En rättvis trafikförsäkring

Motion 2007/08:C401 av Carina Moberg m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en rättvis trafikförsäkring.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en bred parlamentarisk utredning för att utreda trafikförsäkringen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över frågan om försäkringsbranschen bör ges möjlighet att ersätta barn vid trafikolyckor enligt schablon.

Ett systemskifte som leder till orättvisor

Enligt trafikförsäkringslagen är motorfordon och släpvagnar som används i trafik trafikförsäkringspliktiga. På så sätt tryggas enligt lag att varje fordon har en försäkring som täcker personskador och den oskyldiga partens egendomsskador om en olycka inträffar. Syftet med trafikförsäkringen är att trygga rättigheterna för alla som rör sig i trafiken i samband med trafikolyckor.

Den borgerliga regeringen har lagt en skatt på 32 procent på trafikförsäkringspremierna, och man har beslutat att gå vidare och utreda en privatisering av trafikförsäkringen. Att föra över kostnader för sjukskrivning i samband med trafikolyckor till trafikförsäkringen innebär en privatisering av en betydande del av sjukförsäkringssystemet. Det står i motsats till de generella socialförsäkringar som vi har idag. Ett sådant genomgripande systemskifte i sjukförsäkringen bör vara föremål för en bred parlamentarisk utredning där även oppositionspartierna tillåts medverka i processen. Många frågor återstår att besvara, i synnerhet vilka konsekvenserna blir för ekonomiskt svaga grupper ifall trafikskadade lyfts ur den solidariska trafikförsäkringen och istället enbart kan vända sig till sitt eventuella försäkringsbolag vid en trafikskada. Orättvisorna kan komma att öka betydligt i ett privatiserat system där enskildas skador ska lämnas ut helt till försäkringsbolagen. Det går också att uttrycka en stark oro för vad som kan hända med grupper som idag redan har skador eller sjukdoma, men som sedan också drabbas av en trafikolycka. Kommer försäkringsbolagen att ta det hela ansvaret eller kommer domstolstvisterna att öka?

Den allmänna sjukförsäkringen har funnits i femtio år. Den ger varje medborgare som drabbas av sjukdom, oberoende av dess anledning, rätt till ersättning. Nu får den som blir sjuk, efter en karensdag, sjuklön från arbetsgivaren under 14 dagar. Därefter utgår sjukpenning från Försäkringskassan. Den som blir varaktigt sjuk kan beviljas sjukersättning, s.k. förtidspension. Socialförsäkringar är starkt omfördelande, inkomstrelaterade och utjämnar kostnaderna för olika riskgrupper. När alla ryms inom samma försäkring blir det behov som styr och fördelar, inte ekonomiska intressen.

Trafikförsäkringen ska täcka de kostnader som uppstår utanför fordonet, både sak- och personskador. Oavsett vem som har orsakat skadan täcker trafikförsäkringen också personskador på passagerare och förare. Vid trafikskada utgår kompensation upp till 100 procent av inkomstförlusten, men eftersom sjuklön eller sjukpenning täcker 80 procent av denna (upp till en viss nivå) betalar bolagen ut endast mellanskillnaden. Därutöver kan ersättning utgå för sveda och värk samt lyte och men.

Regeringen har också aviserat försämrade regler av sjukförsäkringen. Det kan bli fler karensdagar, inkomsten ska räknas på inaktuella belopp och ersättningsnivåerna ska bli lägre. En mängd frågor uppstår därmed om vilken roll trafikförsäkringen egentligen har i det allmänna försäkringssystemet. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna vikten av att trafikförsäkringen behålls som en generell och rättvis försäkring.

Barn ska bedömas rättvist oavsett klassbakgrund

När barn drabbas av trafikolyckor ersätts de idag av försäkringsbolagen utifrån beräknad framtida inkomst. En bedömning om framtida inkomstbortfall skall göras genom en individuell prövning i det enskilda fallet där barnets egen prestationsförmåga bedöms.

Andra länder i vår omgivning tillåter att ersättning ges ut schablonmässigt till barn när de drabbas av trafikolyckor. När så inte görs riskerar ersättningen att baseras på föräldrarnas utbildning och yrken eller barnets egna prestationer i grund- eller gymnasieskolan, och ersättningssystemet kommer att bidra till skillnader i ersättning som beror på klassbakgrund. Caterina Franceschi vid Handelshögskolan i Göteborg har studerat ett stort antal ersättningsfall, och hon framhåller att idag riskerar barn i arbetarhem som skadas i trafiken och inte kan arbeta att få upp till 100 000 kronor lägre årligt skadestånd än ett barn i ett akademikerhem som får samma skada. Hon menar också att Trafikskadenämnden i somliga fall har vägt in barnets sociala närmiljö vid beräkningen av ersättning för framtida inkomstbortfall.

För oss socialdemokrater är principen om alla människors likhet inför lagen och alla människors lika värde grundläggande. Det är då av stor betydelse att skador inte ersätts olika på grund av barns olika familjeförhållanden. Vi socialdemokrater vill därför närmare se över frågan om försäkringsbranschen bör ges möjlighet att ersätta barn vid trafikolyckor enligt schablon.

Stockholm den 1 oktober 2007
Carina Moberg (s)
Gunnar Sandberg (s)	Christina Oskarsson (s)
Hillevi Larsson (s)	Johan Löfstrand (s)
Ameer Sachet (s)	Hannah Bergstedt (s)
Eva Sonidsson (s)