Hasselström Nyvall (båda fp)

Motion 1989/90:Fö12 av Charlotte Branting och Ingrid

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Föl2

av Charlotte Branting och Ingrid

Hasselström Nyvall (båda fp)

med anledning av prop. 1989/90:9 om
arméns utveckling och totalförsvarets
planeringssystem, m.m.

Propositionens argumentation för en nedläggning av 111 är ytterst svag.

Under den allmänna motionstiden i januari 1989 inlämnade undertecknade
en motion, Fö438, där vi utförligt pläderade för ett bevarande av 111.
Vi hänvisar i detta sammanhang till den och nöjer oss här att bara kort redovisa
några argument som framförts i den mycket intensiva kampen för 111 :s
bevarande. Bl.a. har en namninsamling lämnats in, omfattande mer än
100 000 underskrifter, ett otal uppvaktningar och en mycket intensiv massmediadebatt
har förts. Uppslutningen kring bevarandet är så gott som hundraprocentig
bland människorna i både Kronobergs och Kalmar län.

I propositionen sägs att 111 och 112 i stort sett har likvärdiga produktionsförutsättningar.
Samövnings- och samträningsmöjligheterna anser departementschefen
är större inom Eksjö garnison och därför bör 112 behållas och

111 läggas ner.

Samövningar skall ske med flera truppslag. Ill har närmare till samövningar
i Skåne med pansarartilleri och luftvärn. Avstånden till tänkbar krigsterräng
för fältövningar och samövningar är därför gynnsammare för 111.

112 har närmare till Ing 2 och T2 än 111. Vid skjutsamövningar i Skillingaryd
har 111 och 112 i stort sett lika långt. 111 :s förutsättningar är alltså totalt
bättre om avstånd är huvudkriterium, vilket vi i och för sig ifrågasätter.
Den IB som skall finnas i Milo Syd avses tillhöra Skånefördelningen. Det
finns många operativa skäl och beredskapsskäl som talar för att den bör finnas
så nära Skåne och samtidigt så nära Blekinge som möjligt. Endast 111
klarar detta.

I produktionsaspekterna har inte lilis ansvar för markstridsutbildningen
i tre län behandlats. Också här är 111 överlägset.

Sammanfattning av argumenten för 111:

1. Det strategiska och operativa läget i Sydsveriges försvar är mycket fördelaktigt
och uppfyller kraven på kustnära gruppering. Dessa skäl talar starkt
för ett bibehållande.

2. Produktionsförutsättningarna vad gäller personal, rekryteringskraft
och markfrågor är mycket goda.

3. Regementet har mycket hög investeringsgrad, bland de högsta i armén.
Det innebär en omfattande besparing, om etablissementet används i full omfattning.

4. Alla ekonomiska skäl i övrigt talar för att 111 behålls. Mot. 1989/90

5. Hur hemvärnet och frivilligorganisationernas verksamhet skall stödjas FÖ12
i framtiden är inte löst. Den av ÖB beräknade ramen räcker inte, om regementet
läggs ner.

6. Den av ÖB föreslagna framtida krigsorganisationen i Kronoberg m.m.
talar för ett regemente i Växjö, eftersom FO 16 blir störst i Småland vad
gäller mobiliseringsorganisation utom brigader.

7. Folkförsvar kräver folkförankring. FO-regementena bör vara utgångspunkt
för val av fredsorganisation för framtidens armé. Till dessa flyttas den
utbildning som skall genomföras.

8. Samövningsmöjligheterna med Skåneförbanden i tänkbar krigsterräng
är goda på relativt korta avstånd.

9. 111 är ett regionregemente för sydöstra Sverige, det enda arméregemente
i Kronobergs, Kalmar och Blekinge län.

10. Såväl operativa skäl som produktionsskäl talar för att Kronobergs regemente
bör vara kvar i framtidens armé med uppgift att utbilda infanteribrigad(er)
för i första hand Sydsveriges försvar — även i låga ekonomiska anslagsramar.

11. Ur värnpliktssocial synpunkt är det angeläget att ett arméregemente
finns i sydöstra Sverige.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen avslår förslaget om en nedläggning av Kronobergs regemente
111.

Stockholm den 25 oktober 1989

Charlotte Branting (fp) Ingrid Hasselström Nyvall (fp)

15