En bättre skola

Motion 1998/99:Ub246 av Alf Svensson m.fl. (kd)

Innehåll

1 Inledning

Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda medborgarna och
för samhället i stort. Det är samhällets skyldighet att ge alla en likvärdig
möjlighet att utvecklas efter sina anlag, intressen och önskemål. Skolan
måste lyckas för att samhället ska fungera. Omvänt måste skolan få
tillräckliga resurser för att kunna fullfölja sin uppgift enligt de mål och
riktlinjer som lagts fast av regering och riksdag. Det är kommunernas
ansvar att se till att de obligatoriska områdena, varav skolan är ett,
prioriteras framför icke-obligatoriska uppgifter. Statens ansvar är att i
enlighet med finansieringsprincipen se till att de uppgifter som den
ålägger kommunerna åtföljs av ekonomiska resurser som svarar mot
kostnaderna. Under de senaste åren har varken kommunerna eller staten
levt upp till sina åtaganden. Det har lett till att skolorna tvingats göra för
kraftiga nedskärningar. Vi menar att alltför många skolor har en
standard som inte kan anses tillräcklig för att de mål och riktlinjer som
finns i läroplanen ska uppnås. För oss kristdemokrater är det en helt
oacceptabel situation. Vi har under flera år anslagit mer pengar till
kommunerna i våra budgetförslag bland annat för att förbättra situationen
inom skolan. Vi tillför i vårt budgetalternativ en miljard kronor för 1999
och 800 miljoner kronor år 2000 till kommuner och landsting utöver
regeringen. En stor del av dessa bör enligt vår mening komma skolan till
del.

Alla barn tillbringar minst nio år i skolan. Grundskolan är en obligatorisk
verksamhet. Varje barn har både rättighet och skyldighet att ta del av
undervisningen där. Målsättningen är att alla under grundskoletiden ska få de
grundläggande kunskaper som krävs för att orientera sig i samhället. Varje
elev som lämnar grundskolan förväntas vidare ha tillräckliga kunskaper för
att kunna tillägna sig studier på gymnasienivå. Vi vet att dessa mål inte
uppfylls idag. Alltför många elever lämnar grundskolan med icke godkända
resultat. Enligt Kunskapslyftskommittén lämnar varje år 20 000 elever
grundskolan utan att nå upp till grundskolenivå i läsförståelse. Långt fler
klarar inte kraven i gymnasieskolan. Det individuella programmet, som är
avsett för dem som inte klarar något av de nationella programmen, är i dag
det tredje största. Om det överhuvudtaget ska vara möjligt att klara målsätt-
ningen att alla elever ska uppnå de mål som fastställts i läroplaner och kurs-
planer krävs en bred satsning på kvalitetshöjning i grundskolan.

Kristdemokraterna vill ha en resursfördelning som innebär att behoven får
styra tilldelningen. Vi förordar ett system som ger alla skolor en tillräcklig
basresurs per elev, lika stor för alla elever, och en tilläggsresurs som
varierar
med de enskilda elevernas särskilda behov av hjälp och stöd. Bidrag till
lokalkostnader och andra kringkostnader bör anpassas efter den enskilda
skolans faktiska kostnader.

2 En värdeförankrad skola

Skolan är den enda verksamhet som alla medborgare nås av. Den ska
både verka för att bevara det som är bra i samhället och leva med i
samhällsförändringarna. Skolan ska stödja elevernas harmoniska
utveckling både när det gäller kunskaper och fostran.

All utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att förmedla ett
kulturarv att föra över värderingar och normer till kommande generationer.
Att tillsammans med föräldrarna föra vårt svenska kulturarv vidare till våra
barn och ungdomar är en av förskolans och skolans viktigaste uppgifter. I det
ingår historia och tradition, religion och livsåskådning, språk, etiska och
moraliska normer. Kulturarvet är dynamiskt genom att det ständigt berikas
av nya upplevelser och erfarenheter och kontakter med och inflytande från
människor från andra länder och kulturer.

Skolverksamheten skall vila på demokratiska grundprinciper och demo-
kratin är inte värdeneutral. Den förutsätter och vilar på allmängiltiga etiska
värden. Det är därför rimligt att läroplanerna klart uttalar att den kristna
etiken som vårt land av tradition bygger på skall vara den värdegrund som
skolan vilar på. Det innebär att värden som människolivets okränkbarhet,
frihet för den enskilde individen, solidaritet med svaga och utsatta, jämställd-
het mellan kvinnor och män och alla människors lika värde skall levas ut och
förmedlas i skolan. För att kunna respektera andras åsikter och kultur-
yttringar är en viktig förutsättning att den egna identiteten är stark.

