Investeringar för en hållbar utveckling

Motion 2010/11:N374 av Hans Olsson m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att främja investeringar för en hållbar utveckling.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka samverkan mellan offentlig och privat sektor i investeringspolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla offentlig upphandling som ett redskap i syfte att främja en hållbar utveckling.1

1 Yrkande 3 hänvisat till FiU.

Motivering

Det goda livet är en för Västra Götalandsregionen gemensam vision. Hållbar utveckling är en drivkraft för att göra visionen gripbar.

Inom några strategiskt viktiga områden som bostäder, energi och miljö, hälso- och sjukvård samt kommunikationer bedöms Västsverige ha mycket gynnsamma förutsättningar för att inta en ledande roll för att drivkraften hållbar utveckling ska få ett konkret och utvecklingsbart innehåll ur såväl ekonomiska som ekologiska och sociala aspekter.

En särskild dimension har transportsektorn. Högt ställda klimat- och miljömål ska förenas med dels teknisk utveckling inom bl.a. fordonsindustrin, dels behovet av effektiva transporter. Konkret handlar det t.ex. om beslut om ett västsvenskt investeringsprogram i bättre järnvägar och vägar i storleksordningen 25–30 mkr under de närmaste tio åren. Syftet är dels att vidga arbets- och studerandemarknaden, dels att underlätta godstransporter.

Beslut om ett sådant investeringsprogram inleder viktiga processer och ger viktiga impulser till näringslivet på samma sätt som en tidigareläggning av ”byggklara” investeringsprojekt utöver dem som återfinns i regeringens s.k. närtidssatsning på infrastrukturinvesteringar.

Ett investeringsprogram för omställning av energisystemet i Västsverige ger också likartade effekter på kort och längre sikt. Samtidigt blir det en ofrånkomlig del av den ”gröna omställningen” och skapar nya arbetstillfällen inom nya områden. I detta sammanhang är också satsningar på miljöteknik i allra högsta grad relevanta.

På samma sätt förhåller det sig med bostadsbyggandet. Det är oroväckande, också av andra skäl än konjunkturpolitiska, att bostadsbyggandet minskar. Ett åtgärdsprogram för ökat bostadsbyggande ingår därför i ”vapenarsenalen” för att bryta de nuvarande utvecklingstendenserna på arbetsmarknaden. Att planera för 8 000 nya bostäder i Västsverige innebär f.n. en fördubbling i jämförelse med antalet färdigställda lägenheter 2006.

Det är viktigt att inom olika områden klargöra utvecklingspotentialen. Ett regionalt investeringsprogram för omställning av energisystemet representerar i detta sammanhang bara ett exempel. En uppföljning av projektet Smart energi respektive ett genomförande av projektet Inmotion tilldrar sig därför ett särskilt intresse.

De samlade bruttoinvesteringarna i Västsverige är betydande och representerade 2007 ett värde på över 115 miljarder kronor. Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 ökade de med ca 10 miljarder per år. Även om investeringarna har sjunkit under ”kristidsåren” 2008 och 2009 blir det ett uppdrag att säkra en hög och stabil utveckling av dessa i framtiden.

Uppdragen innebär en kraftsamling kring jobben, och regionernas roll i sysselsättnings- och tillväxtpolitiken måste stärkas ännu mer.

För näringslivets utveckling inom flera områden är samspelet mellan privat och offentlig sektor oerhört starkt och viktigt. Politiska beslut har en direkt näringspolitisk betydelse, och den dimensionen har värderats ned. Faktum kvarstår dock: utan offentlig upphandling stannar stora delar av näringslivet.

Samtidigt kan staten, landsting/regioner och kommuner direkt påverka näringslivets utveckling i sin upphandlingsverksamhet genom t.ex. tydliga kravspecifikationer och ekonomiska styrmedel för att uppnå viktiga samhällsintressen.

Teknikupphandling, innovationer och klustersystem samt industriella projekt blir ”nyckelbegrepp” i det här perspektivet. Effekterna är oftast långsiktiga till sin karaktär, men det är beslut under den närmaste tiden som grundlägger framgångar senare.

Dynamiken i samspelet mellan industriella utvecklingsmöjligheter och angelägna medborgar-/samhällsbehov inrymmer därför mycket skaparkraft till stöd för en långsiktig och hållbar tillväxt.

Det blir därför ett vitalt intresse att underlätta en sådan utveckling och snarare se samband mellan offentlig och privat sektor som styrkebälten än motsatsen i de här sammanhangen.

Stockholm den 21 oktober 2010
Hans Olsson (S)
Berit Högman (S)	Carina Ohlsson (S)
Hans Hoff (S)	Jörgen Hellman (S)
Kenneth G Forslund (S)	Mattias Jonsson (S)