Förenklingar i miljöstödsprogrammet

Motion 1996/97:Jo203 av Jan-Olof Franzén och Karl-Gösta Svenson (m)

Det svenska miljöersättningsprogrammet präglas till vissa
delar av en helt orimlig detaljstyrning i kombination med
ständiga regeländringar och en aldrig sinande ström av krav
på nya uppgifter. Detta gör situationen omöjlig för både
bonden och handläggaren.

Denna kritik avser huvudsakligen de stödformer där Jordbruksverket,
Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet delar ansvaret för tillämpningen
och skall fatta besluten i samråd. Detta har lett till ett okritiskt anammande
av de olika särintressenas samtliga önskemål vad gäller utformningen av
regelverket. De olika stödformerna är omgärdade av en sådan mängd regler
och bestämmelser, att det är mycket svårt för den enskilde bonden att själv
hålla sig informerad härom.

Tyvärr synes de centrala myndigheterna sakna vilja att påverka och
förenkla EU:s regelsystem. Tvärtom har man en ambition att istället
ytterligare formalisera och komplettera ett i grunden omöjligt system.

En möjlighet till förenkling är att man slår samman stöden för öppet
odlingslandskap, biologisk mångfald samt kulturmiljövärden till ett enda
stöd med begränsade och rimliga skötselkrav. Detta stöd kompletteras med
ett nytt specialstöd för områdena med de allra mest värdefulla natur- och
kulturmiljöerna. Detta bör generellt ligga på en hög nivå och variera utifrån
skötselkraven som då kan vara omfattande. Skötselavtal mellan myndighet
och brukare upprättas så att inga missförstånd uppstår.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklingar i miljöstödsprogrammet.

Stockholm den 2 oktober 1996

Jan-Olof Franzén (m)

Karl-Gösta Svenson (m)