3 Etisk fostran ger social kompetens

Om etiska normer ska accepteras av eleverna på ett naturligt sätt fordras
att lärare och övrig skolpersonal själva följer samma normer i det
vardagliga skolarbetet. Barn gör inte som vi säger utan som vi gör.
Värdegrunden måste helt enkelt omsättas i praktiken i det dagliga arbetet.
Alla vuxna i skolan ska vara förebilder. En kombination av
medmänsklighet och tydlig gränssättning bidrar till att skapa en lugn och
harmonisk arbetsmiljö. Särskilt viktigt är att tendenser till våld,
mobbning, kränkande tillmälen och uttryck för främlingsfientlighet och
rasism observeras och motverkas med konsekvens och tydlighet på ett
tidigt stadium. Detta är en grundläggande förutsättning för en god miljö
för lärande.

Vänlighet, hjälpsamhet, omtanke om andra och betydelsen av hur man
talar till varandra måste lyftas fram liksom vikten och värdet av ärlighet,
hederlighet och pålitlighet. Eleverna måste få lära sig att man ska stå för vad
man gör och att man ska behandla andra som man själv önskar bli behandlad.
Respekt för lag och rätt och förståelse för vad ett rättssamhälle är och vad det
kräver av medborgarna bör uppmärksammas tidigt. Att på detta sätt utveckla
elevernas sociala kompetens är ett sätt att omsätta skolans etiska värdegrund
i praktiken. Tillsammans med föräldrarna bör lärarna och den övriga
personalen komma överens om hur den etiska fostran ska utformas.

Det bör ställas tydliga krav på att detta ska ingå i varje lokal arbetsplan.
Vid varje skola skall också finnas tydliga handlingsplaner för att förhindra
mobbning och annan kränkande behandling. Dessa skall regelbundet följas
upp och utvärderas. Särskilda åtgärdsprogram för att intensifiera
jämställdhetsarbetet skall också finnas vid varje skola.

Det utvecklingsarbete som bedrivs av Skolverket om hur läroplanens
beskrivning av skolans värdegrund kan omsättas i praktiken bör utvärderas
och följas noga. Skolverket bör med utgångspunkt från detta arbete få i
uppdrag att utarbeta riktlinjer för och förmedla goda exempel när det gäller
hur arbetet med att utveckla värdegrunden kan bedrivas vid den enskilda
skolan. I den kompetensutveckling för lärarutbildare som tidigare aviserats
bör frågor om hur värdegrunden kan omsättas i praktiken vara en viktig del.
Likaså förutsätter vi att den kommitté som för närvarande utreder formerna
för en ny lärarutbildning kommer med förslag som ger blivande lärare goda
möjligheter att arbeta aktivt med värdegrundsfrågor och etiska riktlinjer.
Även forskning när det gäller etiska frågor inom skolans värld behöver
utvecklas.

4 Barn är olika

Skolans värdegrund som bygger på kristen etik och västerländsk
humanism är en bra bas för att möta varje elev som den unika individ
hon eller han är. Vi kristdemokrater är kritiska till ett system som bygger
på att alla elever ska lära ungefär lika mycket på ungefär samma tid och
på ungefär samma sätt. Vi menar att vår grundsyn som innebär att alla är
olika för med sig att skolan bör vara flexibel nog att möta elevers olika
förutsättningar.

Målet är att varje elev ska få möjligheter att utveckla sin särskilda
begåvning och sina särskilda intressen. Det kräver att lärarna särskilt
uppmärksammar både elever med speciella inlärningsproblem och elever
med snabb uppfattningsförmåga så att var och en får uppgifter som stimu-
lerar deras utveckling både kunskapsmässigt och socialt. Läroplanen anger
de mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad skolgång. Det är orimligt att
utgå ifrån att alla elever behöver just nio år för att nå målen. Därför bör
ytterligare tid erbjudas då behov föreligger. Stöd ska ges så tidigt som
möjligt under barnets skolgång så att inte ytterligare problem uppstår. Risken
finns annars att elever med läs- och skrivsvårigheter utvecklar sociala
problem, eller att elever med sociala svårigheter inte kan utvecklas
kunskapsmässigt. Det är också viktigt att de elever som lär sig fortare än
andra får stöd, uppmärksamhet och stimulerande arbetsuppgifter.

Skolans huvuduppgift är att fostra och ge eleverna baskunskaper för det
fortsatta livet.

