Energipolitiken

Motion 1994/95:N425 av Lennart Beijer m.fl. (v)

Ett hållbart energisystem med förnybara energikällor

Vårt land har unika möjligheter att basera
energiförsörjningen på förnybara energikällor. Vattenkraften
och biobränslen utgör basen i ett sådant system. Vindkraft,
solenergi, värmepumpar, vågkraftverk, biogas och vätgas
kan emellertid utvecklas betydligt och bidra med en
väsentlig del av denna försörjning.

Det kan aldrig bli en enda kraftkälla som ersätter
kärnkraften när den successivt avvecklas, utan en mångfald
av olika energikällor måste användas. Till övervägande del
kommer produktionen att ske med småskalig teknik, som
dessutom kan ha en geografisk spridning.

En viktig förutsättning är att kärnkraftens avveckling
påbörjas samt att den eventuella elmarknadsreformen
genomförs utan att en prissänkning på el blir följden. Hittills
har nämligen den mycket goda tillgången på billig el
allvarligt hindrat användningen av de förnybara
energikällorna.

I motionen som behandlar elmarknadsreformen föreslår vi
en finansiering av en fristående organisation, som får i
uppdrag att driva frågan om energisystemets omställning till
ett långsiktigt hållbart energisystem.

Energieffektivisering och energisparande

Tekniken för att effektivisera energianvändningen och
medvetandet om möjligheten att spara energi har kommit
långt. Det skulle med nuvarande teknik vara möjligt att inom
en tioårsperiod minska den totala energianvändningen med
20 %.

Detta till trots är det ett eftersatt område. Orsaken är som
vi nämnt i andra sammanhang ett alltför lågt elpris framför
allt för stora förbrukare. Samtidigt saknas kvalificerad
kompetens på området inom stora delar av näringslivet och
våra förvaltningar. Det behövs t.ex. kunskap om metoder att
kunna analysera energiåtgången med hjälp av avancerad
mätteknik.

Energisparandet kan påverkas med utökad
konsumentupplysning och rådgivning. Här handlar det till
stor del om enskilda individers beteende.

En effektivare användning av energin kan åstadkommas
med högre energipris, energinormer vid allt byggande (såväl
ny- som ombyggnation), investeringsstöd, forskningsstöd
och förmånliga lånevillkor.

Det viktiga är att åtgärder sätts in för att driva upp tempot
inom denna viktiga framtidsbransch. Kostnaderna för denna
nya teknik kan sänkas genom en ökad efterfrågan. Därför har
staten ett särskilt ansvar för att utvecklingen kommer igång.
Denna framtidsbransch kan då spela en avgörande roll vid
omdaningen av hela det svenska näringslivet.

Därför bör regeringen få i uppdrag att återkomma med
förslag på hur energieffektivisering och energisparande skall
utvecklas.

Biobränslen

Skogsnäringen är mycket viktig i vårt land. Vi har
samtidigt en mycket god tillgång på skogsråvara. Därför är
det viktigt att denna råvara kommer till användning inom
olika områden bl.a. för att sprida risktagandet inom
skogsnäringen. Bioenergi av skogsråvara och andra grödor
ingår i naturens kretslopp. En ökad användning av
biobränslen betyder därför att miljövänlig energi kan
produceras. Samtidigt kan många tusentals arbetstillfällen
skapas i framförallt skogslänen enligt uträkningar av
Biobränslekommissionen (SOU 1992:90 och 91).

Inom skogsindustrin produceras biprodukter i form av
bark, spån och avverkningsrester, som kan användas till
bränsle. Klenvirke och rötdrabbat virke, som kasseras av
skogsindustrin, kan också komma till användning.

Biobränslen motsvarande 70 TWh används för närvarande.
Den mesta användningen sker internt inom skogsindustrin.
Det finns möjlighet att öka användningen med minst 30 TWh
av enbart skogsråvara utan att skogsmarkens långsiktiga
produktionsförmåga äventyras, särskilt om askan återförs till
skogsmarken. Används även energigrödor blir naturligtvis
potentialen ännu större.

Värmeverken använder en viss del, men detta kan
utvecklas betydligt framför allt i kombination med
elproduktion. Men bränslen för elproduktion är för
närvarande befriade från energiskatter. Det ger fossila
bränslen en konkurrensfördel jämfört med biobränslen. Det
är naturligtvis otillfredsställande ur miljösynpunkt. En
översyn av hela beskattningen på energiområdet måste ske
så att klara och enhetliga skatter och avgifter kommer till
stånd och snedvridningar vad gäller miljöeffekter undanröjs
så att de miljöekonomiska styrmedlen kan fungera
tillfredsställande.

Vidare kan användningen i panncentraler, för t.ex.
hyresfastigheter, skolor och vårdinrättningar, utanför
fjärrvärmenäten öka väsentligt för att ersätta olja och el för
uppvärmning.

