Forskning (prop. 1986/87:80)
Motion 1986/87:Jo137 Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo 137
Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s)
Forskning (prop. 1986/87:80)
Lokalisering av forskningsinsatser till Gotland
Vårt förmodligen allvarligaste miljöproblem just nu är försurningen av mark,
luft och vatten. Från hela världen får vi larm om försurningens skadeverkningar.
Väsentliga delar av vårt kulturarv är hotat. Historiskt viktiga byggnadsverk
i kalksten och sandsten påverkas. Stora kulturvärden, som inte kan
uppskattas i pengar, hotas av förstörelse. Enligt riksantikvarieämbetet är
praktiskt taget all historiskt värdefull stenkonst utsatt för skador av luftföroreningar.
Det gäller bronsålderns hällristningar, vikingatidens bildstenar
samt fasadskulpturer och annan dekorativ stenhuggarkonst från medeltid till
våra dagar. Även medeltida glasmålningar hotas av luftföroreningarna. Till
skillnad från försurningen av mark och vatten är skadorna på kulturminnena
definitiva. Viktiga delar av vårt kulturarv är på väg att försvinna för alltid.
Sverige har som en av de första nationerna uppmärksammat luftföroreningarnas
skadeverkningar. Redan i slutet av 1960-talet visade svenska forskare
på samband mellan svavelutsläppen i Europa och försurningsskadorna i
Skandinavien. Sverige och Norge har gemensamt drivit försurningsfrågan i
olika internationella organ, och 1979 fick vi en konvention om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar, den s. k. ECE-konventionen som
trädde i kraft 1983.
Skadeverkningarna på våra kulturminnen har uppmärksammats förhållandevis
sent. Under de senaste fem åren har dock riksantikvarieämbetet bedrivit
en systematisk inventering av vittringsskador i första hand på den gotländska
stenskulpturen. Forskning pågår vid riksantikvarieämbetet, Göteborgs
universitet och Chalmers tekniska högskola samt vid Korrosionsinstitutet
med sikte på ett handlingsprogram för att undersöka och hejda luftföroreningarnas
skadeverkningar på byggnader och kulturföremål. Det är viktigt
att Sverige bygger upp en egen kompetens, då våra bergarter och andra
material samt vårt klimat på flera sätt skiljer sig från Europa i övrigt.
Vi noterar med tillfredsställelse att frågan uppmärksammats i regeringens
forskningsproposition och att riksantikvarieämbetet föreslås att få förstärkta
anslag för forskning och utvecklingsarbete inom området.
Förutsättningar för forsknings- och utvecklingsarbete på
Gotland
Huvuddelen av försurningsskadorna på byggnader och skulptural utsmyckning
drabbar sedimentära bergarter - sandsten och kalksten. Hela Gotland är
uppbyggt av dessa bergarter som alltsedan förhistorisk tid använts för stenhuggeri
och byggande. Först på 1600-talet började den gotländska stenen
exporteras till byggen i Sverige och i länder runt Östersjön. Stockholms slott,
Riddarholmskyrkans gustavianska gravkor och Nordiska museet är några
exempel på monumentalbyggnader med gotländskt byggnadsmaterial.
Dock är den äldsta kontinuerliga användningen av den gotländska stenen
att finna på Gotland. Öns drygt 90 internationellt berömda kyrkor, Visby
ringmur och kyrkoruiner samt profanbebyggelse i Visby och på landsbygden
är samtliga uppförda i inhemskt byggnadsmaterial och stammar från medeltiden.
Ingen annan region i Skandinavien uppvisar en sådan mängd och variation
av medeltida stenarkitektur som Gotland. Bland såväl inhemska som
utländska byggnadshistoriker och konstvetare torde Gotland vara den bäst
kända regionen i vårt land i fråga om medeltida stenkonst och arkitektur. Till
Gotland förläggs ofta internationella symposier och exkursioner. Av det
senaste i raden kan nämnas ett nordiskt symposium 1986 kring just luftförsurning
och vittring.
Det gotländska kulturarvet undgår inte att vara hårt drabbat av luftföroreningar.
De medeltida kyrkornas portaler vittrar. I Visby svartnar ringmurens
och ruinernas kalkstenar av svavelsyrigt regn och blir till gips och sprängs
sönder. Öläget ger emellertid Gotland en utomordentligt gynnad situation
när det gäller studier av luftföroreningarnas orsaker och effekter. Ett viktigt
forskningsproblem gäller inverkan av de lokala resp. de långdistanta,
gränsöverskridande, luftföroreningarna. På Gotland kan de olika skadeframkallande
faktorerna isoleras. Frånvaron av större industriutsläpp gör att man i
Visby innerstad särskilt väl kan studera effekterna av lokala utsläpp från
biltrafik och husuppvärmning. På Gotlands landsbygd däremot saknas såväl
luftföroreningsskapande industri som tät biltrafik och större bebyggelsekoncentrationer.