Om skolan inte lyckas lära eleverna att leva tillsammans med andra och att
kunna exempelvis läsa, räkna och skriva har den misslyckats. Vi krist-
demokrater menar att skolan kan lyckas bättre.

Grundskolan har ett ansvar gentemot gymnasiet. Målsättningen är att alla
elever som går ut grundskolan ska kunna klara av gymnasiets inträdeskrav.
Kunskaper i skolan omfattar såväl fakta och färdigheter som förståelse och
förmåga att inhämta de kunskaper som behövs i olika situationer. Idag
lämnar som vi tidigare nämnt alltför många elever grundskolan med icke
godkända studieresultat.

Det är viktigt att varje elev får utvecklas så mycket som möjligt i
förhållande till sin kapacitet. Därför bör undervisningen individualiseras,
varje elev ska kunna glädjas åt sina prestationer utan att jämföras med
kamraternas. Elevens kreativitet och motivation för lärande ska alltid
stimuleras. Vi vill att fler elever ska få uppleva lusten att lära.

5 Barn med särskilda behov

Barn med särskilda behov utgör egentligen inte en särskild avskiljbar
grupp. Alla barn har i någon mån och under vissa tider särskilda behov.
Vissa behov är dock mer urskiljbara och det är viktigt att de
uppmärksammas särskilt om alla elever ska få del av den allmänna
kompetenshöjning som skolan förväntas ge. Därför måste all skolans
personal, men främst lärarna, vinnlägga sig om att förhindra den
kunskapssegregering som beror på att alltför många elever brister i sin
läsförmåga och språkliga utveckling. Den bristen leder ofta till
utslagning och till att många senare i livet, med betydligt större kostnader
och besvär, måste komplettera sin grundutbildning. Här vill vi speciellt
uppmärksamma dyslektikers särskilda behov.

Även barn med funktionshinder och mindre synliga handikapp måste få
den hjälp och den uppmärksamhet som deras speciella handikapp kräver.
Föräldrarnas kunskaper om det egna barnets behov måste tas till vara. Deras
påverkansmöjligheter när det gäller barnens integrering eller eventuella
placering i särskola eller särskoleklass måste garanteras.

6 Flexibel skolstart och skolgång

Barn mognar i olika takt. Somliga är skolmogna vid fem eller sex års
ålder, andra först då de fyllt sju eller kanske åtta år. Det leder till
slutsatsen att övergången mellan förskola och skola bör ske vid olika
åldrar för olika barn. Skolstarten bör därför vara individuellt flexibel och
ske successivt. Det är viktigt att övergången görs mjuk och att föräldrar,
förskollärare och lärare samarbetar så att övergången anpassas till varje
barns behov och individuella förutsättningar. Vi avvisar obligatorisk
skolstart för sexåringar. Därför ser vi positivt på att förskoleklasserna är
obligatoriska för kommunerna men frivilliga för eleverna. Möjligheten
att om det finns särskilda skäl skjuta fram skolstarten till det år barnet
fyller åtta är också positiv därför att den ger ytterligare en möjlighet att
anpassa sig efter det enskilda barnets behov.

Vi anser att skolplikten även i fortsättningen ska vara nioårig. I praktiken
är den idag redan tolvårig eftersom över 90 % av eleverna fortsätter till
gymnasiet. Det ska dock finnas möjlighet att förlänga skolgången på
grundskolenivå med ett år för elever som önskar det och som bedöms ha
behov av det för att uppnå de uppsatta målen. En sådan förlängning av
skolgången bör sättas in så snart det blir tydligt att eleven behöver
ytterligare
tid.

7 Elevinflytande och elevansvar

Eleverna har lagfäst rätt till inflytande över hur deras utbildning
utformas. I grundskolan ska inflytandets omfattning och utformning
anpassas efter elevernas ålder och mognad. På lågstadiet kan det göras
genom att eleverna får ansvar för olika moment i klassrummet. På högre
stadier kan medinflytandet sedan successivt öka till att omfatta
undervisningens uppläggning, schemaläggning och liknande.
Utformningen av elevinflytandet ska bestämmas lokalt. Tyvärr går
utvecklingen på detta område alltför långsamt på många håll.

Att ge eleverna inflytande och ansvar är det bästa sättet att utveckla deras
känsla för demokratiska beslutsformer och förmåga till ansvarstagande för
gemensamma samhällsangelägenheter. Skolledare, lärare och övrig personal
måste mer än hittills ge eleverna möjlighet att utöva sina rättigheter och att
öva sig i demokratiskt beslutsfattande. Eleverna måste få känna att deras
medinflytande är reellt och därmed meningsfullt. Hur arbetet med att stärka
elevinflytandet läggs upp bör framgå av kommunens skolplan och i
arbetsplanen för respektive skola. Utvecklingen skall följas upp regelbundet.

