Fördjupning av demokratin
Motion 1993/94:K504 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-01-25
- Bordläggning
- 1994-02-08
- Hänvisning
- 1994-02-09
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Demokrati är inte en gång för alla given. Den måste ständigt försvaras och erövras på nytt. Den utveckling som pågått sedan den senaste kommunreformen visar att besluten över det gemensamma allmänna alltmer fjärmas från dem som berörs av besluten. Det gäller inte minst på regional nivå.
Det finns en rad exempel som visar hur demokratin mer och mer urholkas och besluten flyttas från människorna. I debatten om regionernas Europa griper starka regionföreträdare tillfällen att rita gränser och beslutsstrukturer som gynnar de egna intressena på de svagas bekostnad. Den debatt som förs i anslutning till regionernas Europa har väldigt lite att göra med att förstärka det folkliga inflytandet inte minst på regional nivå. Debatten och systematiken i den demokratiska beslutsorganisationen måste utgå ifrån vad som är bäst för den enskilde medborgaren. I regiondebatten skall utgångspunkten självfallet vara länsmedborgaren och det egna länets intressen.
Demokratin suddas ut
Det som nu håller på att hända innebär att demokratin inte minst på länsnivå håller på att suddas ut. Exempel kan tas från vårt eget län, Kalmar län, men problemen är allmängiltiga. En rad olika beslutsområden och bildningar, som inte utgår från de tre traditionella beslutsnivåerna, finns redan, som bekräftar att länsnivån håller på att suddas ut. Av 21 olika instanser, organisationer och myndigheter, har endast två kvar länet som beslutsnivå. Av de 21 är det endast beslutsfattandet inom skattemyndigheterna och polisen som följer länsgränsen strikt. Fler och fler av för länsmedborgarna betydelsefulla framtidsfrågor avgörs på detta sätt av andra människor, företrädesvis tjänstemän, utanför länets gränser, där samhörigheten med näraliggande problem, krav och önskemål är mer eller mindre obefintlig.
Men även det folkliga inflytandet över det som finns kvar i länet har försvagats. Förtroendemannaorganen minskar i antal samtidigt som alltmer av besluten flyttats från folkvalda ledamöter till landshövding och olika tjänstemän i länsorgan och landsting. Det har också gett mer makt till de statliga sektorsorganens centrala myndigheter. Förändringen av antal förtroendemän är ett talande exempel på hur förutsättningarna för demokratin har förändrats. Antalet förtroendevalda i kommunerna och länsorganen i Kalmar län minskade med 60 procent mellan åren 1965 och 1992, från ca 8 000 till 3 000. Under samma tid har antalet tjänster i förvaltningarna ökat med 200 procent från ca 8 000 till 24 000.
Tvärtemot allmänhetens värderingar
Den pågående utvecklingen går rakt emot de värderingar som länsborna har. Alltfler ställer krav på att få vara med och påverka den verksamhet som de berörs av. När inte människornas förväntningar uppfylls växer missnöjet liksom klyftan mellan politiker, experter och allmänhet. Mycket av dagens politikerförakt står att finna i den bristande demokratiska ordning som gäller inte minst på länsplanet. Om utvecklingen på länsnivå skulle följa debatten som den i dag förs skulle det leda till ännu mer maktkoncentration. Problemen skulle fördjupas och demokratin urholkas. För att medborgarna skall känna ansvar måste besluten vara tillräckligt nära.
Förnyelse nödvändig
En förnyelse för att fördjupa demokratin är nödvändig. Den pågående koncentrationen måste brytas. Det folkliga inflytandet måste tydliggöras och förstärkas. Medborgarna måste veta vart de skall vända sig för att kunna utkräva ansvar och få sina problem lösta.
I dagens resursknapphet är det inte försvarbart att svåra ekonomiska beslut undandras politikernas möjligheter att ta ansvar. Demokrati, decentralisering, personligt ansvar, valfrihet och ekohumanism måste vara de viktigaste byggstenarna i det reformarbete som skall fördjupa demokratin på alla nivåer men inte minst i länen och ge länet den bästa utvecklingen.
En viktig förutsättning är att utgå ifrån vad miljön tål. Miljön kan inte tala för sig själv. Den är gemensam för oss alla. I dragkampen om makten mellan vissa starka kommunintressen i en region och andra partsintressen kommer miljön inte bara bort utan dessutom kommer de miljöpolitiska frågornas lösning i deras version att försvåras. Därför behövs det en förnyelse som tar hänsyn till miljön och som utgår från folket och den enskildes ansvar.
En decentralisering av uppgifter från statlig nivå till länen och vidare från länen till kommunerna är ett viktigt led i en fördjupad demokrati. Liksom att full och oinskränkt beskattningsrätt skall gälla inom samtliga tre nivåer.
Regeringen bör därför med utgångspunkt i den utveckling av demokratin som beskrivits i Kalmar län närmare utvärdera utvecklingen och återkomma till riksdagen med förslag om hur demokratin skall vitaliseras och besluten flyttas närmare människorna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vitalisering av demokratin.
Stockholm den 24 januari 1994 Agne Hansson (c) Marianne Jönsson (c)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vitalisering av demokratin.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- delvis bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vitalisering av demokratin.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
