
kapitalinkomstskatterna.

Personaloptioner

Att kunna engagera och motivera personer med såväl
kompetens som vilja och lust att vara med och förverkliga
nya idéer i nya företag är en grundförutsättning för att lyckas.
Problemet är att de små nya företagen, som oftast endast är
embryon till eventuellt framgångsrika bolag, inte har resurser
att konkurrera med höga löner.

Ett sätt för många nya företag att försäkra sig om kompetenta medarbetare
är att skapa personaloptionsprogram. Det innebär att medarbetarna visserligen
inte får särskilt mycket betalt i lön under ett uppbyggnadsskede, men i
gengäld får de en utfästelse att senare förvärva aktier i företaget. Man kan
säga att medarbetarna riskerar sitt humankapital på liknande sätt som andra
satsar penningkapital. Blir företaget ett misslyckande förlorar man allt, blir
det en framgång kan avkastningen bli stor. I USA, som är huvudaktör inom
tillväxtbranscherna, är attraktiva optionsprogram den i särklass viktigaste
konkurrensparametern vid rekrytering av personal. Beskattningen är i flertalet
delstater dessutom förmånlig. Det är nödvändigt att utreda vilka ytterligare
åtgärder inom skatteområdet som erfordras för att svenska optionsprogram
skall bli konkurrenskraftiga. Detta skulle sannolikt medverka till att
utflyttningen av kompetenta unga personer minskade. I bästa fall skulle det
också kunna utgöra en möjlighet att rekrytera kompetens från utlandet.

Att ett slopande av värnskatten, höjning av brytpunkten i den statliga
inkomstskalan och på sikt en eliminering av den statliga inkomstskatten
ytterligare skulle stimulera till att Sverige skulle behålla fler av de mest
kompetenta unga personerna är ställt utom alla tvivel.

Moms och e-handel

Det finns ett förslag inom EU att digitala leveranser av t.ex.
programvara, databearbetning, radio och TV-sändningar från
företag utanför EU skall momsbeskattas inom EU, när de
konsumeras här. Företag från tredje land behöver endast
momsregistrera sig i ett EU-land och för alla leveranser gäller
det landets skattebestämmelser och skattesats. Detta kommer
med säkerhet att innebära att konsumtion av dessa tjänster
endast till begränsad omfattning kommer att beskattas i
Sverige. Det finns redan många svenska IT-företag som
etablerat sig i andra EU-länder med låga
mervärdesskattesatser. Detta kommer att medföra sänkta
skatteintäkter för Sveriges del. Sverige bör verka för att
reglerna för momsuttag vid internationell handel ses över
inom EU och i allt internationellt samarbete.

Kommunikation och media

Fri konkurrens på telemarknaden

Konkurrensutsättningen av den svenska telemarknaden har
bidragit till att pressa priserna och göra Sverige till ett
världsledande land, bland annat när det gäller antalet
mobiltelefoner och Internetabonnemang. Vi har dessutom en
rad lovande företag inom tele, data och Internetdesign.

Tyvärr har senfärdigheten med den fortsatta avregleringen av
telemarknaden - del 2 - lett till att Sverige snabbt håller på att passeras av
länder som alldeles nyligen inlett sin teleavreglering. En undersökning
beställd av British Telecom indikerade under sommaren 2000 att Sverige
tappar mark gentemot övriga europeiska länder och nu ligger på plats nio av
tio undersökta länder när det gäller graden av avreglering och konkurrens på
telemarknaden.

Underlåtelsen att privatisera det gamla Televerket har lett till att Telia har
fungerat som en bromskloss till full konkurrens och avreglering på
telemarknaden. Detta går naturligtvis stick i stäv mot EU:s ambition att skapa
öppna marknader. Accessnätet måste öppnas för full konkurrens, och full
nummerportabilitet måste gälla vid byte av telebolag. Reglermyndigheten
måste stärkas och ges större befogenheter att vidta konkurrensfrämjande
åtgärder.

