Genbank för husdjur

Motion 1986/87:Jo210 Lars Ernestam och Börje Stensson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87: Jo210

Lars Ernestam och Börje Stensson (fp)
Genbank för husdjur

I februari 1973 tillsatte chefen för jordbruksdepartementet en sakkunnig för
att utreda frågan om tillvaratagande av genetiskt material av växter.
Betänkande avlämnades i april 1975 (Ds Jo 1975:5) och 1978 beslöt Nordiska
ministerrådet att upprätta en gemensam genbank för jordbruks- och
trädgårdsväxter. Denna påbörjade sin verksamhet i januari 1979. Årsbudget
för 1985 är 3 milj. kr. Under 1975 utreddes skogsbrukets behov av genbank.
Ett betänkande avlämnades december 1978 och en verksamhet kom i gång i
början på 1981. Årsbudget för 1985 är 165 000 kr.

I oktober 1978 fortsattes genomgången av de nordiska genresurserna med
en utredning om behovet av bevarandet av genetiskt material hos husdjur.
Utredningen överlämnade sitt betänkande i maj 1980, varefter det samma år
av departementet överlämnades till landbruksstyrelsen för beaktande.

Av de rekommendationer som denna sista utredning framförde har endast
en åtgärdats. Förslaget om inrättande av en genbanksnämnd under lantbruksstyrelsen
ledde till att en sådan inrättades i maj 1984. För dess arbete
fick 3 000 kr. ur styrelsens ordinarie anslag utnyttjas. Anslaget har för
närvarande höjts till 5 000 kr.

Nordiska ministerrådet avsatte 1979 medel för en arbetsgrupp för bevarandet
av genetisk variation hos husdjur. Ett sekretariat har därefter upprättats i
Norge, där ett arbete har påbörjats för att inrätta en nordisk databank
rörande genresurserna på husdjurens område i de nordiska länderna samt
formerna för olika genbanker i resp. land. Arbetet med databanken
förutsätter att ett genbanksarbete bedrivs nationellt i de olika länderna.
Arbetsgruppens budget för 1987 omfattar 245 000 Dkr.

I Finland har 80 000 FIM reserverats i statsbudgetförslaget för 1986 för att
täcka driftkostnaderna för genbanksnämnden. Lantbruksministeriet har
dessutom föreslagit att lönekostnaderna för en husdjursgenetiker med
uppgift att samordna verksamheten måtte bestridas av kommittémedel.

I Danmark har 50 000 Dkr. anslagits för genbanksnämndens initiala
verksamhet. Nämnden har att utarbeta planer och budget för den fortsatta
verksamheten. Staten har köpt Damgården på Lyö; denna gård utnyttjas av
”Selskabet for bevaring av aeldre danske, truede husdyrracer”.

I Norge har 40 000 Nkr. beviljats för genbanksnämndens verksamhet
1986. Fyra ledamöter och en sekreterare har utsetts. Sedan 1973 finns statens
genbank for fjörfe, som leds av Landsrådet for fjörfeavl. I Lötens kommun
planeras ett husdjursmuseum för hotade raser. Husdjursmuseet föreslås bli
inordnat under Lantbruksmuseet, där två tjänster inom området är inrätta

de. Miljödepartementet har även avsatt 14 000 kr. för inventering av hotade
nöt- och getraser. Island är i detta sammanhang speciellt eftersom samtliga
husdjur är inhemska och kan sägas utgöra en genbank för Island.

I jordbruksutskottets betänkande (JoU 1986/87:5) med anledning av
motionerna 1985/86 Jo621 och Jo777 framhålls helt allmänt värdet av att
mångfalden av växter och djur bibehålls och främjas och att effektiva
åtgärder vidtas för bevarande av sådana husdjur och kulturväxter som är i
behov av särskilt skydd samt vikten av att man skapar en organisation som
verksamt bidrar till att säkerställa nuvarande och framtida genresurser på
ifrågavarande område.

Utskottet fann emellertid att syftet med motionerna såvitt de allmänt avser
åtgärder för att bevara vissa hotade växt- och djurarter, blir tillgodosett utan
något särskilt initiativ från riksdagens sida.

När det gäller bevarandet av genresurser på husdjurens område grundlädes
beslutet på genbanksutredningens betänkande (Ds Jo 1980:6) där
lantbruksstyrelsen föreslås bli huvudman och ytterst ansvarig för bevarandet
av genetiskt material hos husdjuren i Sverige och att styrelsen och Sveriges
lantbruksuniversitet bör ha tillgång tillen expertis som behövs för att fullfölja
uppdraget.

