Idrottsgymnasieplatser för orientering och skidorientering i Skellefteå

Motion 1989/90:Ub284 av Ulla Orring (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub284

av Ulla Orring (fp)

Idrottsgymnasieplatser för orientering och
skidorientering i Skellefteå

Idrotten fyller många viktiga behov i samhället. I sin bästa form ger idrotten
utlopp för både leklust och livsglädje. Många ungdomar fångas också tidigt
upp i idrottsrörelsen och vill förkovra och förbättra sina prestationer. Vi vet
också att idrottens aktivering av ungdomar bidrar till att lösa många ungdomsproblem.
Den värdefulla fostran som idrotten i dess bästa former utövar,
leder till goda resultat inte bara på idrottsplatsen utan genererar även
värdefulla egenskaper och lärdomar ute i arbetslivet.

För många ungdomar är det svårt att kombinera normal utbildning med
träning och tävling. Det behövs därför speciella lösningar på studiefrågan.
Sedan 1975 har skolöverstyrelsen (SÖ) godkänt att specialidrott kan bli ett
ämne på schemat. Detta innebär i korthet att man kan lägga in 5 veckotimmar
specialidrott på schemat vilket då ersätter ett gemensamt ämne + 2
veckotimmar gymnastik.

Jag anser att denna verksamhet bör utvecklas vidare, så att alla ungdomar
som så önskar fick möjligheten att kombinera idrott och utbildning på hemorten
eller i dess närhet.

I Skellefteå kommun finns idag redan gymnasieplatser inom ishockeygrenen.
Erfarenheterna är goda och många av eleverna finns nu i elitlagen.

Sedan flera år tillbaka har Skellefteå kommun ansökt till Riksidrottsförbundet
och SÖ om att få gå vidare med särskilda gymnasieplatser för orientering
och skidorientering om vardera 4 platser för varje gren.

Behovet är väl dokumenterat inte minst mot bakgrund av att någon gymnasieutbildning
inom dessa grenar inte finns i Norrland.

Gymnasieutbildning i skidorientering bedrivs i Jönköping och Mora,
orientering i Strängnäs, Åmål, Sandviken och Olofström.

Ambitionen från Skellefteå kommuns sida är att kombinera de fyra utbildningsplatserna
på vardera orientering och skidorientering vilka då kan bilda
grundstomme för idrottsgymnasiet och kompletteras med fem till sex skidåkare
med s.k. hemortsalternativ.

Till Skellefteås fördel talar det väl utvecklade skolsystemet och ett aktivt
idrottsintresse i kommunen med goda frivilliga idrottsledare. Miljön är
gynnsam. Respektive idrottsförbund har också uttalat sig positivt om Skellefteå
kommuns planer att bredda gymnasiet till ett idrottsgymnasium. Rekryteringsunderlaget
är också gott.

För orienteringens och skidorienteringens del skulle en etablering till
Skellefteå innebära en förstärkning för respektive idrottsgren.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet att
utveckla gymnasiet i Skellefteå till ett idrottsgymnasium med allmän
orientering och skidorientering som nya grenar.

Stockholm den 25 januari 1990

Ulla Orring (fp)

Mot. 1989/90
Ub284

18

gotab 99816, Stockholm 1990