Flygplats i Gunnarn för reguljär linjetrafik

Motion 1988/89:T701 av Ulla Orring (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T701

av Ulla Orring (fp)

Flygplats i Gunnarn för reguljär linjetrafik

Mot.

1988/89

T701-705

En av förutsättningarna för utveckling av Norrlands inland är tillgång på
reguljära och fungerande kommunikationer.

För Västerbottens län utgör den stora ytvidden med den utspridda
bebyggelsen ett stort grundläggande problem. Och det är inte enbart långa
avstånd mellan orterna i länet utan även långa avstånd till övriga delar av
ländet. Länet har en yta som är lika stor som Stockholms, Uppsalas,

Sörmlands, Östergötlands, Skaraborgs, Älvsborgs samt Göteborgs och
Bohusläns yta sammantaget.

Därför är förbättrade kommunikationer av stor betydelse för att utveckla
länets kontaktmöjligheter, för att intensifiera länets näringsliv och för att
utveckla turism, där länets natur och kultur erbjuder stora förutsättningar.

Västerbottens inland var länge det enda större område i Sverige som saknade
flygförbindelse med övriga delar av landet. Först 1987 tillfördes kommunerna
Vilhelmina och Lycksele statliga medel för iordningställande av flygfält
och därmed öppnades flygtrafik mellan nämnda kommuner och Umeå i form
av matarflyg. Denna flyglinje har haft god beläggning och har på ett
fördelaktigt sätt minimerat avstånden, vilket gagnat både näringsliv och
turism i dessa delar av länet.

Det är därför nu angeläget att gå vidare med att utveckla flygtrafik även
från andra delar av länet. Sedan många år tillbaka har intresset för att
använda det militära flygfältet i Gunnarn för den civila luftfarten förts fram.

Redan i början av 70-talet ansökte Storumans kommun hos luftfartsverket
om att få nyttja det befintliga flygfältet även för civil trafik och man fick ett
sådant medgivande. Medgivandet var förenat med vissa krav på åtgärder.

Gunnarns flygplats i Storumans kommun är belägen 35 km från Storumans
centralort och 65 km från Lycksele. Avståndet mellan Lycksele och Umeå är
130 km. Ett flertal tekniska utredningar som belyser vilka åtgärder som
erfordras för att Gunnarns flygplats skall kunna fungera även som civil
trafikflygplats har gjorts.

Utredningarna visar att man för en låg investering får tillgång till ett stort
fält med låga driftkostnader. Även väderleksförhållandena är från flygsynpunkt
fördelaktiga och helt i nivå med förhållanden på t.ex. Umeå flygplats.

Frågan om charterflyg till Västerbottens inland och fjällvärld och därmed till
Gunnarns flygplats har särskilt undersökts. Man har konstaterat att charterflyg
med nuvarande ekonomiska förutsättningar inte syns möjligt.

Däremot anser jag att ytterligare ett inlandsflygfält från regionalpolitisk
synpunkt bör kunna tillföras inrikesnätet och där flygfältet i Gunnarn skulle 1

1 Riksdagen 1988/89.3 sami Nr T701 - 705

Mot. 1988/89
T701

Hemställan

Med hänvisning till ovantående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en flygplats i Gunnarn för reguljär
civil linjetrafik.

Stockholm den 19 januari 1989

Ulla Orring (fp)

vara knutpunkt även för flygtrafiken från Kiruna och Gällivare för vidare
direktflyg till Stockholm/Arlanda.

Flygfältet i Gunnarn och driften av detsamma måste bli en statlig
angelägenhet eftersom de små inlandskommunerna av ekonomiska skäl har
svårt att driva kommunala flygfält med långsiktig uthållighet.

En satsning på civilt flyg i Gunnarn skulle även kunna ge inlandet tillgång
till en stor flygplats för matarflyg i små plan och med möjlighet till framtida
charterflyg med större plan.

Regionalpolitisk! skulle flygfältet i Gunnarn nu med civil linjetrafik få stor
betydelse för näringslivet kring Storuman-Sorsele-området.

Flygförbindelserna skulle även medverka till en utveckling av särskilt
turismen i Tärnaby-Hemavan-området, som utgör något av länets basturistområde.

2