Gångtrafikanternas trafikmiljö

Motion 1988/89:T419 av Grethe Lundblad och Ingrid Andersson (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T419

av Grethe Lundblad och Ingrid Andersson (s)
Gångtrafikanternas trafikmiljö

En grupp trafikanter som sällan uppmärksammats i de senaste årens
diskussion om trafikstrukturen och trafiksäkerheten är gångtrafikanterna
(fotgängare).

Med en ökad satsning på kollektiva trafikformer kommer antalet gångtrafikanter
på väg till och från tåg eller buss att öka. Därför är det viktigt att i tid
närmare studera och reglera gångtrafikanternas trafikmiljö och deras
rättigheter som trafikkonsumenter.

1987 inträffade 1 678 olyckor mellan motorfordon och gående, varav 134
med dödlig utgång. 38 % av dessa olyckor hände på övergångsställe eller
trottoar. Proportionellt fler olyckor för gångtrafikanter sker under mörka
årstiden, november-december och 44 % sker i mörker eller skymning. 701
gående skadades svårt i trafiken 1987 och lill lindringt. Värst drabbade är
1323-åringar samt personer över 70 år.

En hel del gående får också skador genom att halka på dåligt rengjorda
trottoarer. Antalet lårbensbrott bland äldre personer är stort och utan tvekan
är den mycket sämre renhållningen i tätorterna av trottoarer än av
vägbanorna orsak till att många äldre personer inte vågar gå ut när det finns
snö och is på trottoarerna eller att de tvingas gå på vägbanan i stället.

Alldeles för ofta är i våra tätorter ljussignaler och vägplanering mest
inriktade mot att ge biltrafiken företräde till snabb och säker framfart, medan
gångtrafikanterna, som ju är mera utsatta vid dålig väderlek som regn,
snöfall och storm, ofta måste vänta länge vid övergångsställen eller gå
omvägar för att finna lämpligt ställe att korsa vägen.

Exemplen på detta är lätta att finna i våra stora tätorter, t.ex. framför
Centralstationen i Stockholm och vid andra stationer och busshållplatser.

Det synes också som bestämmelserna i vägtrafikkungörelsen §§ 82-84
respekteras dåligt av bilförarna. Speciellt § 83 om att bilförare som närmar sig
ett övergångsställe skall anpassa hastigheten för att inte åstadkomma fara för
gående som just skall gå ut på övergångsstället, nonchaleras ofta.

För en fotgängare är det svårt att på obevakade övergångsställen ta hänsyn
till såväl avståndet till som hastigheten hos fordon som närmar sig övergångsstället
utan att detta blir mycket tidskrävande och för äldre trafikanter
innebär ett stort osäkerhetsmoment (§ 136). Biltrafikanter borde ha en
skyldighet att stanna för gående som skall över vid övergångsställe och inte,
såsom vägtrafikkungörelsen anger, bedöma om han behöver stanna (§ 83).

I §§ 18 och 19 i renhållningslagen stadgas att kommunen har en ovillkorlig
skyldighet att hålla rent på gata, torg och allmän plats och röja snö och skaffa

undan snö och is samt sanda eller vidtaga annan åtgärd mot halka. Men Mot. 1988/89

kommunen kan inte ålägga den som äger fastighet att beträffande gångbana T419

fullgöra den skyldigheten. Kanske är det detta undantag från kommunala
renhållningsskyldigheter som har medfört att trottoaren ofta är i betydligt
sämre tillstånd vintertid än vägbanan.

Men för gångtrafikanterna kan detta bristfälliga ansvarstagande för
framkomligheten på gångbanor ställa sig både kostsamt och besvärande.

Speciellt för det ökande antalet äldre över 70 år som har god rörlighet och
kan klara inköp själva, kan bristfällig vinterväghållning på gångbanor leda till
ökade behov av hemtjänst och sjukvård.

På senare tid har också offentliggjorts statistik som visar att antalet
lårbensbrott är betydligt större i tätorter än på landet. Huruvida detta beror
på bristfällig vinterväghållning eller på sämre kondition på grund av mindre
fysisk träning hos de drabbade är dock oklart.

Såväl vägtrafikkungörelsen från 1972 som renhållningslagen från 1979
borde blir föremål för översyn med hänsyn till gångtrafikanternas säkerhet
och trivsel som trafikkonsumenter.

Vi föreslår att berörda bestämmelser blir föremål för en översyn varvid
gångtrafikanternas intressen i större utsträckning än nu bevakas.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av vägtrafikkungörelsen
och renhållningslagen med syfte att göra gångtrafikanternas
trafikmiljö bättre.

Stockholm den 20 januari 1989

Grethe Lundblad (s) Ingrid Andersson (s)

11