Energipolitiken

Motion 1989/90:N456 av Anita Johansson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N456

av Anita Johansson m.fl. (s)
Energipolitiken

1973 och 1979 års oljekriser var en dramatisk påminnelse om vår sårbarhet
genom OPEC:s produktionsnedskärningar och flerdubbling av oljepriserna.
Förutom att industriländerna drabbades av stora ekonomiska svårigheter
tvingades vi under en övergångsperiod till ransonering av både olja och el.

Oljekrisen var den direkta anledningen till det stora energiforskningsprogram
som tog sin början 1975. Tyngdpunkten låg inledningsvis på att ersätta
den omfattande oljeanvändningen genom effektivare energianvändning,
övergång till fasta bränslen samt utveckling av inhemska förnybara
energikällor.

Under 1970-talet växte motståndet mot kärnkraften. Allt hårdare krav
ställdes på kraftverkens säkerhet och på hanteringen av radioaktivt material.
Kulmen på motståndet kom i samband med haveriet i kärnkraftverket Three
Milé Island 1979.

I folkomröstningen om kärnkraft 1980 tog en stor majoritet ställning för
att de 12 kärnkraftverk som var i drift, eller under byggnad, skulle utnyttjas
tills de tjänat ut och sedan inte ersättas av ny kärnkraft. Samtidigt beslöts att
kraftproduktion i kol- och oljekondensverk skulle undvikas. Motiven till den
långa övergångstiden var att ingen akut fara bedömdes föreligga samt att tiden
behövdes för att utveckla nya bättre alternativ för elproduktion.

I enlighet med folkomröstningsresultatet har riksdagen åren 1985 och 1988
beslutat att kärnkraftsavvecklingen skall vara genomförd år 2010. Samtidigt
skall ett säkerställande av energitillförseln till industrin ske så att basindustriernas
konkurrensvillkor kan upprätthållas och sysselsättningen tryggas.

Riksdagen fastställde också som ett långsiktigt mål för energipolitiken att
Sveriges energiförsörjning skall baseras på varaktiga, helst inhemska och
förnybara energikällor.

Resultaten av energiforskningsprogrammet sedan 1975 har visat att med
undantag för vattenkraften rent tekniskt mycket arbete återstår innan inhemska
förnybara energikällor kan ge ett väsentligt bidrag till landets energiförsörjning.

Ett intensivt arbete pågår nu i hela samhället med att genomföra den av
riksdagen beslutade omställningen av energisystemet. I detta ingår bl.a. följande:
Kraftindustrin har redovisa ett flertal nya projekt som kan färdigställas
under perioden 1990 till 1997. Dessa ger sammantaget ett tillskott om
14—16 TWh och säkerställer därmed behovet av ersättningskraft när de två

första rektorerna ställs av. Förhandlingar om leveranser av naturgas pågår Mot. 1989/90

med Norge, Sovjetunionen och Danmark. 400 milj. kr. satsas under fem år N456

på ett program för elhushållning.

För att åstadkomma en miljömässigt acceptabel ersättning av kärnkraften,
med de restriktioner som har lagts fast, finns dock risk för energiprishöjningar.
Mot den bakgrunden vill vi starkt understryka vikten av att regeringen,
vid utarbetandet av den energipolitiska propositionen som är planerad
till år 1990, tar full hänsyn till industrins behov av el till konkurrenskraftiga
priser. Det kan också vara av stort intresse att konstatera att den tekniska
utveckling som skett har möjliggjort ett effektivare utnyttjande av redan
befintliga anläggningar samt öppnat möjligheter att med större naturhänsyn
bygga ut vattenkraften.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om industrins behov av säker eltillförsel till konkurrenskraftiga
priser.

Stockholm den 25 januari 1990

Anita Johansson (s)

Bo Forslund (s) Ulla-Britt Åbark (s)

Iris Mårtensson (s) Bengt-Ola Ryttar (s)

Sten-Ove Sundström (s)

17

.

gotab 99878, Slockholm 1990