Högskolan i Gävle/Sandviken

Motion 1988/89:Ub603 av Iris Mårtensson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub603

av Iris Mårtensson m.fl. (s)
Högskolan i Gävle/Sandviken

Utbildning för undervisningsyrken
Grundskollärarutbildning

Riksdagen beslutade inrätta grundskollärarlinjen vid högskolan i Gävle/
Sandviken våren 1988. Planeringsmedel tilldelades högskolan och ett intensivt
planeringsarbete vidtog för att kunna möta de studerande höstterminen
1989 med såväl lokal plan som fullständiga kursplaner.

I budgetpropositionen föreslås nu att högskolan skall ges anstånd med
intagning till den av riksdagen beslutade grundskollärarlinjen med hänvisning
till rekryteringssvårigheterna vid andra högskolor. HG/S anser att
rekryteringsarbetet kommer att ske utifrån bättre förutsättningar inför läsåret
1989/90 och att beredskapen vid HG/S är så god att intagningen inte
skall anstå.

En begynnande brist på behöriga lärare förstärks av utomordentligt stora
pensionsavgångar om tio år samt ökningen av barnantalet. Det kommer att
leda till svårbemästrade problem i vårt län. En viktig faktor i våra strävanden
att bibehålla en hög kvalitet i länets skolor är tillgången på lärarutbildning.

En grundförutsättning för rekrytering till en region är att unga människor
som vill utbilda sig till lärare kan göra detta inom ett begränsat avstånd från
hemorten. Detta reducerar utflyttningen från länet, vilket är ett avgörande
problem för utvecklingen av Gävleborgs län i framtiden.

I den händelse riksdagen bifaller förslaget att lärarutbildningen vid HG/S
får anstå på obestämd tid riskeras den kompetens som nu finns på högskolan
och möjligheterna till pedagogisk förnyelse som en ny grundskollärarutbildning
medför. Det försvårar även möjligheterna till aktiv personaloch
skolutveckling samt fortbildningen för lärare, skolledare och skolpolitiker.

Med hänsyn till de problem länet står inför när det gäller en befarad brist
på behöriga lärare och den förestående tioåriga utvecklingsperiod grundskolans
lärare är på väg in i, behövs nu alla insatser för att nå de mål
riksdagen har beslutat om. Mot bakgrund av det som sagts om skolväsendets
utveckling i Gävleborgs län vore det synnerligen olyckligt om tidigare
riksdagsbeslut sätts ur spel. Högskolan i Gävleborg är en av de mindre i
landet, men den är en av de viktigaste faktorerna för att långsiktigt utveckla
länet i positiv inriktning.

Förskollärarutbildning
Barn- och ungdomspedagogisk linje

UHÄ har den 7 oktober 1987 redovisat förslag till en ny barnomsorgsutbildning,
en barn- och ungdomspedagogisk linje om 120 poäng. Enligt
UHÄ bör den nuvarande utbildningen på 100 poäng förlängas för att möta
behovet av fördjupade kunskaper och färdigheter hos barnomsorgspersonalen
och för att åstadkomma en bättre överbyggning mellan barnomsorg och
skola.

UHÄ föreslår i sin anslagsframställning att högskolorna får särskilda
medel för att planera den nya utbildningen.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att förändringen av utbildningen
skall ske inom nuvarande ramar.

Barnomsorgen har under 80-talet genomgått stora förändringar. För att
klara målet när det gäller barnomsorgsutveckling och utbyggnad måste en
markering av utbildningens betydelse komma till stånd genom att en resurssatsning
görs för ett nödvändigt förändringsarbete. Detta är viktigt med
tanke på de framtida möjligheterna till rekrytering av studerande samt till
möjligheterna att behålla personal inom barnomsorgen.

50-poängs utbildning till förskollärare

Antalet sökande till 50-poängsutbildning till förskollärare har under de
senaste åren ökat. Efter flera års arbete som barnskötare har önskemål om
utbildning till förskollärare tydligt markerats. Utbildningen kan med fördel
utlokaliseras och ge kvinnor, som annars ej skulle få högskoleutbildning,
möjlighet att studera på hemorten.

För Gävleborgs län gäller att vi har för riket en mycket hög kvinnoarbetslöshet
som innebär även kvinnoflykt från länet. En utökning med 24 platser
till HG/S på 50-poängsutbildningen skulle innebära arbete och utbildning
för flera kvinnor.

Utbildning av tekniska yrken

Under de senaste åren har bristen på civilingenjörer blivit markant. Detta
har medfört att lantmätarnas arbetsmarknad vidgats väsentligt, vilket har
inneburit en brist på lantmätare för lantmäteriets behov.

För att tillgodose det växande behovet av lantmätare krävs en vidgning av
antagningen på utbildningsplatser från 90 till 120 elever per år.

Problemet är emellertid inte enbart ett volymproblem utan också ett
problem att rekrytera lantmätare utanför Stockholmsområdet. Erfarenhetsmässigt
vet vi att eleverna i hög grad väljer arbetsplats i nära anslutning till
utbildningsplatsen. Detta innebär att en stor del av de nyexaminerade
lantmätarna väljer arbete i Stockholmsregionen. Detta innebär att lantmäteriverket
i både Gävle och i övriga landet har stora rekryteringsproblem.

