Infrastruktur och kommunikationer i skogslänen

Motion 1998/99:T231 av Berit Andnor m.fl. (s)

En viktig hörnpelare för det svenska samhället är att
grundläggande service i form av vägar, järnvägar, flyg, post
och telekommunikationer skall tillkomma alla delar av
landet på likvärdiga villkor. Det är viktigt att man vid
prioritering mellan olika infrastrukturprojekt inte bara tar
hänsyn till de samhällsekonomiska kalkylmodeller som nu
används, utan också väger in såväl regionalpolitiska som
sociala skäl.

De senaste årens utveckling, med avreglering och bolagisering av våra
infrastrukturverk, har visat att marknaden inte förmår ta regionalpolitiska
hänsyn. Den politiska styrningen av uppbyggnaden av landets infrastruktur
måste återupprättas. Det kan t.ex. ske genom att alla aktörer på t.ex.
distributionsmarknaden (brev, bud och paket), elmarknaden, telemarknaden
och kollektivtrafikmarknaden får betala avgifter som används för regional-
politiskt motiverade satsningar inom respektive område. Det blir mindre
lönsamt att bara "plocka russinen ur kakan" och vi återtar det politiska
greppet över infrastrukturen, utan att därför förlora de fördelar som konkur-
rensen kan ge. Konkurrenslagstiftningen måste ses över, så att den inte
förhindrar en effektiv regionalpolitik.

Vägarna

Vägarna spelar en strategisk roll i skogslänens utveckling.
De människor och företag som verkar i skogslänen måste ha
en vägstandard som är likvärdig med övriga landet. Med
tanke på den stora andelen basindustri, som är beroende av
råvarutransporter från inlandet och av goda
transportmöjligheter för de färdiga produkterna, är detta
viktigt både för skogslänens utveckling och för landets
exportinkomster. Även den växande turistnäringen är
beroende av bra vägar för att kunna fortsätta att utvecklas
som en viktig basnäring främst i glesbygden. Ett bra vägnät
är en grundförutsättning för en fortsatt positiv utveckling av
turismen i skogslänen.

I skogslänen finns landets sämsta vägar, till en del beroende på besvärliga
markförhållanden, men främst beroende på brister i det hittillsvarande sättet
att fördela väganslagen.

Med tanke på skogsindustrins oerhörda betydelse för landet är det helt
oacceptabelt att en så stor del av skogslänens vägnät måste stängas av under
långa tider varje år. Det är en brist som måste åtgärdas omedelbart. Särskilt
som den moderna skogsindustrin är helt beroende av färsk råvara för att
kunna upprätthålla hög kvalitet och högt förädlingsvärde. Det borde vara
självklart att vägarna skall kunna hållas öppna året om. Vi anser att
Vägverket i mycket högre grad än hittills måste beakta skogsindustrins
behov av ett fungerande länsvägnät då väganslagen fördelas över landet. De
beslut som tagits om ökade insatser till drift och underhåll av skogslänens
vägnät är helt otillräckliga. Ytterligare insatser behöver göras så att vägarna
i
hela landet kan hållas öppna året runt. Det är ett minimikrav om skogslänens
företag skall kunna konkurrera på samma villkor som företag i andra delar av
landet.

Också europavägarna i skogslänen måste hålla en god standard för att
näringslivet ska kunna vara konkurrenskraftigt. Det får inte vara så att det
avståndshandikapp som företagen i skogslänen har förvärras ytterligare av en
undermålig standard på de europavägar som leder genom skogslänen. Det är
nödvändigt att vägnätet håller en fullgod standard.

Järnvägarna

Även järnvägarna i skogslänen är i stort behov av
upprustning. Exempelvis skapar den bristande kapaciteten på
norra stambanan stora problem för godstrafiken från norra
Norrland. Näringslivets behov av snabba och effektiva
transporter har ökat snabbt under senare år. Av miljöskäl är
det ytterst angeläget att en så stor andel som möjligt av
godstrafiken går på järnväg och inte läggs på lastbil. Det är
därför nödvändigt att man vid fördelningen av anslag till
järnvägsinvesteringar ger godstrafiken en betydligt högre
prioritet än vad som tidigare gjorts.