Skogsråvara och energigrödor kan också användas till
framställning av ett miljövänligare drivmedel, etanol eller
metanol. Sådan försöksverksamhet finns men en
fullskaletillverkning borde komma till stånd. I annan motion
behandlas förslag för den s.k. industrispånen (sågspån och
kutterspån).

-- Vänsterpartiet menar att regeringen bör återkomma till
riksdagen med utarbetade förslag för att öka användningen
av biobränslen, och vi vill för ändamålet anslå 200 000 000
kr för utveckling av kraftvärmen.

Vindkraft

Vindkraften har två stora fördelar, den är förnybar och har
ringa inverkan på miljön. Vindkraftens andel är i dag så gott
som obefintlig men kan öka avsevärt enligt
Vindkraftsutredningen.

Medelstora anläggningar som de danska tycks vara de
lönsammaste. Men investeringsstöd och miljöbonus på
elskattens storlek skall givetvis utgå till samtliga
vindkraftsanläggningar, d.v.s. även till små.

-- Regeringen bör återkomma med förslag angående
utökning och lokalisering av vindkraft.

Solenergi

Solens energi kan användas för varmvattenproduktion i
solfångare. Ungefär 25 % av totalt uppvärmningsbehov i
våra bostäder och lokaler är möjligt att producera med
tillgänglig teknik och utan komplicerad värmelagring.

I fotoelektriska solceller kan solenergin producera el.
Solceller säljs kommersiellt till elanvändning i fritidshus, på
båtar, fyrar etc.

Problemet med solsystemen är höga
tillverkningskostnader på grund av alltför liten eferfrågan.
Solfångare tillverkas hantverksmässigt och någon
serieproduktion har ej kunnat utvecklas.

Drift- och underhållskostnader är däremot mycket låga i
befintliga anläggningar, vilka beräknas hålla i mer än 30 år.
Ett investeringsstöd på 25 % av anläggningskostnaderna
utbetalas. Vid all nybyggnation och ombyggnation som
också berör uppvärmningssystemet bör installation ske för
att erhålla statliga lån. Mer om detta i annan motion.

Biogas och vätgas

Metangas produceras när gödsel och organiskt avfall
lagras. Gasen kan tas tillvara om lagringen sker i en tank.
Den kan användas både till värme och elproduktion. En stor
fördel är att det går utmärkt att bli av med slaktavfall i en
biogasanläggning samtidigt som ett utmärkt gödselmedel
produceras.

Det vore skäl att stödja utvecklingen av sådana
anläggningar och även ett tillvaratagande på våra soptippar.
Detta skulle bidra med ett mindre utsläpp av växthusgaser
samtidigt som avfall nyttiggörs.

Vätgastekniken bör särskilt uppmärksammas. Sverige
ligger på detta område långt efter t.ex. Tyskland och
Schweiz, som satsar avsevärda summor på vätgastekniken. I
dessa länder finns intressanta projekt som bör studeras.

-- Regeringen bör återkomma med förslag angående
biogasanvändningen.

-- Vänsterpartiet kräver att regeringen redovisar förslag
som kan resultera i användning av vätgas för fordonsdrift.

Småskalig vattenkraft

Inom den befintliga småskaliga vattenkraften finns en
förhållandevis stor effektiviseringpotential utan att en
konflikt med miljömål sker. På grund av överkapaciteten
inom elproduktionen har emellertid de små lokala
producenterna haft stora ekonomiska svårigheter under lång
tid.

Det finns all anledning att inför framtiden ta vara på det
bidrag till energiförsörjningen dessa ger. Många av de
småskaliga producenterna har dock redan slagits ut på grund
av problem med ersättning för levererad kraft under 70- och
80-talen.

Även tekniken för denna småskaliga produktion som
fortfarande finns i Sverige lever under knappa förhållanden.
Det finns därför skäl att göra en översyn av hela denna
småskaliga produktion för att utröna potential och behov för
en effektiv elproduktion. Mer om detta i annan motion.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
energieffektivisering och energisparande skall utvecklas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
användningen av biobränslen skall öka enligt vad som sägs
i motionen,

3. att riksdagen till kraftvärmeproduktion med biobränslen
över anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik för budgetåret
1995/96 anslår 200 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit eller således 400 miljoner kronor,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökning
och lokalisering av vindkraften enligt vad som sägs i
motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
biogasanvändningen skall utvecklas enligt vad som sägs i
motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
vätgasanvändningen för fordonsdrift skall utvecklas enligt
vad som sägs i motionen.

Stockholm den 23 januari 1995

Lennart Beijer (v)

Jan Jennehag (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Owe Hellberg (v)

Hanna Zetterberg (v)

Karl-Erik Persson (v)