Motiv för särskilt anslag

I detta sammanhang är det otillfredsställande att endast redovisa 5 000 kr. för
genbanksarbetet i Sverige.

Motiven för en statlig finansiering av genbanksarbete på husdjurens
område sammanfattas enligt nedan.

1. Ett svenskt genbanksarbete är nödvändigt för att genomföra det
påbörjade arbetet med en nordisk genbank.

2. Produktionsmässiga skäl

• Ändringar i den ekonomiska situationen kräver ändringar i avelsmålen.
Hittills har aveln på husdjursområdet ganska ensidigt varit inriktad på en
högre produktion och en lägre foderförbrukning. Vid en överskottssituation
blir de kostnadsbesparande målen mer intressanta. En avel inriktad på
exempelvis sjukdomsresistens betyder minskade veterinärkostnader samtidigt
som en bättre livsmedelskvalitet kan uppnås. En avel för bättre
fruktsamhet, härdighet och ändamålsenlig exteriör medför minskade
rekryteringskostnader och minskade arbetskostnader samtidigt som djurens
anpassning till exempelvis en mera extensiv uppfödning kan uppnås.
För att uppnå nya avelsmål kan krävas att gener med en låg frekvens måste
uppförökas i eller tillföras en population.

• Återinförande av redan förlorade gener i producerande populationer.
Sådana gener kan finnas i populationer som produktionsmässigt för
tillfället inte är intressanta.

• Skapa populationer lämpliga för korsning för att i produktionen utnyttja
den s. k. korsningseffekten. Den moderna semintekniken och även
tekniken med embryoöverföring kan snabbt genomsyra hela populationer
med ”moderna” gener medan andra gener, som i framtiden kan visa sig

Mot. 1986/87

Jo210

5

värdefulla, spolas bort. En långt driven ”matadoravel” leder till genförluster
och förlorade möjligheter till genetiskt framsteg. Genom genbanken
bevarade populationer kan därför visa sig oersättliga för att genom
önskvärda avelsframsteg förverkliga nya avelsmål.

• Garanti för en rimlig variation och resursbas för avel för helt nya
produktionsegenskaper. Det är för dagen svårt att förutse vilka krav eller
möjligheter som kan uppstå i husdjursaveln. Ett exempel är utvinningen av
hyaluronsyra ur tuppkammar. Produktionen av tuppkammar motsvarade
redan 1984 en omsättning av över 300 milj. kr. inom läkemedelsindustrin.
Detta är ett exempel på en ny helt oförutsägbar produktionsegenskap där
lämpliga genotyper av en händelse fanns tillgängliga vid Sveriges lantbruksuniversitet.

• Grundforskningens framsteg har öppnat möjligheter att på ett helt annat
sätt än tidigare definiera och utnyttja enskilda gener. Så har t. ex.
arvsanlag definierats, vilka har en överordnad roll i kroppens immunförsvar.
Vissa av dessa gener förekommer i mycket låg frekvens. Med modern
metodik kan vissa, om de finns bevarade, utnyttjas i avel för sjukdomsresistens,
vilket medför en sundare produktion med friskare djur.

3. Vetenskapliga - undervisningsmässiga skäl

• Genbanker i form av levande populationer ger möjlighet att mäta
avelsframsteget i den samlade populationen av producerande djur.

• Genbanker utgör värdefullt utgångsmaterial för vetenskapliga undersökningar
av både grundläggande och tillämpad karaktär.

• Genbanker ger material till undervisning i genetiska discipliner.

4. Kulturhistoriska skäl

Genbanker i form av levande populationer levandegör äldre tiders kultur,
kulturkunskap och kulturlandskap.

Flera äldre husdjursarter är hotade. Ett antal frivilligt arbetande intresserade
gör sitt bästa för att bevara arterna. Utan stöd i form av en genbank kan
deras arbete tillspilloges. Det är därför angeläget att också statliga myndigheter
får reella möjligheter att engagera sig i arbetet.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen under anslaget B 1. Lantbruksstyrelsen beviljar ett
anslag å 200 000 kr. för att möjliggöra för genbanksnämnden att
fullgöra arbetsuppgifter överensstämmande med motsvarande insatser
i de övriga nordiska länderna.

Stockholm den 21 januari 1987

Lars Ernestam (fp) Börje Stensson (fp)

Mot. 1986/87

Jo210

6