Infrastrukturen i Västra Götaland

Motion 2000/01:T210 av Cecilia Magnusson m.fl. (m, kd, c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av satsningar på infrastrukturen i Västra Götaland.
Infrastrukturens betydelse för Västra
Götaland

Västra Götalandsregionen är strategiskt belägen mellan tillväxtområdena
Oslo, Köpenhamn och Stockholm. 650 000 personer arbetar i regionens
näringsliv, som har sin tyngdpunkt inom industri och varuproduktion
samt handel och kommunikation. I regionen finns t ex hälften av rikets
sysselsättning inom bil- och bilkomponentindustrin och 41 000 företag
bedriver handel med utlandet. Vid regionens högskolor/universitet finns
fler än 55 000 studerande.

Nordens största hamn finns i Göteborg, den enda för transocean trafik. Ca
60 procent av landets containertrafik anlöper Göteborgs hamn. I regionen
finns flera av Sveriges viktigaste väg- och järnvägsstråk och Sveriges näst
största flygplats. Göta älv har betydande möjligheter som farled till hamnarna
i Vänern. Vänersjöfarten bör utvecklas. Det finns också en storstadsregion
med ekonomisk tillväxt - Göteborgsregionen - med omfattande person- och
godsflöden.

Inom 30 mil från Göteborg finns merparten av Skandinaviens industri.
Betydande godsvolymer både på väg och järnväg fraktas mellan regionen och
bl a Norge, Mälardalen, Bergslagen och Norrland. Regionens näringsliv
genererar stora transportmängder. Import/export är betydande och Västra
Götaland svarar för 45 procent av godset i svenska hamnar. Så gott som all
oljetransport till och från Sverige sker via Göteborgs hamn och Brofjorden.

Infrastrukturen i Västra Götaland har stora brister. Västra Götaland har de
mest omfattande problemen i landet vad gäller kapacitetsbrister på
järnvägsnätet. Stomjärnvägarna in mot Göteborg har sådana brister att det
finns påtagliga hinder för att utveckla såväl gods- som persontrafik. Så
kommer t ex betydande godsvolymer att flyttas till godsstråket väster om
Vänern (Norge/Vänerbanan och Bergslagsbanan). Detta är bra, men sker inga
snabba satsningar på banan kommer dagens problem med bland annat långa
återställningstider att förvärras med allvarliga konsekvenser också för
persontrafiken.

Potentialen för både gods- och persontrafik kan tillvaratas först då
standardbristerna på järnvägsnätet åtgärdats. Som exempel kan nämnas att
under de senaste 6 åren har vägtrafiken på E 6, norr om Strömstad, ökat med
hela 10 procent per år. Den tunga trafiken har ökat än mer, med 13 procent. I
genomsnitt passerar en lastbil Svinesundsbron varje minut, dygnet runt.
Samtidigt minskar godsvolymerna som transporteras över gränsen på järnväg.
Det krävs en kraftfull utbyggnad av järnvägsnätet i Västra Götaland för att
vända utvecklingen. Då finns möjlighet att nå en mycket god kvalitet och
omfattning på tågtrafiken.

Kapacitetsproblemen inom Göteborg kan på sikt åtgärdas genom
byggandet av en tågtunnel. En sådan lösning skapar också nya och intressanta
trafikeringslösningar för lokal- och regionaltrafiken. Antalet resenärer in mot
Göteborg med regiontågen har ökat med 50 procent under de senaste fem
åren. Ökad kapacitet i infrastrukturen medger att trafikvolymen på sikt kan
fördubblas.

Det statliga vägnätet i regionen har i stora delar en låg standard. Det gäller
såväl stamvägar som regionalt vägnät. Trafikbelastningen är i vissa delar hög
och även totalt i förhållande till väglängden. Regionen har 12 procent av det
statliga vägnätet men hela 18 procent av trafikarbetet.

Stora delar av stamvägnätet har i relation till trafikvolymer och antal
lastbilar en mycket bristfällig standard. Många plankorsningar och trafikljus
samt smala vägbreddar bidrar till ryckig trafik och onödiga utsläpp.
Olycksbelastningen är hög på långa avsnitt. Andelen farligt gods på lastbil är
högre än genomsnittet för riket. Samtidigt som standarden bitvis är mycket
låg i förhållande till vägarnas funktion så ökar trafikmängderna kraftigt och
prognoserna visar på fortsatta ökningar. Så har till exempel E 6 för
närvarande den starkaste trafikökningen av stamvägarna i landet.

