Förbud mot fortsatt deponering av kärnkraftsavfall i Forsmark

Motion 1988/89:N469 av Gudrun Schyman m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:N469

av Gudrun Schyman m.fl. (vpk)

Förbud mot fortsatt deponering av kärnkraftsavfall i
Forsmark

Den påbörjade deponeringen av kärnkraftsavfall i Forsmark-SFR är ett brott
mot framtida generationer. Vpk kräver ett omedelbart stopp för den
pågående verksamheten och att frågan om hur avfallet ska oskadliggöras
omprövas grundligt och förutsättningslöst, av en från kraftindustrin fristående
forskargrupp.

SFR, Slutförvar För Reaktoravfall, är Sveriges lösning på problemet med
det låg- och medelaktiva kärnkraftsavfallet. Sverige saluför sig utomlands
som det land som har löst avfallsfrågan samtidigt som sakkunniga kritiker
anser att denna lösning är att betrakta som totalt huvudlös.

”Forsmarkslagret är ett klart folkrättsbrott” säger miljöjuristen Staffan
Westerlund.

”att påstå att Forsmark är en säker slutförvaringsplats för kärnkraftavfallet
är oförskämt mot sanningen, mot all seriös vetenskap och mot kommande
generationer. Att köra igång anläggningen kan bli förödande”, säger
geologen Nils-Axel Mörner, internationellt erkänd auktoritet på rörelser i
berggrunden.

”Det svenska urberget spricker hela tiden, på så sätt skapas kanaler inne i
berget för grundvattnets rörelse, vilket betyder att radioaktiviteten sprids. Vi
kan inte gömma kärnkraftens avfall under jorden och lämna konsekvenserna
åt kommande generationer”, säger professor Nils Flast, en av världens
främsta specialister på sprickbildningar i berg.

Situationen är denna:

- Berggrunden i området är enligt geologisk expertis mycket olämplig. Den
genomkorsas av omfattande spricksystem, partier av krossat berg och
svaga stråk. Riskerna för förskjutningar av berget i höjd- och sidled är
dessutom stora, vilket gör att grundvattnets rörelser i berget inte kan
förutsägas och risken för spridning av radioaktivitet via vattnet är stor.

- När lagret är fyllt kommer ingen att kunna kontrollera vad som händer
där nere. Det ska nämligen gjutas igen med betong.

- När tusentals ton armeringsjärn börjar rosta nere i lagret bildas vätgas.
SKB har inte på något acceptabelt sätt visat att det skulle gå att släppa ut
gasen samtidigt som de radioaktiva ämnena ska hållas instängda.

- De radioaktiva ämnena kommer att läcka ut i grundvattnet såväl som i
Östersjön.

- Vare sig SKB, SKI eller någon annan instans har redovisat en detaljerad
undersökning av vilka effekter det kan få på den framtida miljön att
radioaktiva ämnen sprids till grundvattnet och till Östersjön. Man

hänvisar till ”utspädning” men har inte funderat över hur t ex de Mot. 1988/89
radioaktiva ämnena anrikas i fisken. N469

Vad vi gör med avfallet idag är avgörande för kommande generationers liv
och framtid. Därför krävs en öppen debatt om avfallsfrågan och SFR.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en opartisk utredning
för att lösa kärnavfallsfrågan,

2. att riksdagen beslutar att den pågående verksamheten vid
Forsmarkslagret omedelbart stoppas.

Stockholm den 25 januari 1989

Gudrun Schyman (vpk)

Viola Claesson (vpk) Annika Åhnberg (vpk)

4