Inte desto mindre är vittringsskadorna betydande. Här kan
effekterna av de långdistanta, mellaneuropeiska, luftföroreningarna avläsas.
Pågående undersökningar på Gotland
Ett inledande inventeringsarbete av försurningsskadorna har påbörjats av
riksantikvarieämbetet. Medeltida byggnadsverk, stenportaler och glasfönster
har särskilt dokumenterats. Gotlands kommun anlitar sedan något år
Chalmers tekniska högskola för mätningar av svavelutsläppen i Visby innerstad.
Institutionella förutsättningar för forskning på Gotland
Cementindustrin i vårt länd har en tyngdpunkt i Slite på Gotland, Cementa
AB. Här finns ett avancerat laboratorium för undersökningar av kalk- och
sandsten. Detta utnyttjas för närvarande av bl. a. Chalmers tekniska högskola
för analyser av vittringsprover från hela landet. Laboratoriet, som har
en betydande kapacitet och är specialinriktat på kalk- och sandstensanalyser,
bör i det här sammanhanget kunna ses som en tung forskningsresurs på det
nationella planet.
Mot. 1986/87
Jol37
17
Byggnadshyttan på Gotland har nyligen inlett sin verksamhet med kvalificerade
restaureringar på Gotlands medeltida kyrkor. I enlighet med riksdagens
beslut 1981 har den också forsknings- och utvecklingsarbete på sitt
program. Hit hör naturligt luftföroreningar och deras inverkan på byggnader
och skulptural utsmyckning. Bland stiftarna i Byggnadshyttan finns riksantikvarieämbetet,
länsmuseet och Gotlands kommun. I hyttan finns således
intressenter och en institution till vilken centrala resurser för forskning och
utvecklingsarbete lämpligen kan knytas.
År 1986 startade vid Slite stenhuggeri på Gotland en utbildning i kvalificerat
stenhuggeri, för närvarande den enda skola av detta slag i Norden.
Huvudskälen för lokaliseringen till just Gotland ligger i regionens långa
stenhuggeritradition och tillgången till det bästa stenmaterialet. Vid ett nordiskt
seminarium om stenhuggarutbildning förlagt till Gotland hösten 1986
presenterades ett förslag om samnordisk ingenjörsutbildning med anknytning
till stenbearbetning. Denna kommer, om den realiseras, att innebära
möjligheter till medverkan i ett nordiskt forskningsprogram inom stenbranschen.
Stenhuggeriet och utbildningen i Slite måste ses som en viktig resurs
för forskning och utvecklingsarbete kring vittringsskador på sten.
Slutsatser
Forskningsinsatser rörande skadeverkningarna av luftföroreningar och försurning
på kulturminnen och kulturföremål är angelägna och har prioriterats
i regeringens forskningsproposition.
Beträffande framtida lokalisering av forskning och forskningsresurser som
rör luftföroreningarnas inverkan på äldre stenbebyggelse, skulptural utsmyckning
och medeltida glasmålningar kan man fastlägga följande:
- att Gotland är en råvarukälla för de utsatta bergarterna kalksten och
sandsten
- att ingen annan region i Norden har en liknande koncentration av medeltida
stenarkitektur, skulptural utsmyckning och medeltida glasmålningar,
- att forskningsobjekten följaktligen till mycket stor del finns på Gotland,
- att Gotland är av ett klart internationellt intresse i fråga om medeltida
stenkonst och arkitektur,
- att öläget tillsammans med industrialiseringsgrad och bebyggelsestruktur
skapar exceptionellt goda förutsättningar för forskning kring luftföroreningarnas
orsaker och effekter,
- att inledande undersökningar startat på Gotland,
- att Gotland genom stenlaboratoriet vid Cementa AB, Byggnadshyttan på
Gotland och stenhuggarutbildningen i Slite har institutionella resurser till
vilka forskning på området kan knytas.
De anförda förutsättningarna visar att Gotland inom det berörda forskningsområdet
har ett klart försteg framför varje annan region, vilket måste beaktas
vid en regional fördelning av forskning och forskningsresurser. Gotland har
utomordentligt gynnsamma förutsättningar att utvecklas till ett centrum i
landet för forskning rörande luftföroreningarnas skadeverkningar på stenbyggnader,
skulptur och glasmålningar, där hela kedjan av forsknings- och
utvecklingsarbete kan bedrivas alltifrån grundforskning till stenkonservering
och byggnadsrestaureringar.
Mot. 1986/87
Jol37
18
Hemställan
Mot bakgrund av de anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lokalisering av forskningsinsatser rörande skadeverkningarna
av luftföroreningar och försurning till Gotland.
Stockholm den 11 mars 1987
Gunhild Bolander (c) Ulla Pettersson (s)
Mot. 1986/87
Jol37
19