Vi konstaterar att Telias prissättning av lokalsamtal och deras rätt att ta ut
höga samtrafikavgifter från konkurrenterna för att de får använda Telias
kopparnät gör det orimligt dyrt att surfa på nätet i Sverige. Det hindrar även
andra företag från att konkurrera genom att erbjuda fritt surfande för en fast
månatlig summa, till nackdel för konsumenterna.

Det finns flera tekniska möjligheter att sänka kostnaderna för att vara
uppkopplad. Med ökad konkurrens kommer en "flat rate" på lokalsamtal snart
att kunna vara verklighet även i Sverige. I dag erbjuds möjligheten för vissa
användare med bredbandsuppkoppling, och i takt med att allt fler hushåll får
tillgång till bredband kommer den ökade konkurrensen att driva på mot en
"flat rate", oavsett vilken teknik som används.

Samtrafik i mobiltelefonnäten

Den svenska mobiltelefonmarknaden var en av de första i
Europa att avregleras och vi har i dag tre företag som byggt
upp egna nationella nät. Denna konkurrens har lett till en
snabb utbyggnad och tillväxt.

Sveriges stora, glest befolkade yta och det förhållandet att en stor del av
det tillgängliga frekvensutrymmet upptas av det äldre NMT-nätet har lett till
större nätinvesteringar från de svenska operatörerna än vad operatörer i andra
länder gjort. Att prissänkningarna inte varit större kan delvis förklaras med
bl.a. Telias stora dominans även på denna marknad och ett svagt konkurrens-
tryck.

I samband med omförhandlingen av koncessionsavtalen för de övriga två
operatörerna bör det också förhandlas om en garanti för tredjepartstrafik i
dessa nät, och framför allt i den tredje generationens mobila nät - UMTS -
med kapacitet för bredbandsöverföring.

Samtliga mobiltelefonnät bygger på koncessioner som innebär tillstånd att
utnyttja frekvensutrymme i etern. Detta utrymme är begränsat, varför det är
naturligt att vid varje omförhandling pröva om den exklusiva rätten att
utnyttja frekvensutrymme har en negativ påverkan på konkurrensen.

Konvergens

En effekt av det framväxande informationssamhället är den
sammansmältning, konvergens, som sker mellan olika typer
av tele- och mediatjänster. Denna konvergens sker i flera
dimensioner. Infrastruktur som tidigare haft en specifik
användning kan nu användas för att bära andra typer av
tjänster. Samtidigt smälter olika typer av tjänster samman och
de utrustningar som används för att ta emot och förmedla
olika typer av tjänster blir allt mer lika. Dessutom gör
utvecklingen det möjligt för företag som traditionellt ägnat
sig åt en viss typ av tjänster att nu på olika sätt engagera sig i
angränsande sektorer.

Mot denna bakgrund är det ohållbart med olika typer av lagstiftning på
tele- och mediaområdet. En statlig utredning med uppdrag att se över den här
frågan presenterade sitt betänkande under våren 1999.

Utredningsuppdraget var dock inte att komma med konkreta förslag till en
ny, konvergerad tele- och medialagstiftning. Det syftade i princip endast till
att slå fast det alla redan vet, nämligen att konvergensen är ett faktum. En ny
lagstiftning på tele- och mediaområdet är en förutsättning för att dessa
marknader skall kunna växa och utvecklas i vårt land. Regeringen bör därför
omedelbart tillsätta en ny utredning med uppdrag att ta fram ett konkret
förslag till en ny, konvergerad lagstiftning på tele- och mediaområdet, med
utgångspunkt i grundläggande principer om yttrandefrihet och personlig
integritet.

Stöd till kommuner

Regeringen lade i budgetpropositionen fram förslag om stöd
till kommuner för investeringar i lokala allmänt tillgängliga
telenät med hög överföringskapacitet. Investeringen skall för
att vara bidragsberättigad godkännas av respektive
länsstyrelse. Krediteringen skall avse stödberättigande
åtgärder som utförts under perioden från och med 1 juli 2000
till och med 31 december 2004. Stödet uppgår till 3,2
miljarder kronor men ligger utanför utgiftstaket eftersom det
är ett skatteavdrag.

