En politik för mat och märkning av livsmedel

Motion 2013/14:MJ240 av Jörgen Hellman m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en politik för mat och märkning av livsmedel samt för tillsynen av djurskyddet.

Motivering

Sverige har drabbats av ett flertal matskandaler under året som gått. Som konsument har man rätt att veta vad maten innehåller och hur den är producerad. Konsumenterna bör få tillräckligt med information om de produkter som de köper. Det finns stora brister i märkningen av livsmedel, vilket minskar möjligheten för konsumenten att göra aktiva val. Konsumenterna vill göra val utifrån djurskydd och miljö. Hur djuren har fötts upp och hur de har behandlats är viktiga frågor för många konsumenter.

Tillsynsmyndigheterna och Livsmedelsverket måste ha bättre kontroll. Diskussionen i samhället kommer att öka om matens kvalitet, djurens möjlighet till utevistelse, naturligt beteende m.m. Det är därför viktigt att staten går före i denna diskussion och tar ledningen, istället för att springa efter.

Vad vi äter påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande. Hur maten produceras ger också effekter på ekonomi, miljö och klimat. Jordbruket i Sverige står för arbetstillfällen i områden där andra jobb är svåra att få. En politik för mat och livsmedel är också en del av miljöpolitiken och näringspolitiken.

Om medborgarna ska kunna efterfråga högre kvalitet måste de få rätt information om vad maten innehåller, hur den har producerats och varifrån den kommer.

Sverige har varit ett föregångsland när det gäller att bedriva ett ansvarsfullt och kontinuerligt djurskydd genom återkommande kontroller och tillsyn. Grundtanken var att alla djur ska må bra och ha en god hälsa, vilket ställer krav på den miljö som djuren vistas i.

Vi har stiftat lagar till skydd för våra djur och vi kritiserar andra länder för brister i djurhållning, till exempel vid djurtransporter. Likväl uppmärksammas gång på gång grava fall av vanvård även i Sverige. Det kan inte fortgå och det är därför nödvändigt att se över länsstyrelsernas förmåga att sköta sin inspektionsplikt.

Tillsynen minskade drastiskt när länsstyrelserna tog över ansvaret från kommunerna. Spontana och oanmälda besök har blivit svårare att genomföra och den lokala kännedomen om förhållandena i olika djurbestånd riskerar att försvinna. Även i fråga om djurtransporter sker det för få kontroller. En översyn bör ske vad gäller att införa en avgift på djurtransporter för styrning mot kortare transporter.

Stockholm den 20 september 2013
Jörgen Hellman (S)
Christina Oskarsson (S)	Peter Johnsson (S)