Helsingborg (s)

Motion 1987/88:Jo825 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo825

av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i
Helsingborg (s)

om regionala miljö- och naturvårdsenheter

Nuvarande organisation av miljö- och naturskyddet inom länsstyrelsernas
förvaltning har visat sig vara behäftad med stora brister.

I utredningen För en bättre miljö (SOU 1987:32) föreslås en decentralisering
av miljöskyddsarbetet innebärande att länsstyrelserna i det framtida
systemet skulle få en roll som prövnings- och tillsynsmyndighet vad gäller
större och medelstora anläggningar där prövningen inte ankommer på koncessionsnämnden.
Det rör sig om sammanlagt ca 4 200 anläggningar. Samtidigt
föreslår utredningen att företagens egenkontroll bör vara basen i
miljöskyddslagens tillsyns- och kontrollsystem. Utredningen slår också fast
att ambitionsnivån i miljöskyddsarbetet måste höjas.

En förstärkning av miljöskyddet enligt utredningens intentioner kommer
att ställa ökade krav inte bara på resursfördelningen till den regionala
tillsynsmyndigheten utan också på integritet och oberoende hos denna
myndighet.

Med nuvarande starka integration mellan olika funktioner inom länsstyrelserna
har miljöfrågorna i flera fall kommit att underordnas andra intressen
t. ex. företagsetablering. Miljö- och naturhänsyn har helt enkelt fått
vika inför trycket från miljöstörande industrier som ställt krav på en låg
miljöprofil som villkor för ett visst antal sysselsättningstillfällen.

Även om intressekonflikter av det här slaget aldrig kan renodlas och
förenklas så visar många exempel från Malmöhus län att länsstyrelsens
miljö- och naturvårdsenhet ofta kommit till korta då styrelsen slutgiltigt haft
att ta ställning i uppmärksammade miljö-, naturvårds- och företagsetableringsärenden.

1. De slutgiltiga konsekvenserna av miljöskadorna efter BT Kemi i Teckomatorp
kan ännu inte fastställas. Länsstyrelsen och dess naturvårdsenhet
spelade hela tiden en andrahandsroll i detta mäktiga miljödrama.

2. Först efter rapporter om akut syrebrist och omfattande fiskdöd i Öresund
har länsstyrelsen börjat ta initiativ trots att den allvarliga miljösituationen
egentligen varit känd i många år.

3. Vid diskussionen om fasta förbindelser över Öresund kom endast delar
av den av naturvårdsenheten framtagna miljökonsekvensutredningen att
ingå i länsstyrelsens inlaga till regeringen.

4. En tung och miljöstörande industri i en västskånsk kommun har gjort ett
flertal överträdelser mot gällande miljölagar utan att länsstyrelsen och
dess naturvårdsenhet gjort något mera resolut ingripande.

5. Länsstyrelsens naturvårdsenhet har intagit en mycket försiktig hållning
gentemot ett företag i nordväst-skåne, vilket förorsakat svåra luftföroreningar
genom bl. a. tungmetallutsläpp, vilka inte är förutsedda i
redan beviljad koncession.

6. Andra exempel på konflikter mellan miljö-naturvård och andra intressen
där länsstyrelsens agerande blivit föremål för kritik är exploatering av en
golfbana i ett naturområde intill Kullaberg i nordväst-skåne och utsläpp
av naturgödsel i Nybroån i södra Skåne. I det senare fallet förorsakade
utsläppen en omfattande fiskdöd.

Genom nuvarande organisation med en ofta neutraliserad naturvårdsenhet
får befattningshavare på länsstyrelserna inte sällan spela dubbelroller på ett
sätt som riskerar att sätta miljövården på undantag.

Vi vill understryka att vår kritiska inställning till nuvarande organisation
av miljö- och naturvårdsarbetet på länsplanet inte innebär att vi underskattar
vare sig naturvårdsenheternas kompetens eller ambitionsnivå i miljövårdsarbetet.
Enligt vår uppfattning har de här beskrivna och väl dokumenterade
problemen sin orsak just i det förhållandet att de alltmer betydelsefulla
miljöfrågorna inte handläggs av från andra intressen oberoende
enheter.

Vi föreslår att vid ett ställningstagande till framtida organisation av miljöoch
naturvård möjligheten prövas att inrätta en fristående myndighet i varje
län med naturvårdsverket som huvudman. Härvidlag kan vi peka på samma
princip som gäller för skatteförvaltningen. Denna bröts ur länsstyrelsens
organisation och bildade 1987 en fristående myndighet direkt underställd
riksskatteverket. Länsstyrelserna kan behålla en mindre planeringsavdelning
för ren internhjälp i miljöfrågor. Tillsyn och prövning måste dock
utföras av fristående miljöenheter.

Mot bakgrund av den vikt som regering och riksdag tillmäter miljöfrågorna
är det ytterst väsentligt att miljövårdande myndigheter blir oberoende
och självständiga.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av regionala miljö- och naturvårdsenheter.

Stockholm den 26 januari 1988

Bengt Silfverstrand (s) Hans Pettersson (s)

i Helsingborg

Mot. 1987/88
Jo825

5