Regeringen anser att den valda finansieringsformen motiveras av
sambandet mellan förslaget om kommunstöd och det förslag till
skattereduktion för abonnenters bredbandsanslutning som regeringen har
aviserat att komma. Båda stödformerna skall rymmas inom samma ram, 3,2
miljarder kronor, och skall finansieras på statsbudgetens inkomstsida.

Vi avvisar förslaget till kreditering av kommunernas skattekonto vad gäller
avdrag för bredbandsutbyggnad. Marknaden klarar av att bygga ut
bredbandsnäten i kommunerna utan stöd. Vi avvisar även tekniken med
skatteavdraget eftersom det är ett sätt att komma undan utgiftstaket.

Vi avvisar även förslaget om skatteavdrag för företag och fastighetsägare.
Verksamheter som förs i rörelseform kan redan idag göra avdrag för sina
kostnader.

Vi kan däremot tänka oss en avdragsrätt för enskilda personer. De saknar
möjligheten att dra av sina kostnader och stödet kommer att leda till ökad
uppkopplingstäthet.

Media

Fortsatt utbyggnad av marknätet

Riksdagen beslutade (1996/97:KU17) att införa digital TV i
marknätet. Verksamheten skulle ske som en
försöksverksamhet och införas i flera steg, med möjlighet för
staten att successivt ta ställning om och på vilket sätt
verksamheten skulle fortsätta. Regeringen anförde (prop
1996/97:67) att en grundläggande förutsättning för en
utbyggnad givetvis är att de digitala marksändningarna
bedöms ha ekonomisk bärkraft. Om en utvärdering visar att
sändningarna inte har ekonomisk bärkraft skall
programföretagens tillstånd att bedriva marksändningar inte
förlängas efter den första tillståndsperiodens slut.

Därutöver redovisade regeringen att den avsåg att tillsätta en
parlamentarisk kommitté för att följa och utvärdera verksamheten. En första
utvärderingsrapport, som också inkluderar en ekonomisk analys av
sändningsverksamheten, skulle lämnas när sändningarna pågått under cirka
ett år.

Den parlamentariska kommitténs uppdrag (dir 1997:134) innefattar bl.a.:
"Kommittén skall lägga fram minst två utvärderingsrapporter där det skall
ingå en ekonomisk analys av sändningsverksamheten. Analysen skall bl.a.
omfatta sändningskostnaderna och programföretagens och konsumenternas
intresse och betalningsvilja. Den skall också innefatta en bedömning av nya
tjänster och alternativa distributionsformer."

I kommitténs första utvärdering, som lades fram i maj i år ingår knappt
några av dessa, av regeringen anvisade, delar. Inte minst programföretagens
och konsumenternas betalningsvilja är av avgörande betydelse för marknätets
utveckling. Även alternativa distributionsformer, såsom t.ex. utbyggda
bredbandstekniker, kommer att vara av stor betydelse för utvecklingen. Inte
någon av dessa faktorer redovisas eller analyseras i rapporten.

Regeringen lämnar för sin del inte någon redovisning av de ekonomiska
förutsättningarna för marknätet. Enligt andra uppgifter skall utbyggnaden
finansieras genom att det helstatliga bolaget Teracom använder 750 miljoner
kronor som frigjorts vid en försäljning av andelar i bolaget NSAB (Nordiska
Satellitaktiebolaget).

Det är ett demokratiskt anständighetskrav att riksdagen ges en utförlig
redovisning av de ekonomiska konsekvenserna för staten, de inblandade
statliga företagen samt public serviceföretagen till följd av det digitala
marknätet inför ett beslut om en eventuell fortsatt utbyggnad. Även uppgifter
om sändarföretagens och konsumenternas betalningsvilja liksom alternativa
distributionsformer, vilket ålagts den parlamentariska kommittén att utreda,
bör överlämnas till riksdagen inför ett sådant beslut.

En fortsatt utbyggnad av marknätet, utan hänsyn till alternativa
distributionsformer och konsumenternas betalningsvilja, riskerar att låsa upp
breda frekvensområden som annars kan användas till mobila Internettjänster.
En sådan utveckling riskerar därmed att skada IT-utvecklingen i Sverige.
Regeringens förslag om att digital marksänd TV får byggas ut bör därför
avvisas.