Ett sätt att komma till rätta med detta är att förlägga den nödvändiga
utökningen av utbildningen till Gävle i ett nära samarbete mellan tekniska

Mot. 1988/89

Ub603

5

högskolan och HG/S. Såväl lantmäteriverket som statens institut för byggnadsforskning
och centralnämnden för fastighetsdata har goda resurser på
området.

Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
Ekonomlinje

Högskolan Gävle/Sandviken har i årets budgetproposition tilldelats oförändrat
antal nybörjarplatser på ekonomlinjen. En utökning av platser från
30 till 60 är nödvändig av flera orsaker. En ökning skulle möjliggöra att
förlägga grundläggande ekonomutbildning, det s.k. basblocket, till Hälsingland,
där redan nu ett antal fristående kurser givits, vilkas omfattning och
innehåll motsvarat utbildningen i Gävle. Det stora intresse som visats från
nya studerandegrupper där stämmer överens med de regionalpolitiska målsättningar
som riksdagen formulerat.

I budgetpropositionen föreslås att ekonomlinjens fördjupningsdel lokaliseras
till HG/S. Därmed tillgodoses ett starkt önskemål från högskolan att
den nuvarande påbyggnadsutbildningen bostads- och fastighetsförvaltningslinjen
omvandlas till fördjupningsalternativ i en fullständig ekonomlinje,
140 poäng.

Vid genomförande av detta förslag upphör en regel att gälla, som hittills
tillämpats enligt riksdagsbeslut och som inneburit att studerande från högskolan
HG/S garanteras plats på något av fördjupningsalternativen vid
Uppsala universitet. En konsekvens som sannolikt ej beaktats i förslaget är
att de studerande som nu är antagna vid högskolan och som vid ansökningstillfället
var underrättade om den ovannämnda regeln därmed är utestängda
från ovannämnda garanterade studieplatser. De hänvisas i fortsättningen att
söka ex. ledigblivna platser vid något av alternativen. Det är olyckligt att
det förslag som nu föreligger om fullständig ekonomutbildning i Gävle på
detta sätt får en retroaktiv verkan på nuvarande grupper och samtidigt
begränsar möjligheterna till vidare studier för dem som i fortsättningen
söker till utbildningsplatser vid HG/S.

Det är viktigt att fr.o.m. 1989/90 garantera studerande på ekonomlinjen i
HG/S utbildningsplatser på de fördjupningsalternativ som anordnas av
Uppsala universitet med undantag av alternativ som inrättas i Gävle.

Decentralisering och distansutbildning inom HG/S

Högskolan i Gävle/Sandviken har under ett stort antal år i samarbete med
länsstyrelsen och kommunerna i Hälsingland försökt nå ut med utbildning
dels genom decentralisering och dels genom distansutbildning för att ändra
utbildningssituationen. Behovet har visat sig vara större än vad högskolans
resurser medger. HG/S har genom sin verksamhet troligtvis kunnat nå nya
studerandegrupper och ändrat gamla attityder till högre studier.

HG/S skulle behöva stöd för att under en period kompensatoriskt kunna
möta utbildningsbehoven framför allt i Hälsingland, men också för att med
hjälp av framtagna distansmodeller kunna nå ut med riksunika utbildningar
över landet.

Mot. 1988/89

Ub603

6

Gävleborgs län har i förhållande till riket en mycket liten andel människor
med eftergymnasial utbildning. Högskolan Gävle/Sandviken är en av
de mindre i landet, men den är en av de viktigaste faktorerna för att
långsiktigt utveckla länet i positiv riktning. Den är spjutspets i arbetet för
länet och det är viktigt att den förstärks med resurser och fler utbildningslinjer.
Utbildningen är en viktig faktor i samhällsutvecklingen. Ökade kunskaper
bereder väg för nya synsätt och problemlösningar. En hög och jämn
utbildningsnivå gör det möjligt för fler att bidra till samhällets utveckling
och den utjämnar den regionala snedfördelningen av utbildningsnivån i
landet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att UHÄ får i uppdrag att inom den föreslagna
ramen för nybörjarplatser till grundskollärarutbildningen årskurs
17 omfördela 30 platser till högskolan i Gävle/Sandviken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om planeringsresurser till barn- och ungdomspedagogiska
linjer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelningen av platser till 50-poängs utbildning
för förskollärare vid högskolan Gävle/Sandviken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att UHÄ får i uppdrag att pröva möjligheterna
att förlägga delar av KTH:s lantmätarutbildning till högskolan Gävle/
Sandviken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelningen av nybörjarplatser till ekonomlinjen
vid högskolan Gävle/Sandviken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om garanterade utbildningsplatser för ekonomistuderande
vid högskolan Gävle/Sandviken på fördjupningsalternativen
vid Uppsala universitet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ökade resurser till lokala linjer/enstaka
kurser bör tillföras högskolan Gävle/Sandviken.

Stockholm den 24 januari 1989
Iris Mårtensson (s)

Olle Östrand (s) Axel Andersson (s)

Mot. 1988/89

Ub603

Sigrid Bolkéus (s)

Karl Hagström (s)

1