Stora brister finns också på det regionala vägnätet. Här ingår både vägar
med mycket stora trafikeringsflöden och vägar med mer gles trafik.
Högtrafikerade vägar har betydelse för gods- och pendlingstrafiken men
också för t ex tillgängligheten till regionens sjukhus. Det finmaskiga vägnätet
är vidsträckt och viktigt för arbetspendling, varudistribution samt jord- och
skogsbruk. Företagsamhet och boende på landsbygden är stort i regionen, i
vissa delar mycket stort. Behoven av bärighetshöjning, tjälsäkring,
rekonstruktion och beläggning av grusvägar är eftersatta och uppgår under en
tioårsperiod till 2,6 miljarder fler kronor än de 0,9 miljarder kronor som finns
tillgängliga. Vägkapitalet urholkas genom eftersatt drift och underhåll. För
det samlade väg- och järnvägsnätet finns totalt (statliga planer och regional
plan) angivet drygt 26 miljarder kronor för investeringar, drift och underhåll
m m, medan det finns angelägna investeringsbehov för i storleksordningen 50
miljarder kronor.

Göteborg och Landvetter flygplats är landets näst största flygplats och som
dessutom svarar för en stor del av Luftfartsverkets överskott.
Trafikutvecklingen för både gods- och persontrafik är för närvarande stark.
Tillgängligheten till Landvetter behöver förbättras för resande och gods till
och från regionen. Järnvägsförbindelse till flygplatsen saknas och resande på
fyra av fem stamvägar måste passera Göteborg för att nå flygplatsen.

På flygplatsen planeras för terminalbyggnader, uppställningsplatser med
mera för flygplan. Det är angeläget att dessa investeringar ryms inom
Luftfartsverkets ramar.

32 miljoner ton, vilket motsvarar 25 procent av den svenska
utrikeshandeln, passerar Göteborgs hamn. För att bevara och utveckla
hamnens internationella konkurrenskraft är det nödvändigt att farlederna
muddras och breddas. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen. Det är
också nödvändigt att godstransporterna har en god framkomlighet på det
anslutande järnvägsnätet.

Därför skall vi satsa på att utveckla infrastrukturen i Västra Götaland. För
företag i hela landet är det av avgörande betydelse att transporterna på
stamvägar och järnvägar till och i regionen kan ske smidigt och utan
tidsfördröjningar eftersom en stor del av landets import och export passerar
Västra Götaland.

För landets internationella konkurrenskraft krävs välfungerande och
anslutande landinfrastruktur till framför allt Göteborgs hamn. Vänersjöfarten
behöver också utvecklas och ges goda förutsättningar.

Stora nationella satsningar på järnvägar genomförs och skall genomföras i
andra delar av landet. Nu måste Västra Götaland komma upp på
dagordningen. Stråket Oslo-Göteborg-Köpenhamn är vitalt för den
ekonomiska tillväxten i hela Norden.

Västra Götaland är en av landets viktigaste tillväxtregioner. Kapacitets-
och standardbrister i infrastrukturen får inte hämma den ekonomiska
tillväxten. Bra lokal/regional tågtrafik ger stora tids- och miljövinster.
Standarden på regionala vägar och det finmaskiga vägnätet får inte medföra
hinder för företagande och boende på landsbygden och inte heller för jord-
och skogsbruket.

God tillgänglighet till Landvetter är en nödvändighet för att behålla stora
företags ledningsfunktioner/huvudkontor i regionen och för företag med
spetskompetens inom forskning/utveckling.

Farlederna till Göteborgs hamn måste uppfylla de krav internationell
sjöfart ställer.

Sammanfattningsvis vill vi understryka att det är en angelägenhet för
tillväxten i hela landet att ökade satsningar sker på transportinfrastrukturen i
Västra Götaland, dels på resursramen för den s.k länsplanen för Västra
Götaland, dels i kommande infrastrukturproposition.

Stockholm den 2 oktober 2000

Cecilia Magnusson (m)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Anita Sidén (m)

Marianne Andersson (c)

Berit Adolfsson (m)

Per Landgren (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Björn Leivik (m)

Åsa Torstensson (c)

Inger René (m)

Kent Olsson (m)