8 Elevvård

Elevvården är en betydelsefull del av skolans verksamhet.
Skolsköterskor, skolpsykologer, skolkuratorer, skolvärdar och
elevassistenter fyller viktiga behov inom sina respektive områden.
Många av dessa tjänster har dragits in på grund av kommunernas dåliga
ekonomi. Det är svårt att överblicka vilka konsekvenser det kommer att
få. Barn och ungdomar har idag ett stort behov av vuxenkontakt som
varken tillfredsställs av föräldrar eller lärare. Den elevvårdande
personalen får ofta ta emot det uppdämda behov av gemenskap med de
vuxna som bristen på annan vuxenkontakt skapat. Med den
professionalitet de besitter har de också kompetens att ge elever med mer
uttalade behov den hjälp och det stöd de behöver. Inte minst med tanke
på att psykiska och psykosociala störningar har ökat kraftigt bland barn
och ungdomar är det nödvändigt att elevvården inte utarmas utan får
erforderliga resurser. Den bör ingå i det underlag för resurstilldelning
som vi kristdemokrater vill se.

9 Jämställdhet

En viktig målsättning i skolans demokratiska fostran är jämställdhet
mellan kvinnor och män. Precis som i hemmet påverkas barnen och
ungdomarna av hur könsrollerna mellan de vuxna i skolan ser ut. Att
lärarna på de lägre stadierna oftast är kvinnor, att personalen i
skolmatsalen består enbart av kvinnor medan den enda mannen vid
skolan kanske är vaktmästaren ger eleverna en bild av
könsrollsfördelningen i samhället som präglar dem som vuxna. Att
långsiktigt påverka könsfördelningen inom de yrkeskategorier som finns
representerade i skolan är därför grundläggande. Tyvärr har arbete med
barn låg status i vårt samhälle vilket är en av förklaringarna till den sneda
könsfördelningen. Det krävs en attitydpåverkan som uppvärderar arbete
med barn alltifrån omsorgen under den allra första tiden till
grundskoleperiodens slut.

Flickors och pojkars olika sätt att uttrycka sig både verbalt och med
kroppsspråk måste också uppmärksammas mer, inte minst i lärarut-
bildningen. Många undersökningar visar att pojkar tar betydligt mer plats i
klassrumssituationen vilket ger flickorna ett sämre utgångsläge från början.
Samtidigt missgynnas pojkarna av att de har så få manliga förebilder i
skolan. Att skapa medvetenhet om hur situationen ser ut och hur den aktivt
kan påverkas är en viktig uppgift som måste prioriteras och tydliggöras i
lärarutbildningen, i skolplaner och i jämställdhetsprogram vid de enskilda
skolorna.

10 IT i skolan

Den nya informationstekniken, som till stor del är baserad på
datoranvändning, har utvecklats mycket snabbt. Över hela världen
bygger kommunikationer, utbildning och forskning alltmer på denna
teknik. Det gör det nödvändigt att ge eleverna betydligt bättre kunskap
om och färdigheter i att utnyttja alla de möjligheter som datorer ger.

Användning av IT i undervisningen ger nya möjligheter för eleverna att
söka kunskaper. Datorerna ger möjligheter till mer individualiserad och
effektiv undervisning utan att eleverna behöver lämna gruppgemenskapen.
Det kan gälla invandrarelever som behöver enskild språkträning i både
svenska och sitt eget modersmål. Det kan gälla elever med läs- och
skrivsvårigheter eller elever med behov av extra övning i t.ex. matematik.
Det kan också gälla elever som befinner sig långt efter eller långt före
kamraterna. Datorstödd undervisning kan också medföra det positiva att
läraren får mer tid över för individuella kontakter med eleverna. IT öppnar
också skolan mot omvärlden på ett helt nytt sätt. Informationssökningen blir
inte längre begränsad till den egna skolan utan information kan sökas och
kontakter skapas i hela världen. Detta kommer på sikt att leda till en
genomgripande förändring av undervisningsformerna.

De skärpta krav som från och med 1998 ställs på blivande lärare när det
gäller förmåga att behärska IT är nödvändiga men senkomna. En plan för
rullande fortbildning av redan examinerade lärare bör snarast utarbetas av
Högskoleverket i samverkan med lärosätena.

Att fler skolor kommer igång med att använda datorn som hjälpmedel är
inte minst viktigt för de elever som inte har tillgång till dator hemma.
Skillnaderna mellan elever med och utan kunskap i hur informationsteknik
kan utnyttjas kan annars leda till nya kunskapsklyftor som kan få sned-
vridande effekter i framtiden.