Kunskap är makt

Kunskapsflykt och kunskapsbrist

De nya kunskapsföretagen har ett stort behov av människor
med speciell kompetens som är efterfrågad världen över. Den
arbetskraft som har den typen av kompetens är ofta ung och
lättrörlig och har inga hämningar mot att arbeta utomlands en
kortare eller längre tid, eller rentav att lämna Sverige för gott.

NUTEK presenterade under sensommaren 2000 en rapport, i vilken
myndigheten konstaterar att nio av tio IT-företag har svårigheter att rekrytera
kompetent personal.

För att kunna konkurrera om arbetskraften krävs att de kan erbjuda sina
anställda samma lönevillkor och förmåner som liknande företag i andra
länder. Beskattningen på arbete är således ett problem i sammanhanget. Den
lön en svensk IT-arbetare får i handen är betydligt lägre än den han skulle fått
för motsvarande arbete på många andra håll i världen.

De nya företagen i kunskapssamhället är generellt mer lättrörliga än andra
företag. Verksamheten är ofta sådan att den kan bedrivas på i det närmaste
vilken plats på jordklotet som helst, och användandet av moderna
kommunikationsmöjligheter är om möjligt ännu mer naturlig för dessa företag
än för företag i allmänhet. Det är därför en grundförutsättning för att Sverige
skall kunna fortsätta ligga i framkant att företagen ges goda förutsättningar
att
rekrytera den kompetens de behöver för att fortsätta växa.

Ta tillvara den kunskap som faktiskt
finns

"Brain drain" behöver inte bara innebära att Sverige förlorar
många välutbildade ingenjörer, sjuksköterskor, läkare,
företagsledare, idrottare och artister. Mindre välkänt, men
lika oroande, är att Sverige är ett av OECD:s sämsta länder
när det gäller att ta invandrares kunskap och kompetens
tillvara. Ett stort antal välutbildade invandrare lämnar idag
Sverige därför att de aldrig fick chansen att jobba med det de
är utbildade till. Sverige missar därför mycket av den
kulturella och språkliga mångfald som är till stor fördel i den
nya ekonomin.

Förklaringarna till den uppkomna situationen står att finna i de
samhällsstrukturer som är anpassade efter en tid då världen såg helt
annorlunda ut än den gör i dag. Det handlar om en arbetsrättslig lagstiftning
som skapar trygghet bara för vissa och stänger andra ute, om skattesystem
som gör arbetet så dyrt att många arbeten aldrig blir utförda och om krångliga
regler för ny- och småföretagande. Det handlar om en felaktigt förd politik
som i all välmening har slussat in människor som kommit hit i ett
passiviserat, bidragsfinansierat utanförskap, i stället för att omedelbart ge
dem
egna verktyg för att ta sig in på arbetsmarknaden.

Det är naturligtvis inte rimligt att Sverige, i en situation där det råder brist
på välutbildade människor, inte förmår ta tillvara kunskaperna hos dem som
flyttar hit och redan besitter den efterfrågade kompetensen. Denna dubbla
"brain drain" visar att det krävs ett mycket mer aktivt arbete på individnivå
för att så snabbt som möjligt verifiera kunskaperna hos dem som flyttar hit.
Det måste göras möjligt att snabbt komplettera eventuella brister eller
skillnader i förhållande till svenska examina, och tidigt komma ut på
arbetsmarknaden.

Högre utbildning och forskning

Högre utbildning och forskning vid svenska universitet och
högskolor skall präglas av hög kvalitet, mångfald och
förmåga till förnyelse, och vara konkurrenskraftiga även
internationellt sett. En modern syn på utbildning utgår från
den enskilde individens personliga krav och önskemål,
eftersom all inlärning är individuell. Den enskildes vilja att
investera i sin egen framtid är därför av central betydelse.

