Förmånsrätten för lönefordringar

Motion 1988/89:L303 av Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :L303

av Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson

(båda s)

Förmånsrätten för lönefordringar

Sverige intar en tätposition bland jämförbara länder när det gäller konkurser.
Antalet konkurser per år under 1970- och 1980-talen har, med undantag
för vissa år, ökat kontinuerligt. Samtidigt visar det sig att andelen företagskonkurser
utgör en ständigt ökande del av det totala antalet konkurser. År
1974 uppgick sålunda företagskonkurserna till 73 % av totalantalet konkurser,
en siffra som stigit till 87 % 1988.

”Konkursutredningen” (SIND 1985:7) angav att konkursutvecklingen
främst beror på interna förhållanden i företagskunnandet. Orsaken till att
företagen kommit på obestånd kan t.ex. vara att företagsledaren inte haft
tillräcklig erfarenhet av företagande, att han/hon saknar tillräckliga kunskaper
eller förmåga att planera och följa upp företagets ekonomi, brister i
marknadsföringen etc. Flera undersökningar konstaterar också en klar
samvariation mellan den kraftigt ökande nyetableringen av företag och den
ökande konkursfrekvensen. Och att brister i kunskap på olika sätt påverkat
företagens möjligheter att utvecklas har visat sig gälla i stor utsträckning
många nystartade företag, vilka gått i konkurs just på grund av att
företagsledaren varit oerfaren.

Det har vidare konstaterats att konkursantalet ökat kraftigt i branscher
med större nettoökning av företagsbeståndet, t.ex. service och detaljhandel,
branscher som är lätta att etablera sig i och som inte kräver särskilt stort
startkapital. Från bl.a. bankhåll har framhållits att den markanta ökningen
av nyetableringen 1982/83 gett utslag i konkurser 1985.

Enligt SIND:s utredning har man också på olika sätt kunnat konstatera att
kreditmarknadens utveckling bidragit till konkursökningen. Det är framför
allt konkurrensen på den starkt expanderande småföretagsmarknaden som
bidragit till att många personer med alltför bristfälliga affärsidéer erhållit
krediter för att starta företag.

En annan iakttagelse när det gäller förhållanden som påverkat konkursutvecklingen
är en samhällsförändring som gått mot större inslag av tjänsteproduktion,
vilket också inneburit en ny typ av företag och företagare. Det
framgår allt tydligare att såväl företagare som kreditgivare grovt underskattat
behovet av kompetens för att leda och utveckla ett serviceföretag.

Lagstiftningens betydelse för konkursutvecklingen kan illustreras med hur
lönegarantilagen påverkat beslut att välja konkurs som instrument för att
rekonstruera ett företag i kris. Från flera håll har sålunda framhållits att
reglerna för lönegaranti utgör en fördel för konkursförfarandet i förhållande
till rekonstruktion genom ackord. En översyn av förmånsrättslagen så att

lönegarantin ges förmånsrätt före företagsinteckningar torde därför vara Mot. 1988/89
påkallad. Genom att lönen får bättre förmånsrätt förstärks incitamentet för L303
bankerna att bygga kreditgivningen på affärsförutsättningarna. Med lönerna
före företagsinteckningarna skapas även incitament att åstadkomma rekonstruktioner
utan konkursförfarande.

Även uppgifter från Ackordcentralen tyder på att det är alltför lätt att
starta företag i Sverige. Vi har industrivärldens kanske mest liberala regler
när det gäller krav på start/etableringskapital.

Mycket har naturligtvis gjorts och mera kan göras när det gäller rådgivnings-
och utbildningskampanjer för människor som står i begrepp att starta
företag. Utvecklingen har emellertid klart och entydigt visat att kraven på
kompetens och utbildning måste skärpas hos personer som tänker etablera
sig som företagare. Även om det är svårt att fastställa några generella
kompetenskrav är det inte orimligt att kräva att personer som startar
bokföringspliktig verksamhet måste kvalificera sig som företagare genom att
åtminstone genomgå någon elementär grundkurs i just bokföring och
företagsekonomi. Någon form av ”körkort” för företagare borde med fördel
kunna införas samtidigt som auktorisationsförfarandet utvidgas till att
omfatta flera verksamheter än för närvarande.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av förmånsrättslagen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införandet av ”körkort” för företagare och
utvidgat auktorisationsförfarande.1 ]

Stockholm den 23 januari 1989

Bengt Silfverstrand (s) Kurt Ove Johansson (s) ') 1988/

89.N279

11988/89:N279

5