Förlängd utbildning i diagnostisk radiologi

Motion 1989/90:Ub586 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Ub586

av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

Förlängd utbildning i diagnostisk radiologi

Bristen på röntgensjuksköterskor är ett nationellt problem av stora mått.
Enbart vid Malmö sjukvårdsförvaltning saknas det i dagsläget 14 röntgensjuksköterskor.
Den prekära personalsituationen har lett till en minskning
av antalet utförda röntgenundersökningar med längre väntetider som en
oundviklig följd. Bemanningsproblemen har även belysts i Landstingsförbundets
skrift Sjuksköterskesituationen inom några specialområden.

Den uppkomna situationen beror till icke ringa del på uppläggningen av
det nuvarande utbildningssystemet. Utbildningen till sjuksköterska med inriktning
diagnostisk radiologi utgör en av grundutbildningarna inom ramen
för hälso- och sjukvårdslinjen. Utbildningen omfattar 90 poäng, varvid det
för antagning är föreskrivet ett särskilt behörighetskrav i form av gymnasial
vårdutbildning. Antalet behöriga sökande till 90 poängs varianten har minskat
under en följd av år. Andelen vakanta utbildningsplatser efter genomförd
reservintagning är mycket hög. Därtill kommer naturligtvis sedvanliga
avhopp under utbildningens gång, varför andelen examinerade röntgensjuksköterskor
i realiteten är katastrofalt låg och på intet sätt täcker huvudmännens
personalbehov.

För att möta denna utveckling startades för första gången ht 1986 en försöksutbildning
med alternativ förlängd studiegång omfattande 130 poäng.
Till nämnda utbildning har det särskilda behörighetskravet om gymnasial
vårdutbildning slopats. För att antas till utbildningen behöver den sökande
alltså enbart ha genomgått teoretisk gymnasieutbildning. UHÄ hade i sin
anslagsframställning inför budgetåret 1988/89 förordat en utvidgning av den
förlängda studiegången till hälso- och sjukvårdslinjens samtliga inriktningar.
I budgetpropositionen 1987/88:100 bilaga 10 (s. 260) var departementschefen
positivt inställd till en sådan utveckling:

Det är angeläget att hälso- och sjukvårdslinjen kan dra till sig tillräckligt antal
sökande så att sjuksköterskebristen i landet kan avhjälpas. Ungdomskullarna
blir allt mindre. Vårdlinjen i gymnasieskolan får ett mindre rekryteringsunderlag.
Det betyder att den naturliga rekryteringsbasen för hälsooch
sjukvårdslinjen minskar.

Intresset för nämnda försöksutbildning har varit mycket stort, varför den
successivt har startats upp vid allt fler vårdhögskolor.

Vårdhögskolan i Lund/Helsingborg har hittills endast bedrivit utbildning

enligt 90 poängs varianten. Från vårdhögskolans sida gjordes försök att
fr.o.m. höstterminen 1989 starta en försöksutbildning om 130 p. Utbildningen
kunde dock inte starta då departementschefen i budgetpropositionen
1988/89:100 bilaga 10 (s. 211) uttalade, att

innan jag tar ställning till UHÄ:s förslag bör försöksverksamheten fortsätta
och utvärderas ur såväl rekryterings- som jämställdhets- och kvalitetssynpunkt.

Vårdhögskolan har inför budgetåret 1990/91 ånyo gjort en framställning till
UHÄ med begäran att få starta 130 p utbildning i diagnostisk radiologi (16
utb.platser) jämsides med nuvarande 90 p utbildning (16 utb.platser).

Vi kan nu notera, att regeringen i sin budgetproposition har föreslagit att
planeringsramarna för den kommunala högskolans vårdutbildningar samt
statsbidraget skall vara oförändrat för de tre kommande budgetåren.

Om regeringens förslag går igenom innebär det för Vårdhögskolan i LundHelsingborg,
att utbildningen om 130 p i diagnostisk radiologi eventuellt kan
starta till hösten 1990, men att det i så fall under den 3-åriga planeringsperioden
måste ske en nerskärning av platserna för motsvarande utbildning om
90 poäng för att kunna finansiera nämnda 130-poängsutbildning. Detta tillvägagångsätt
vore djupt olyckligt. Till följd av den mycket prekära personalsituationen
är det av största vikt, att det vid Vårdhögskolan i Lund-Helsingborg
bedrivs såväl 90 som 130-poängsutbildning i diagnostisk radiologi och
att dessa båda dimensioneras med vardera 16 utbildningsplatser.

Det är därför nödvändigt att Vårdhögskolan i Lund-Helsingborg tillföres
särskilda medel för att kunna starta 130-poängsutbildningen i diagnostisk radiologi
till hösten 1990.

I annat fall kommer personalsituationen för sjukvårdshuvudmännen i
södra Sverige fortsätta att vara mycket ansträngd, vilket i sin tur får negativa
återverkningar på både verksamhetsvolymen och väntetiderna.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet att starta 130-poängsutbildning i diagnostisk
radiologi för utbildning av röntgensköterskor vid vårdhögskolan i
Lund-Helsingborg.

Stockholm den 23 januari 1990

Ingbritt Irhammar (c)

Ulla Tillander (c) Bertil Fiskesjö (c)

Håkan Hansson (c)

Mot. 1989/90
Ub586

5

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att starta 130-poängsutbildning i diagnostisk radiologi för utbildning av röntgensköterskor vid vårdhögskolan i Lund-Helsingborg.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att starta 130-poängsutbildning i diagnostisk radiologi för utbildning av röntgensköterskor vid vårdhögskolan i Lund-Helsingborg.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.