Det är numera länge sedan Internet var en angelägenhet enbart för
forskare. Som verktyg för informations- och kunskapsutbyte är
informationsnätverk fortfarande gångbart och i många fall det bästa
alternativet. Tekniken är inte aktuell enbart som hjälpmedel för forskning. Det
finns också goda skäl att ytterligare forska kring de möjligheter som tekniken
ger. Ett exempel på sådana möjligheter är den metod för cancerkirurgi som
har utvecklats av forskare vid University of Texas. Med hjälp av en i förväg
gjord CT-scan (Computer-Tomography scan) och en robotarm placeras en
liten "kärnladdning" med exakt precision i tumören som sedan "sprängs"
sönder. Med manuell placering är läkarna tvungna att göra ett flertal CT-scans
under pågående process innan de är säkra på att den hamnat i rätt läge.

Investeringar i forskning i allmänhet och teknisk och naturvetenskaplig
forskning i synnerhet är av avgörande betydelse i den nya ekonomin. Sveriges
investeringar i den nya kunskapen måste enligt vår mening förstärkas.

Sverige lider akut brist på yngre, högutbildade akademiker. OECD:s
statistik visar att Sverige ligger på plats 21 av 25 när det gäller antal
personer
med minst treårig högskoleutbildning i åldern 25-34 år, och avviker därmed
från det internationella mönstret att de yngre är mer välutbildade än de äldre.
När det gäller antalet yngre personer mellan 25 och 34 år med minst treårig
naturvetenskaplig eller teknisk högskoleexamen ligger Sverige på plats 15 av
21. En jämförelse med Finland, som liksom Sverige ligger långt framme inom
användningen och utvecklingen av ny teknik, visar att Finland utbildar 30
procent fler ingenjörer inom en hälften så stor befolkning. Finland har därmed
en betydligt bättre grund att stå på för att möta det framtida behovet av
kompetens. Sverige bör ha som målsättning att inom de kommande fem åren
öka antalet examinerade civilingenjörer med 50 procent. Detta bör
naturligtvis även få genomslag i resurstilldelningen till högskolor och
universitet.

Fler universitet och högskolor skall ges möjlighet att frigöra sig från staten
för att skapa utrymme för utveckling i olika riktningar och med olika profiler.
En eller ett par högskolor eller universitet bör ges möjlighet att övergå i
stiftelseform och arbeta under samma förutsättningar som Chalmers Tekniska
Högskola.

Sverige har goda möjligheter att erbjuda distansutbildning i världsklass
eftersom vi ligger i framkant när det gäller användandet av ny teknik. Redan i
dagsläget borde det vara möjligt för merparten av de teoretiska
universitetsutbildningarna att erbjudas på distans. Med de möjligheter till
ljud- och bildöverföring som bredbandsuppkoppling ger borde antalet
utbildningar som kan läsas på distans öka ytterligare. Internationellt
utbildnings- och forskningssamarbete, där distansutbildningen ingår som ett
moment av flera bör prioriteras. Vi föreslår att ytterligare samarbetsavtal med
de ledande skolorna och universiteten utomlands skall initieras för att
underlätta internationellt studentutbyte.

Skapa ett Media Lab i Sverige

Vi vill skapa förutsättningar för ett utvecklings- och
forskningscentrum gällande multimedia i Sverige. Ett dylikt
Media Lab bör naturligtvis utvecklas efter sina egna
förutsättningar. Media Lab vid MIT i Boston kan med fördel
tjäna som förebild. Där står inte minst barnens nyfikenhet,
lust att lära och de nya möjligheter informations-tekniken
skapar i centrum för verksamheten.

Ett Media Lab kräver en omfattande uppslutning. Vi ser gärna startandet
av ett Media Lab som en del av den europeiska satsningen på att utveckla ett
kreativt och dynamiskt samarbete i Östersjöregionen.