11 Kunskap i teoretiska och praktiska ämnen

Barn har olika talanger och läggning. Några är mer teoretiskt lagda,
andra mer praktiskt inriktade. Somliga är konstnärliga medan andra
tycker mer om att "meka". Det är den verklighet som måste få
återspeglas också i skolans sätt att arbeta med eleverna. Alla elever måste
få utveckla sina talanger så att de kan använda sin kunskap aktivt.
Praktisk och teoretisk förmåga måste värderas lika. Många elever med
praktisk inriktning kommer senare att ta till sig teoretiska kunskaper med
större motivation.

Det är viktigt att varje elev får möjlighet att utveckla hela sin personlighet.
Om skolan blir alltför teoretisk kan inlärningen hämmas för många elever.
Att få använda alla sinnen stimulerar en god inlärning och förstärker
elevernas självkänsla. Alla barn har lika värde men alla är olika. De har olika
talanger och läggningar. Även de teoretiskt inriktade ämnena vinner på detta.
De praktiskt estetiska ämnena som hemkunskap, slöjd, bild och idrott är
därför en viktig del av helheten i skolan.

Vi anser att kunskapen i praktiska ämnen bör få en mer framskjuten plats i
undervisningen. I den nuvarande läroplanen har dessa fått för litet utrymme.
För att göra det möjligt att utöka antalet timmar i dessa ämnen måste det
totala antalet timmar i grundskolan ses över. Annars är risken stor för att
andra ämnen hamnar i strykklass och att eleverna inte får tillräcklig tid att
befästa baskunskaperna ordentligt inför övergången till gymnasiet. De
enskilda skolornas möjlighet att fritt förfoga över ett visst antal timmar för
lokal profilering liksom utrymmet för elevernas fria val är också viktigt att
slå vakt om. Hänsyn måste tas till både det betydelsefulla innehållet i de
praktiskt estetiska ämnena och till deras viktiga roll när det gäller att skapa
ett bra inlärningsklimat.

12 Utvecklingssamtal och betyg

Utvecklingssamtalen är ett viktigt område när det gäller att utveckla
samarbetet mellan föräldrarna och skolan. Tanken är att eleven,
föräldrarna och lärarna tillsammans skall göra upp en individuell
studieplan som omfattar både elevens kunskapsutveckling och sociala
kompetens. Den skall följas upp regelbundet och elever, föräldrar och
lärare har ett gemensamt ansvar för att den fullföljs. Till skillnad från
regeringen anser vi att det är viktigt att utvecklingsplanen och
utvecklingssamtalen dokumenteras skriftligt. Det är en förutsättning för
att uppföljningen skall kunna fungera bra. I utvecklingssamtalen bör
bedömningen av elevernas framsteg i förhållande till deras individuella
studieplaner göras.

Betygen utgör ett komplement till utvecklingssamtalen. Kristdemokraterna
har medverkat till att ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem införts. Ett
sådant betygssystem bidrar enligt forskning och lärarerfarenhet bättre än ett
relativt system till att motivera eleverna och ge även svaga elever ett gott
självförtroende.

I ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem är betyget ett kvitto på en
dokumenterad färdighet. Stegen i betygsskalan får inte vara för glesa om
betygssystemet ska medverka till att motivera eleven att försöka uppnå nästa
steg. Om instrumentet är alltför trubbigt mäter det inte heller det som det är
tänkt att mäta. Informationen som betygen ska ge blir därigenom bristfällig.
Betygskriterierna måste vara tydliga och väl avvägda så att lärare och elever
har samma uppfattning om vad som krävs för respektive betygsnivå.
praktexempel på en verklighetsfrämmande syn på skolan som lett till
negativa konsekvenser för elever och lärare.

Vi anser att målrelaterade betyg bör ges i en sexgradig skala. Det bör ske
senast fr o m årskurs sju för att eleverna ska hinna vänja sig vid systemet i
god tid före slutbetyget i årskurs 9. Dessutom bör skriftlig information om
elevens kunskap och utveckling i förhållande till de angivna kravnivåerna i
läroplanen ges fr o m årskurs 5. Det är viktigt för att de elever som behöver
särskilt stöd för att uppnå målen ska kunna få det på ett tidigt stadium.
Obligatoriska nationella prov ska genomföras från och med årskurs 5.

