Finansieringen av spannmålsöverskotten

Motion 1985/86:Jo252 Anders Andersson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86: Jo252

Anders Andersson (m)
Finansieringen av spannmålsöverskotten

Den 6 juni 1985 beslutade riksdagen om ett delat ansvar mellan staten och
jordbruket när det gäller att finansiera förluster vid export av spannmålsöverskottet.

Staten skall under en femårsperiod svara för 40 % av jordbruksöverskottets
kostnader, medan näringen svarar för återstoden. Detta innebär att ett
förslagsanslag i budgeten skall finnas för att täcka dessa kostnader. Om
förslagsanslaget är otillräckligt för att täcka 40% av dessa kostnader måste
jordbruket ha rätt att kräva att ytterligare medel ställs till förfogande.

I proposition 1977/78:19 angående nya riktlinjer för jordbrukspolitiken
tas frågan om marknadsreglerande åtgärder upp.

Vid behandlingen i JoU, betänkande 1977/78:10, säger utskottet följande:

Som anförs i propositionen bör i samband med prisöverläggningama tid
efter annan ske en prövning av hur stort belopp som årligen bör tillföras
spannmålsregleringen för att täcka det normala behovet. För den händelse
det kan visas att underskott i regleringsekonomin uppkommit på grund av
låga världsmarknadspriser bör överläggningar kunna få upptas om hur
underskottet skall regleras.

Riksdagen instämde häri.

Regeringen bör därför omedelbart ställa upp till sådana överläggningar. Nu
föreligger en, från olika år upplagrad, förlust som uppkommit på grund av
låga världsmarknadspriser. En förlust som rimligen, på grund av riksdagens
beslut, borde blivit föremål för en överläggning med staten om på
vilket sätt den uppkomna förlusten borde finansieras.

Trots riksdagens beslut har regeringen vägrat jordbruket sådana överläggningar.

Det är orimligt att jordbruket 1985/86 i efterhand skall åläggas att själva
finansiera de genom åren samlade förlusterna, då riksdagen 1977/78 beslutade
att det skulle vara ett gemensamt intresse för jordbruket och staten att
lösa överskottsproblemen.

Om jordbruket haft vetskap om och förutsett ett sådant svek från statsmakternas
sida hade naturligtvis näringen planerat och arbetat efter dylika
förutsättningar. Så har nu inte skett, eftersom jordbruket sett som naturligt
att lita på att ingångna avtal skall respekteras av båda parter. Nu inträffar
nämligen detta att en mängd ny tillträdande jordbrukare skall lösa inte bara

dagens och morgondagens problem utan också ta hand om gårdagens
bekymmer.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel för att finansiera jordbruksöverskottets
kostnader.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om överläggningar angående kostnader för spannmålsöverskotten.

Stockholm den 24 januari 1986
Anders Andersson (m)

Mot. 1985/86
Jo252

10