Tele

Den moderna informationstekniken ger skogslänen helt nya
utvecklingsmöjligheter genom att många verksamheter inte
längre är geografiskt bundna till vissa orter. En förutsättning
för att dessa möjligheter skall kunna tas till vara är att hela
landet får tillgång till den nya tekniken på likvärdiga villkor
och avståndsoberoende taxor. Staten måste styra
utbyggnaden av höghastighetsnät för datakommunikation på
ett sådant sätt att hela landet ges likvärdiga
utvecklingsmöjligheter.

Post

Människors behov av postens tjänster har förändrats mycket
snabbt under senare år. Eftersom de flesta betalningar
numera sker automatiskt eller med giro har människors
behov av att besöka posten minskat kraftigt. Dessutom tar
telefax och annan ny teknik över allt mer av postgången.
Trots det är det oerhört viktigt att postservicen kan
upprätthållas i hela landet. Det är en oerhört viktig princip att
alla människor har tillgång till postservice oavsett var i
landet man bor. Staten måste därför även fortsättningsvis ta
ansvar för att upprätthålla en god postservice i hela landet.

Flyg

Enligt vår mening måste staten ta ansvar för att skapa
förutsättningar för en väl fungerande flygtrafik i hela landet
till rimliga kostnader för trafikanterna. Avregleringen av
flyget har tyvärr lett till att priserna på vissa sträckor stigit
kraftigt samtidigt som utbudet försämrats avsevärt. Enligt
vår mening måste staten ta ansvar för att hitta ett system för
detta som innebär att hela flygsektorn solidariskt bär
kostnaderna för att upprätthålla trafiken på vissa olönsamma
linjer.

Samordning

För att en god kommunikationsstandard skall kunna
upprätthållas krävs en samordning mellan bil-, buss-,
järnvägs- och flygtrafik. Detta tycks inte vara möjligt med
dagens system, där varje företag fastställer egna turlistor,
egna taxor och svarar för den egna informationen. Det är
angeläget att de olika trafikföretagens informationssystem
kopplas ihop och förbättras, så att konsumenterna lättare kan
hitta de förbindelser som bäst motsvarar deras behov. Detta
är särskilt angeläget i skogslänen, där avstånden är stora och
ett enskilt trafikslag sällan har en tillräckligt hög servicegrad
för att ensamt kunna fylla konsumenternas behov.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en starkare politisk styrning av all verksamhet som
kan hänföras till infrastrukturen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att man vid prioritering mellan olika infrastrukturobjekt
tar hänsyn till såväl regionalpolitiska som sociala skäl, vid sidan av de
samhällsekonomiska kalkylmodeller som nu används,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att se över konkurrenslagstiftningen så att den inte utgör ett
hinder för en effektiv regionalpolitik,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta större hänsyn till de tunga transporterna vid fördelning av
väganslag både till drift och investeringar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utökade insatser för drift och underhåll av vägnätet i
skogslänen med målet att alla landets vägar skall kunna hållas öppna året om,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av bra vägar för att den växande turistnäringen skall
kunna fortsätta att utvecklas som en viktig basnäring i skogslänen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om standarden på det nationella stamvägnätet i skogslänen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att vid fördelningen av anslag till
järnvägsinvesteringar ge godstrafiken en betydligt högre prioritet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hela landet snarast måste få tillgång till teleförbindelser som
klarar att överföra stora datamängder med hög hastighet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten bör verka för att teletaxorna så långt möjligt görs
avståndsoberoende,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten även fortsättningsvis måste ta ansvar för att upprätthålla
en god postservice i hela landet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hela flygsektorn solidariskt bör bära kostnaderna för att
upprätthålla trafiken på vissa olönsamma linjer,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av de olika trafikslagen så att hela Sverige får en god
kommunikationsstandard.

Stockholm den 28 oktober 1998

Berit Andnor (s)

Per Erik Granström (s)

Carin Lundberg (s)

Per-Olof Svensson (s)

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Kristina Zakrisson (s)

Agneta Lundberg (s)

1 Yrkande 3 hänvisat till NU.