De elever som inte når upp till fastställd kravnivå i ett ämne när de slutar
grundskolan ska enligt riksdagens beslut få ett streck i stället för betyg. De
har också rätt att få ett skriftligt omdöme om de begär det. Vi menar att den
avlämnande skolan ska ha skyldighet att utarbeta ett skriftligt omdöme
oavsett om eleven begär det eller inte. Det är viktigt att den dokumentationen
finns tillgänglig om den skulle efterfrågas av eleven vid ett senare tillfälle.

13 Föräldrainflytande och föräldraansvar

Föräldrarna har huvudansvaret för barnens vård och uppfostran. Skolan
är ett stöd och ett komplement till föräldrarnas insatser. Det är en
uppfattning som ansluter väl till FN:s allmänna deklaration om
mänskliga rättigheter, som Sverige har ställt sig bakom. Där sägs bl.a. att
rätten att välja den undervisning, som ska ges åt barnen, i främsta
rummet tillkommer deras föräldrar. Uppfattningen ansluter också till
Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna,
som sedan 1994 är svensk lag.

Den försöksverksamhet som inletts och som ger skolor möjlighet att inrätta
styrelser med föräldramajoritet går i linje med vad vi kristdemokrater länge
krävt, nämligen att föräldrarnas rätt till information och medinflytande i
skolan behöver stärkas. Det är också ett sätt att öppna skolan mot det
omgivande samhället samtidigt som föräldrarnas intressen, kunskap och
kapacitet tas tillvara i beslut som rör skolans och därmed de egna barnens
vardag. Utvärderingen av försöksverksamheten visar att den fallit väl ut. Fler
uppföljningar bör naturligtvis göras. Vi anser också att det under försöks-
verksamheten kan vara möjligt att välja in företrädare för lokala myndigheter
och organisationer samt lokalt näringsliv i skolråden. Detta för att ytterligare
förstärka inriktningen mot skolan som en del av det omgivande samhället.

De föräldrar som engagerar sig i ett skolråd är ändå en försvinnande liten
del av alla föräldrar. Om kvalitetsarbetet skall bli framgångsrikt krävs att
alla
föräldrar engagerar sig i det egna barnets utveckling.

Varje förälder, oavsett bakgrund och erfarenheter från sin egen skoltid,
måste inse sin betydelse för det egna barnets framsteg och utveckling i
skolan. Det handlar inte i första hand om kunskaper utan om intresse för hur
det går för barnet. Forskning visar ett klart samband mellan föräldra-
engagemang och barnens resultat i skolan.

14 Lärarna - skolans viktigaste resurs

En fast hand, ett varmt hjärta och en vilja att locka fram det bästa hos
varje elev är kännetecknande för en bra lärare. Läraryrket handlar om att
stödja människors utveckling. Eleverna står i beroendeställning till
lärarna både när det gäller hur de blir bemötta och när det gäller
innehållet i undervisningen. Det klimat läraren eller arbetslaget skapar,
den etik läraren medvetet eller omedvetet förmedlar påverkar en hel
generations etiska förhållningssätt. Att synen på lärarna behöver
uppvärderas är tydligt inte minst ur det perspektivet. Den vikt samhället
lägger vid att få kompetenta och engagerade lärare borde också visa sig
lönemässigt.

Lärarrollen förändras ständigt. För att de mål som idag uttrycks i läro-
planer och kursplaner ska kunna förverkligas krävs delvis andra
yrkeskunskaper än tidigare. För att vara en bra lärare räcker det inte att vara
en god pedagog. Skolan och ytterst lärarna får ta ett allt större ansvar för
elever med mer eller mindre utpräglade problem av social karaktär. Bristande
arbetsro, oordning, koncentrationssvårigheter och psykisk instabilitet bland
eleverna är på många håll en del av skolans vardag. Inte minst sådana
faktorer gör arbetet som lärare svårt. Nyutbildade lärare lämnas alltför ofta
att på egen hand klara av ett arbete som de varken är förberedda på eller
utbildade för.

Vi anser att ett mentorsystem bör utvecklas där nyutexaminerade lärare får
tillgång till en erfaren mentor under sitt första år.

Rent praktiska åtgärder behöver också genomföras för att ge lärarna en
bättre arbetssituation. Varje lärare måste till exempel ha en egen arbetsplats
med tillgång till telefon och dator. Det är en förutsättning för att de ska
kunna utföra sitt arbete på det sätt som avtalen reglerar. Att många lärare
idag förväntas utföra en stor del av sitt arbete utan tillgång till en
fungerande
arbetsplats är oacceptabelt.

