Forskning (prop. 1986/87: 80)

Motion 1986/87:Jo140 Lennart Brunander (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87: Jo 140

Lennart Brunander (c)
Forskning (prop. 1986/87: 80)

Angående forskning kring biodling m. m.

Biodlingen har en indirekt betydelse för lantbruket. Vissa delar av trädgårdsnäringen
är beroende av bin eller andra pollinerande insekter för ett
gott skördeutbyte. Fröodlingsverksamheten kräver insatser från biodlare
för ett gott resultat.

Biodling betraktas fortfarande ofta som en hobbyverksamhet. I och för
sig har samhället uttryckt viss uppskattning för biodlingsverksamheten
men några mer omfattande insatser för att stimulera utveckling av näringen
saknas.

Lantbrukare och trädgårdsodlare vet att förekomst av pollinerande insekter
är nödvändig. Honungsbiet är en av de mest effektiva pollinerare vi
känner till.

Binas effektivitet som pollinerare har också under de senaste decennierna
utnyttjats alltmer i lantbruk och trädgårdsskötsel. De skördeökningar
som binas pollinering leder till uppskattas till mångfaldigt större belopp än
de svenska biodlarnas direkta inkomster av binas honungs- och vaxproduktion.
Biodling är därför en viktig produktionsfaktor.

Ca 75 % av våra vilda blomväxtarter är beroende av insekter för pollination.
Det är t.o. m. så att vissa växters existens hotas av otillräcklig
pollination.

I Sverige har ett 20-tal växtarter dött ut under 1900-talet och ett stort
antal växter minskar oroande i frekvens. En förbättring av pollinationen
genom att utnyttja de möjligheter som bina erbjuder skulle i många fall
kunna rädda sällsynta växter från undergång. Ur naturvårdssynpunkt är
det därför viktigt att stimulera biodling.

Vad ovan anförts motiverar enligt min mening en ökad satsning på
forskning och utveckling av biodling i landet. Kunskaperna om skötsel av
bin bör utvecklas. Avelsforskningen är också viktig för att förbättra binas
egenskaper vad gäller t. ex. temperament och pollinationskapacitet.

Bin är känsliga för herbicider och andra bekämpningsmedel. Många
bisamhällen har dött ut efter att ha exponerats för bekämpningsmedel som
betecknas som oskadliga. Vår kunskap om hur bin reagerar för exponering
av bekämpningsmedel och andra främmande ämnen i naturen är ofullständig.
Forskning kring t. ex. bekämpningsmedels giftighet för bin har hittills
endast bedrivits i liten omfattning. Medel för insatser av betydenhet saknas.

Även när användningen av bekämpningsmedel har minskat ytterligare

kommer de att kunna skada nyttoinsekter som bin. Det är därför också
viktigt att utveckla metoder för spridning av bekämpningsmedel som är
skonsamma för nyttopollinerare. Detta bör vara en naturlig uppgift i det
pågående programarbetet för att halvera användningen av bekämpningsmedel.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om vikten av forskning kring binas betydelse i
ekosystemet samt utveckling av biodlingen.

Stockholm den 11 mars 1987
Lennart Brunander (c)

Mot. 1986/87
Jo 140

15