Fruktodlingen

Motion 1986/87:Jo268 Siw Persson och Margareta Mörck (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1986/87: Jo268

Siw Persson och Margareta Mörck (fp)
Fruktodlingen

&

Mot.

1986/87

Jo268-278

Folkpartiet är anhängare av ett fritt utbyte av varor och tjänster mellan
nationer. Frihandel leder till en rationell arbetsfördelning, främjar internationell
förståelse och skapar valfrihet för konsumenterna. Det är därför
angeläget att - både internationellt och på hemmaplan - motverka
protektionistiska tendenser.

Det ligger i sakens natur att ett starkt importtryck kan skapa problem för
inhemska branscher. Det är då viktigt att omställningar kan ske i sådan
ordning att konsekvenserna inte blir orimliga för enskilda företag och
näringsidkare.

Inom jordbruket är det en allmän uppfattning att vi - även om det finns
anledning att se över regleringarna - inte kan klara oss utan ett gränsskydd.
Detsamma gäller givetvis trädgårdsnäringen.

Den yrkesmässiga fruktodlingen i Sverige är till stor del lokaliserad till
Skåne och är bl. a. den dominerande näringsgrenen på Österlen. I Kristianstads
län uppgår antalet fruktodlingar till ca 370. Dessa har en mycket stor
betydelse för sysselsättningen i sydöstra Skåne.

En mängd personer sysselsätts under en stor del av året med skördearbete,
beskärning av fruktträd, sortering av frukt på de olika fruktpackerierna,
transporter m. m. På t. ex. Förenade Frukt ekonomisk förening i Kivik och
Kristianstad, som ägs av ca 200 fruktodlare, är antalet årsanställda 20, men
under högsäsong uppgår arbetsstyrkan till ca 130.

Kyllagerkapaciteten uppgår i dag till nära 12 miljoner kilo, varav i Kivik,
som är Skandinaviens största, 8 miljoner kilo och Kristianstad 4 miljoner
kilo. Från dessa bygder förses svenska folket med frukt under tiden
augusti-september till januari-februari varje år. De dominerande fruktslagen
är äpple och päron. Utan fruktodlingens importskydd för äpple och päron
hade inte odlingens positiva utveckling varit möjlig.

Bakgrunden till dagens importskydd för äpple och päron är statsmakternas
beslut i början på 1950-talet att man skulle ha en yrkesmässig fruktodling i
landet. Fruktodlingen hade då under hela efterkrigstiden utsatts för svåra
störningar genom att överskottspartier av frukt sökte sig till Sverige. Ett
effektivt skydd krävdes därför mot de katastrofala verkningarna i form av
synnerligen låga priser och prisvariationer, som den dumpingartade importen
visat sig medföra. Statsmakterna beslöt därför att ett system med
säsongsmässig frilistning skulle införas för import av äpplen och päron. Detta
innebär att importförbud råder under den svenska säsongen.

Från flera håll har krav kommit på att avskaffa importskyddet för äpple

1 Riksdagen 1986/87. 3sami. NrJo268-278

och päron. Men skulle detta helt tas bort kommer svensk yrkesmässig
fruktodling att få mycket svårt att överleva. Importskyddet har varit en
förutsättning för landets fruktodlare att våga investera i odlingar vars
fruktträd börjar ge avkastning först fyra till fem år efter planteringen. Nya
odlingsmetoder har medfört mycket stora investeringar för den enskilde
odlaren.

Den svenska fruktodlingen är i dag dimensionerad efter den svenska
marknadens behov, vilket bl. a. innebär att konsumenterna erbjuds ett
rikhaltigt urval av olika sorters frukt under hela den svenska fruktsäsongen.

Redan i dag uppkommer mycket stora svårigheter för den yrkesmässiga
fruktodlingen i de fall betydande lager av importerade äpplen finns i början
av säsongen. I dessa fall drabbas den tidiga sommar- och höstfrukten. Då
denna frukt inte går att lagra innebär det att många fruktodlare redan i
starten av säsongen kan drabbas av stora förluster. Då sydöstra delen av
Sverige utgör ett krisområde ur sysselsättningssynpunkt är möjligheterna till
alternativ sysselsättning mycket små.

Det finns därför anledning att nu tillsätta en snabbutredning om villkoren
för den svenska trädgårdsnäringen.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en snabbutredning av villkoren för den svenska
fruktodlingen.

Stockholm den 27 januari 1987

Siw Persson (fp) Margareta Mörck (fp)

Mot. 1986/87
Jo268

2