Forskningsfrågor vid universitetet i Linköping

Motion 1990/91:Ub634 av Birger Hagård (m)

Det råder svår brist på forskarutbildade
företagsekonomer i Sverige. Detta förhållande utgör ett
allvarligt hot bl.a. mot lärarförsörjningen i
företagsekonomi. Det gör också att det är mycket svårt för
näringsliv och förvaltning att rekrytera högkvalificerad
personal med ekonomisk inriktning för t.ex.
utredningsuppgifter. Även forskningen i ämnet är
underdimensionerad, vilket UHÄ uppmärksammat i sina
senaste anslagsframställningar. En internationellt sett allt
viktigare deldisciplin som företagsstrategi finns ännu inte
företrädd i Sverige.

Professur i företagsekonomi 1971
inrättades forskarutbildning vid ekonomiska
institutionen vid dåvarande Linköpings Högskola inom
såväl ekonomiämnena inom det tekniska området som
ämnet företagsekonomi inom den filosofiska fakulteten.
Några särskilda resurser till forskarutbildningen i
företagsekonomi anslogs dock inte. Det förutsattes av
statsmakterna att den skulle kunna genomföras genom att
den tekniska fakultetens handledarresurser utnyttjades. På
detta sätt kunde viss forskarutbildning i företagsekonomi
bedrivas vid den filosofiska fakulteten under större delen av
1970-talet.

Paradoxalt nog kom tillkomsten av temaforskningen i
Linköping att få negativa följder för den
företagsekonomiska forskningen i och med att
temaforskningen skulle svara för alla ämnens
forskningsanknytning inom den filosofiska fakulteten.
Inriktningen och dimensioneringen av temaforskningen
kom i praktiken att beskära möjligheterna till
forskarutbildning eller forskning i företagsekonomi.

Successivt har emellertid en omfattande
externfinansierad forskning i företagsekonomi vuxit fram.
1987 inrättade universitetsstyrelsen en extra professur i
ämnet. Den förutsattes kunna baseras på externa
forskningsmedel. Den externfinansierade forskningens
omfattning vid institutionen motsvarar cirka sju personår.
Ett samarbete har också inletts med den
företagsekonomiska utbildningen vid Jönköpings högskola.
Det har bland annat kommit till uttryck i antagningen till
forskarutbildningen.

Universitetsstyrelsen i Linköping har starkt betonat det
angelägna i att forskningen och forskarutbildningen i
företagsekonomi får en basorganisation via fakultetsanslag
och att denna byggs upp successivt. UHÄ har helt ställt sig
bakom förslaget och högprioriterat detta.

Mot denna bakgrund är det rimligt att en professur i
företagsekonomi inrättas snarast möjligt vid Linköpings
Universitet. Det har beräknats att professuren skulle kräva
ett resurstillskott på 900 000
kr.

Särskild fakultetsresurs

I enlighet med forskningspropositionen förra året
beslutade riksdagen om en särskild fakultetsresurs för
högskolelektorers forskning från och med budgetåret
1991/1992. Medlen skall fördelas med lika stora belopp, 5
miljoner kronor, till var och en av de humanistiska
respektive matematisk--naturvetenskapliga fakulteterna
vid samtliga universitet utom universitetet i Linköping.

Självfallet bör också Linköpings universitet få en sådan
resurstilldelning. Universitetet i Linköping har en annan
organisation än övriga universitet i landet. Det finns inga
separata humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga
fakulteter vid universitetet. Den filosofiska fakulteten är
odelad och gemensam för lärarna inom såväl
matematik/naturvetenskap som samhällsvetenskap och
humaniora. Det är helt oacceptabelt att av
organisationstekniska skäl ställa högskolelektorerna i
Linköping utanför den föreslagna resurstilldelningen.

Följaktligen är det av största vikt att också den
filosofiska fakulteten vid universitetet i Linköping tillförs
medel motsvarande den särskilda fakultetsresursen.
Förstärkningen bör uppgå till 5 miljoner kronor
tillsammans för den filosofiska fakulteten, med 1,5 miljoner
kronor för budgetåret 1991/92 och 3,5 miljoner kronor för
budgetåret 1992/93.

Resurser till universitetsbiblioteken

Riksdagen beslutade också att under anslaget till de
humanistiska fakulteterna ge universitetsbiblioteken en
förstärkning av litteraturförsörjningen till humanistisk
forskning med 900 000
kronor vardera. Av samma skäl som tidigare anförts
har uppenbarligen universitetsbiblioteket i Linköping blivit
bortglömt också i detta sammanhang. Humanistisk
forskning bedrivs bland annat inom tema.

Universitetet i Linköping strävar, i enlighet med sitt
nyligen av styrelsen antagna handlingsprogram, efter att
inom all utbildning förstärka inslaget av humaniora. Likaså
planeras en förstärkt vetenskapsorientering inom olika
utbildningar. Dessa planer, liksom möjligheterna att
tillfredsställa behoven i samband med en ökande
internationalisering, försvåras genom
universitetsbibliotekets brister inom det humanistiska
området.

I Linköping har universitetsbibliotekets samlingar stora
brister inom humaniora, framför allt vad det gäller äldre
samlingar och större handböcker. Arkiv- och
handskriftsmaterial saknas. Arkivinformation i form av
mikrokort från Svensk arkivinformation, SVAR, kommer
inte att levereras som pliktexemplar, utan införskaffande av
sådana mikrokort måste bestridas inom ramen för
universitetets förvärvsbudget. Avsaknaden av äldre
material gör att universitetet i Linköping i större
utsträckning än övriga universitet är beroende av en
tillfredsställande utformning av möjligheterna till inlåning
från andra universitetsbibliotek. Det bör i sammanhanget
nämnas att vid sidan av den omfattande
fjärrinlåningen har universitetsbiblioteket i
Linköping en stor fjärrutlåning, då temaforskarnas
verksamhet ofta leder till inköp av annan internationell
litteratur än vad verksamheten vid övriga universitet leder
till. I detta senare avseende är universitetet i Linköping i
viss mån en nationell resurs. Omfattningen av
universitetsbibliotekets fjärrlåneverksamhet gör att ökade
portokostnader, som fr.o.m. innevarande år bestrids av
universitetet då tjänstebrevsrätten avvecklats, och ökade
kostnader för kopior från andra bibliotek medför speciellt
stora behov av extra resurser för universitetsbiblioteket i
Linköping.

Enligt vad som framgår av ovanstående har universitetet
i Linköping speciellt stora problem att tillfredsställa de
behov som forskare, lärare och studerande har beträffande
vetenskaplig litteratur och biblioteksservice inom det
humanistiska området. I jämförelse med övriga
universitetsbibliotek bör inte biblioteket i Linköping i detta
avseende få en ytterligare försämrad ställning, utan
riksdagen bör se till att universitetet i Linköping, liksom
andra universitet, fr.o.m. 1992/93 erhåller en
resursförstärkning uppgående till 900 000
kronor för litteraturförsörjning till humanistisk
forskning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en professur i
företagsekonomi snarast bör inrättas vid Linköpings
universitet,

2. att riksdagen fr.o.m. budgetåret 1991/92 till
Linköpings universitet som särskild fakultetsresurs anvisar
5

000

000 kr. varav 1

500

000 kr. för budgetåret 1991/92, i enlighet med vad som
anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Linköpings universitet,
liksom övriga universitet, för budgetåret 1992/93 bör
anvisas 900

000 kr. för litteraturförsörjning till humanistisk
forskning.

Stockholm den 24 januari 1991

Birger Hagård (m)