På många skolor äger en utveckling och ett positivt nytänkande rum. Den
skolforskning som finns ska tas till vara i lärarutbildningen. Idag är många
före detta lärare själva lärarutbildare medan kontakten med skolans värld
som den ser ut idag ofta är alltför klen. Det har fått till resultat att glappet
mellan lärarutbildningen och utvecklingen inom skolan ökat och att de
framsteg som görs på många håll inte får tillräcklig uppmärksamhet och
spridning. Om vi skall få den kvalitetsförbättring och kompetenshöjning som
är nödvändig i skolan, måste lärare och skolledare inspireras att gå i spetsen
för förnyelse och pedagogisk utveckling. Det är de som i kraft av sin
professionalitet och erfarenhet bäst kan driva utvecklingen framåt. Idag
kommer direktiven ofta uppifrån och utgår från den för tillfället rådande
undervisningstrenden. Lärarnas frihet att tillsammans med sina kollegor
komma fram till hur de fastlagda målen bäst uppnås måste värnas. Det finns
inte en enda väg att nå målet. Individuella förutsättningar och intresseinrikt-
ningar måste kunna få genomslag. Mångfald är en tillgång inte en begräns-
ning. Samtidigt måste lärarrollen uppvärderas och sättas i fokus på ett helt
nytt sätt. Det behövs också stimulans i form av tjänster med speciellt peda-
gogiskt ledar- och utvecklingsansvar. Vi ser positivt på att hela
lärarutbildningen och lärarfortbildningen nu är föremål för utredning och
omprövning.

15 Skolledararen - pedagogisk ledare

Skolledarens roll när det gäller att entusiasmera, skapa sammanhållning
och ett positivt skolklimat kan inte nog värderas. Skolledarna slits idag
mellan rollen som administrativ chef och ansvaret för den pedagogiska
utvecklingen. Samtidigt är det skolledaren som blir måltavla när
nedskärningarna på skolans område kritiseras. Inte minst sparbetingen
har lett till stress och frustration hos många skolledare som ser alla
otillfredsställda behov varje dag. En skolledare måste stå upp för kvalitén
på verksamheten på skolan. Det måste skapas förutsättningar för
skolledaren att vara just ledare och inspiratör och inte i första hand
administratör och ekonomisk förvaltare.

16 Den fysiska miljön

Omsorgen om elever och alla som arbetar i skolan visar sig också genom
en hälsosam och tilltalande fysisk arbetsmiljö. En nedsliten, osund,
nedklottrad och ostädad skola ger helt fel signaler och inbjuder varken
till arbete eller ansvarstagande. På många håll behöver skolbyggnader
restaureras och hela skolmiljön förbättras avsevärt. Det gäller inte minst
åtgärder i ventilationssystemen och problem med värme/kyla. Även
problem med fukt och mögel är vanligt. Det påverkar inte bara barnens
fysiska hälsa utan också deras psykiska tillstånd. Allergiproblem hos
barn och ungdomar kan ofta härledas till att de vistas i undermåliga
lokaler. Trots kommunernas kärva ekonomiska läge är åtgärder för att
rätta till dessa missförhållanden något som måste ha hög prioritet. Därför
bör de ROT-bidrag som kommunerna får del av i första hand användas
till allergisanering av lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen.
Städrutinerna måste utformas så att även allergikänsliga barn kan vistas i
lokalerna utan att deras besvär förvärras.

Skolgården och den närmaste omgivningen runt många skolor har
fortfarande stora brister. De idéer som kommit fram under projektarbetet
"Skolans uterum", som fått stöd av bl a allmänna arvsfonden, bör spridas i
bred omfattning. Med ganska små medel kombinerat med frivilligt arbete av
föräldrar och andra vuxna har det visat sig möjligt att förändra skolgårdar till
trivsamma miljöer som går att använda i undervisningen men självklart
också för lek och avkoppling. Om elever och personal ska ta ansvar och
känna stolthet för sin skola förutsätter det att den fysiska miljön är i gott
skick.

17 Tillsyn, uppföljning och utvärdering

En effektiv tillsyn, uppföljning och utvärdering är nödvändig för att den
mål- och resultatstyrning som numera gäller på skolans område ska
fungera. Vi ser dessa åtgärder som positiva inslag i styrningen och
utvecklingen av skolan. Formerna för tillsyn, uppföljning och
utvärdering bör anges i den kommunala skolplanen. Det är viktigt att
utvärderingsresultaten verkligen leder till de förändringar som de visar
behov av. Kommunernas egen uppföljning av sin verksamhet har enligt
Skolverket stora brister. Det är bra att Skolverkets egen
tillsynsverksamhet har ökat. Den är numera oftare egeninitierad och
omfattar både offentliga och fristående skolor. Att systemet med statliga
skolinspektörer införs ser vi positivt på. Om inspektörerna lyckas
utforma sitt arbete så att de blir till stöd i skolornas kvalitetsarbete kan de
bidraga till att utvecklingen drivs framåt snabbare.

