Göteborgs symfoniorkester

Motion 1989/90:Kr229 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Kulturutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Kr229

av Ingela Mårtensson m.fl. (fp)
Göteborgs symfoniorkester

Världens kanske mest ansedda musikrecensenter - Londonkritikerna - gav
idel rosor till Göteborgs symfoniker, då de förra sommaren gav två konserter
i Royal Albert Hall för utsålda hus. Konserterna anses vara den kanske
största konstnärliga och publika framgången i orkesterns historia.

En överenskommelse mellan Göteborgs stad och Volvo år 1983 gjorde det
möjligt att bygga ut orkestern från 80 till 100 musiker och därmed bli en komplett
symfoniorkester i likhet med den i Stockholm. Genom utökningen vitaliserades
hela orkestern - unga välutbildade musiker strömmade till och man
lyckades knyta till sig en mycket skicklig chefsdirigent Neeme Järvi, som varit
ett lyckokast för orkestern. Även på hemmaplan har publiktillströmningen
ökat kraftigt. Överenskommelsen med Volvo har löpt ut och Göteborgs
stad har från och med den 1 juli 1989 övertagit betalningsansvaret för
de 20 nya musikerna. Enligt de principer som gäller för finansiering så betalar
staten 55 procent av lönekostnaderna och kommun/landsting 45 procent.
Därför är det naturligt att staten ökar grundbeloppen för göteborgssymfonikerna.

Göteborgs symfoniker har idag 105 grundbelopp och Stockholms Filharmoniker
170 för lika stora orkestrar, dvs. 100 musiker.

Kulturministern gav en utredningsman i uppdrag att se över hur det statliga
stödet skulle fördelas på symfoniorkestrarna i framtiden. Utredaren
föreslog en kraftig ökning av det statliga stödet. Särskilt glädjande var att
utredaren föreslog att Göteborg skulle få lika stort stöd som Stockholms filharmoniker
- i och för sig en naturlig slutsats eftersom orkestrarna är lika
stora.

Nu har kulturministern sagt sitt i budgetpropositionen och då blev det
knappt en tumme till landets symfoniker! För alla de förstärkningar som
krävs på olika håll avsätts ca 2,5 milj.kr. dvs. en tredjedel av det som hade
behövts bara för att täcka göteborgssymfonikernas behov. Bara skillnaden
till stockholmsfilharmonikerna skulle ha inneburit 7 milj.kr. i tillskott till
Göteborg.

Folkpartiet har i sin kulturmotion pekat på behovet av att öka antalet
grundbelopp till Göteborgssymfoniker och har därför i en partimotion anvisat
ytterligare 50 grundbelopp till musikinstitutioner.

Vi föreslår således att riksdagen anslår ytterligare 50 grundbelopp till musikinstitutionerna
och att därvid minst 20 nya grundbelopp tilldelas Göteborgs
symfoniker.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen med hänvisning till vad i motionen anförts om Göteborgs
symfoniker anvisar medel till 50 grundbelopp utöver vad regeringen
föreslagit till musikinstitutioner (G15).

Stockholm den 19 januari 1990

Ingela Mårtensson (fp)

Kerstin Ekman (fp) Erling Bager (fp)

Mot. 1989/90
Kr229

7

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen med hänvisning till vad i motionen anförts om Göteborgs symfoniker anvisar medel till 50 grundbelopp utöver vad regeringen föreslagit till musikinstitutioner (G 15).
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen med hänvisning till vad i motionen anförts om Göteborgs symfoniker anvisar medel till 50 grundbelopp utöver vad regeringen föreslagit till musikinstitutioner (G 15).
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.