Hanteringen av fyrverkerivaror

Motion 1994/95:N214 av Bengt Silfverstrand och Marianne Jönsson (s)

Riksdagen antog hösten 1993 en ny ordningslag
(1993:1617) som trädde i kraft den 1 april 1994 (Prop.
92/93:210 och 93/94:JuU1). Den nya lagen innebär att det
tidigare generella tillståndskravet togs bort och att det i
stället införs en regel med krav på tillstånd när användningen
av pyrotekniska varor i det enskilda fallet medför risk för
skada eller olägenhet för person och egendom (3 kap. 7§).

De omständigheter som i första hand skall beaktas vid
denna riskbedömning är tidpunkten och platsen. Enligt
ordningslagen kan det vidare genom lokala föreskrifter vara
möjligt att utvidga tillståndskravet till att gälla generellt i
vissa avseenden (3 kap. 9§). Det är således möjligt för en
kommun att föreskriva att pyrotekniska varor inte får
användas utan tillstånd inom områden som är särskilt
känsliga, t.ex. vid sjukhus och vårdhem.

Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor
(LBE) reglerar hantering och import av sådana varor. Enligt
lagen är den som hanterar explosiva varor skyldig att vidta
de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att
förhindra t.ex. brand eller andra skador (7

§).

Enligt förordningen (1988:1145) om brandfarliga och
explosiva varor (FBE) får sådana varor hanteras och
importeras endast av den som fyllt 18 år. För att en explosiv
vara skall få hanteras och importeras, krävs att den är
godkänd av Sprängämnesinspektionen (SÄ). Inspektionen
skall upprätta en förteckning över godkända varor. SÄ har
utfärdat föreskrifter till lagen och förordningen.

Tillstånd för försäljning m.m.

Av bestämmelserna framgår att tillstånd krävs för att sälja
fyrverkerier. Ett krav för sådant tillstånd är att föreståndaren
har grundkunskaper om gällande regler och om riskerna med
fyrverkerier samt hur försäljningen skall gå till. Den som har
tillstånd att överlåta explosiva varor skall förvissa sig om att
förvärvaren har rätt att inneha explosiva varor av det slag och
i den mängd som överlåtelsen avser (33

§

FBE).

Sammanfattningsvis finns fyra kategorier pyrotekniska
varor:

1. Bordsfyrverkerier där det inte finns någon åldersgräns 2.
Pyrotekniska varor med en åldersgräns på 15 år för
innehav 3.
Pyrotekniska varor med en åldersgräns på 18 år för
innehav 4.
Pyrotekniska varor som kräver tillstånd för innehav.

Försäljningen av fyrverkeripjäser i Sverige har fördubblats
sedan början av åttiotalet. Till nyåret 1995 köpte svenska
folket sådana pyrotekniska artiklar för 200 miljoner
kronor. Erfarenheterna visar att gällande regler är
klart otillräckliga för att stävja missbruk av pyrotekniska
varor och överträdelser av gällande regler. Slopandet av det
generella tillståndskravet och den i princip fria handeln med
fyrverkeriartiklar har lett till en stark ökning av rent
okynnessmällande i först hand före och i samband med
nyårshelgen. Vid senaste nyårshelgen har ett starkt ökat antal
fall av missbruk inrapporterats till polismyndigheterna på
många håll i landet. Äldre personer avskräcks från att vistas
utomhus. Hundar och andra djur mår mycket illa av
smällandet. Sjukhusens akutmottagningar rapporterar också
om ett ökat antal patienter med mer eller mindre allvarliga
skador. En man i Göteborg dödades vid sprängning av en s.k.
jubileumsbomb, innehållande 400 g krut och försedd med en
drivladdning som gör att bomben skjuts 100 meter rakt upp
i luften. I ett inlägg i GP berättar läkaren Anders Wallmon
om den vrede och vanmakt han känner inför den fria
hanteringen av pyrotekniska detaljer. Avsprängda fingrar,
delar av eller hela händer, brännskador och ögonskador är de
vanligaste skadorna vid användning av raketer och smällare.
Ofta är dessa skador svårbehandlade med betydande risker
för bestående men.

Från polishåll bedömer man skadeverkningarna av denna
oansvariga hantering av pyrotekniska varor så allvarliga att
man i flera större städer förenat sig i en skrivelse till
Justitiedepartementet i vilken man kräver skärpta regler mot
försäljning och användning av fyrverkeripjäser.

Sprängämnesinspektionen föreslår i en skrivelse till
Näringsdepartementet (94-05-20) ändringar i förordningen
om brandfarliga och explosiva varor och överväger med
anledning av dödsolyckan i Göteborg skärpta regler för
innehav av tyngre och krutstarka fyrverkerier bland annat
s.k. jubileumsbomber.

Självfallet kan en del av problemen hänföras till
försummelser vad gäller information om riskerna med
användning av fyrverkerier, ansvarslös hantering från mindre
omdömesgilla personer liksom en större eller mindre
nonchalans från handelns sida vad gäller kontroll och
legitimation hos ungdomar.

Såväl lagändringar som begränsningsregler vad gäller
tillgänglighet och rätten att saluföra pyrotekniska varor torde
erfordras för att komma till rätta med det starkt tilltagande
missbruket. I sammanhanget kan nämnas att flera länder i
Europa har begränsat försäljningen av fyrverkerier. I
Danmark får inga smällare säljas överhuvudtaget, bara
raketer. I Tyskland är försäljningen av fyrverkeripjäser
begränsad till vissa tidsperioder.

Vi föreslår följande åtgärder för att stävja missbruk av
användningen av pyrotekniska varor:

1. Översyn av gällande regelverk.

2. Begränsning av rätten att saluföra pyrotekniska varor till
företag med dokumenterad förmåga att på ett ansvarsfullt
sätt hantera en sådan verksamhet.

3. Begränsning av rätten att sälja sådana varor enligt regler
liknande dem som finns i Danmark och Tyskland.

4. Absolut skyldighet för handlare att avkräva legitimation
vid försäljning av pyrotekniska varor.

5. Särskilt tillstånd för innehav av fyrverkeripjäser med
stor sprängverkan (som t.ex. s.k. jubileumsbomber) och den
typ av ''smällare'' som erfarenhetsmässigt i stor utsträckning
används för rena okynnesändamål.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hanteringen av pyrotekniska varor.

Stockholm den 20 januari 1995

Bengt Silfverstrand (s)

Marianne Jönsson (s)