Fördelning av glesbygdsstöd i Kalmar län

Motion 1991/92:A470 av Christer Lindblom (fp) och Leif Carlson (m)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
1992-01-27
Bordläggning
1992-02-06
Hänvisning
1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

I regeringens proposition 1991/92:100, bilaga 11, anges
att glesbygd definieras, enligt förordningen (1990:643) om
glesbygdsstöd, som stora sammanhängande områden med
gles bebyggelse och långa avstånd till sysselsättning eller
service, samt skärgårdar och liknande områden.
Länsstyrelserna har, utifrån dessa riktlinjer, hittills avgjort
vilka områden i respektive län som är att betrakta som
glesbygd. Arbetsmarknadsministern är i sin skrivning
kritisk mot länsstyrelsernas, enligt hans mening, alltför
generösa bedömningar och klargör sin uppfattning att
''kommunernas tätorter och orter av liknande typ'' inte skall
omfattas av glesbygdsstöd. På samma sätt skall
projektmedlen i ökad utsträckning avse glesbygdsinsatser.
För Kalmar län är glesbygdsstödet det enda tillgängliga
regionalpolitiska åtgärdsmedlet. Det blygsamma anslaget
uppgår innevarande budgetår till 16,75 milj.kr.
Befolkningsutveckling, åldersstruktur,
näringsgrensstruktur, inkomst- och utbildningsnivå, andel
FOU-satsning m.m. är alla ogynnsamma i jämförelse med
andra län. Risken är uppenbar för stagnation och
tillbakagång. I länets norra delar är arbetslösheten i januari
1992 ca 5 % med utfallande varsel som kan öka den öppna
arbetslösheten till 7 %-gränsen framåt sommaren. Mot
bakgrund av länets struktur har de tilldelade
regionalpolitiska resurserna varit i underkant i många år.
Vid fördelningen hittills har länet uteslutit
residenskommunen, samtliga tätorter med mer än 2 000 
innevånare och dessutom de större tätorternas
närmaste glesbygd.
Om direktiven i fortsättningen blir enligt de
måttprinciper som anges i propositionen kommer det för
Kalmar läns del att innebära att länet i huvudsak skulle
sakna glesbygd! Detta är en ren orimlighet. Dessutom är
det så, att det råder en stor överensstämmelse i
levnadsvillkor mellan den rena glesbygden och de små
tätorterna i länet.
För närvarande utgår glesbygdsstöd i Kalmar län till ca
90 företag per år. De livskraftigaste projekten kommer just
från de mindre tätorterna. Det skulle innebära en kvalitativ
försämring av dessa projekt om glesbygdsstödet togs bort.
Samtidigt innebär stöd till små företag i länets mindre orter
ett väsentligt bidrag även för den rena
glesbygdsbefolkningen.
Med tanke på länets utsatta situation är det viktigt att
glesbygdsstödet till Kalmar län inte minskar. Det får också
anses rimligt att länsstyrelsen själv besitter den bästa
kompetensen att utifrån lokala förhållanden rätt definiera
begreppet glesbygd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om glesbygdsstöd i Kalmar län.

Stockholm den 27 januari 1992

Christer Lindblom (fp)

Leif Carlson (m)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om glesbygdsstöd i Kalmar län.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om glesbygdsstöd i Kalmar län.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.