Elektronisk handel

Det finns en enorm tillväxtpotential när det gäller affärer som
utförs över nätet. De verktyg för snabb och enkel
tillgänglighet till pris- och produktjämförelser och inte minst
möjligheten att hitta den vara eller tjänst man söker är
fördelar som allt fler upptäcker. Internet är på det sättet ett
fantastiskt verktyg för konsumenten. Europa är på god väg att
passera USA när det gäller den elektroniska handeln. De
möjligheter till prisjämförelser som den gemensamma
valutan, euron, skapar kommer att vara en pådrivande faktor
för ökad tillväxt. Det är därför angeläget att denna fördel
erbjuds även svenska konsumenter och företag. E-handeln i
Sverige går framåt, även om det finns många hinder i vägen
för de företag som väljer att bedriva försäljning via nätet. Den
under våren antagna lag (2000:274) om konsumentskydd vid
distansavtal och hemförsäljningsavtal som bygger på två EG-
direktiv utgör t ex ett effektivt hinder mot en öppen,
gemensam inre marknad för e-handel. Regeringen bör därför
agera för en reform av det förlegade direktivet, samt avlägsna
de skärpande bestämmelser som den lagt till utöver
direktivets minimikrav.

Avtals ingående och
dokumentbegreppet

Med IT följer den ökade gränslösheten. Köpare och säljare
behöver inte längre befinna sig i samma land, de behöver
knappt ens veta i vilket land de befinner sig.

Avtal kan slutas med ett par tangentslag, utan att vare sig köpare eller
säljare har en klar uppfattning om vem avtalsparten egentligen är.

I dagsläget finns en mängd olika dokumentbegrepp. I vissa fall krävs en
fysisk handling med egenhändig signatur. Det är emellertid inte ens säkert att
det längre finns ett fysiskt objekt för regleringen. Avtal, formulär,
transaktioner - allt kan numera finnas tillgängligt i digital form. Det är
viktigt
att klargöra vad som egentligen är av intresse. Är det en egenhändig
namnteckning, ett fysiskt papper, en stämpel som visat att handlingen är
inkommen?

Det som fysiskt ser ut som ett dokument är i själva verket ett logiskt
mönster på en databärare. Det är lätt att göra misstaget att tro att företeelser
i
den digitala världen följer samma mönster som i den fysiska. Ett exempel på
detta är att den logiska informationen inte behöver ligga samlad i mappar i
datasystemet trots att det ser ut så vid en första anblick. Informationen kan
placeras var som helst på databäraren, men ändå göras tillgänglig som en
samlad enhet. Det finns ingen teknisk motsvarighet till "arkivbeständigt
papper", däremot kan informationen överföras vid teknikskiften.

I den fysiska världen består urkunder av tre enheter, bäraren (pappret),
texten, utställarangivelse (underskrift eller dylikt).

En digital kopia av en digital urkund går inte att skilja från originalet. Den
logiska processen skapar identiska kopior. En annan skillnad är att den
digitala kopian inte går att läsa direkt utan kräver en omvandlingsprocess för
att bli visuellt läsbar.

För att säkerställa att digitala urkunder ska kunna nyttjas bör lagstiftningen
skydda innehållet, texten, i stället för bäraren av informationen
(pappret/disketten).

Det är viktigt att även i den digitala världen särskilja ett bolags tecken -
vattenstämpeln - från den fysiska personens - signaturen. Tanken är ju att
befintlig lagstiftningsideologi skall tillämpas även vad gäller det nya mediet.
Oavsett vilket system som bör användas i framtiden är det viktigt att inte
skapa olika system för agerande i den digitala världen respektive den fysiska.
Detta bör ges regeringen till känna.

IT-översyn på straffrättens område

Då analogier inom straffrätten med rätta hör till undantagen
finns det anledning att särskilt skynda på en IT-översyn på
straffrättens område. Det har redan producerats statliga
utredningar (t ex Datastraffrättsutredningen SOU 1992:110)
varför det är underligt att ingen modernisering gjorts.
Datastraffrättsutredningen var teknikoberoende och tog
ställning till principiella frågor. Den har inte blivit
förbisprungen av utvecklingen trots dess i sammanhanget
ansenliga ålder. Hela straffrättens område bör alltså ses över
för att anpassas till den nya IT-världen. Det gäller inte minst
att säkerställa att lagskydd inte blir beroende av huruvida det
skyddsvärda återfinns i logisk eller fysisk form. Detta bör ges
regeringen till känna.

Stockholm den 5 oktober 2000

Carl Bildt (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Ola Karlsson (m)

Per Bill (m)

Per Westerberg (m)