Ett viktigt område för uppföljning är hur de ämnen som är förlagda i block
behandlas. Det är väl känt att vissa ämnen, som t ex naturkunskap och
religionskunskap lätt hamnar i strykklass när tiden mellan de olika ämnena i
blocken fördelas. Orsakerna till detta bör utredas och åtgärder i form av t ex
fortbildning sättas in, om det anses nödvändigt. Det är olyckligt att riksdagen
på regeringens förslag beslutat återgå till möjligheten att ge blockbetyg i
ämnen som är förlagda i block. Det ökar risken för att vissa ämnen inom
blocket osynliggörs eller "försvinner". För att motverka detta anser vi att
eleverna bör få ett betyg i varje ämne i stället för ett blockbetyg.

Timutfallet för de praktiska och estetiska ämnena är ett annat angeläget
område som behöver följas upp. Det finns en risk att skolan blir alltför
teoretisk för många elever, vilket hämmar deras inlärning. Idrott och hälsa
samt slöjd har nyligen fått ett större utrymme i timplanen. Det är visserligen
positivt, men vi anser att det varit bättre med en översyn av utfallet för
samtliga praktiskt estetiska ämnen samtidigt. Hemkunskapen har till exempel
kommit att ytterligare försvagas i förhållande till de övriga praktiska ämnena
i grundskolan. Regeringen bör återkomma med förslag om hur de praktiskt
estetiska ämnena kan förstärkas.

Ett tredje område som behöver uppmärksammas vid uppföljning och
utvärdering är hur formerna för elevinflytande och jämställdhetsarbete
utvecklas.

Även arbetet mot mobbning och uttryck för främlingsfientlighet bör följas
upp och utvärderas snarast. Trots alla åtgärder som satts in tycks problemen
inte ha minskat i omfattning. Åtgärder mot mobbning utvecklas i en särskild
motion.

Utvecklingen när det gäller ANT-undervisningen har inte blivit den
önskade. Det är särskilt olyckligt med tanke på att både alkohol-
konsumtionen, rökningen och narkotikamissbruket ökar bland ungdomarna.

Grundskolan som når alla ungdomar har ett särskilt ansvar för att
informera om drogers skadeverkningar och visa på positiva alternativ.
Åtgärder på detta område är därför särskilt angelägna.

18 Fristående skolor

Fristående skolor är ett viktigt komplement till den offentliga skolan. De
internationella konventioner som refererats tidigare ligger också till
grund för den rätt att fritt välja skola som har utvecklats i vårt land. Det
är viktigt att slå vakt om denna rättighet. Regler för godkännande och
bidrag ska utformas så att de i praktiken stimulerar möjligheten att starta
och driva en fristående skola. Vi utvecklar vår syn på fristående skolor i
en särskild motion.

19 Hemställan

19 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resurstilldelningssystemet i
grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolans värdegrund samt om riktlinjer
för hur måldokumenten angående etisk fostran, som finns
angivna i läroplanen, skall få praktisk tillämpning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skolan skall bli mer flexibel till tid,
innehåll och form,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flexibel skolstart och fortsatt nioårig
skolplikt med möjlighet till ett års förlängning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att hjälpa elever med
dyslexi,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elevvårdande personal,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder i skolan för att öka
jämställdheten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning och fortbildning av lärare i
informationsteknik,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kunskap i praktiska och estetiska
ämnen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dokumentation av utvecklingssamtalen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betygssystemets utformning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om föräldrainflytande och föräldraansvar,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mentorer för nyutexaminerade lärare,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sanering och ombyggnad av
skolbyggnader och skolgårdar,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att använda ROT-bidrag till
allergisanering av lokaler där barn och ungdomar vistas
dagligen,1

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ANT-undervisningen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Skolverkets och kommunernas
tillsynsfunktion,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av uppföljning och utvärdering
av tidsutrymmet för blockämnen, dels för estetiska och
praktiska ämnen, dels för hur formerna för elevinflytande och
jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat arbetet mot
mobbning och uttryck för främlingsfientlighet har givit.

Stockholm den 28 oktober 1998

Alf Svensson (kd)

Inger Davidson (kd)

Mats Odell (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Göran Hägglund (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Yvonne Andersson (kd)

Elanders Gotab, Stockholm 1999

1Yrkande 15 hänvisat till BoU.