Elektronisk övervakning

Motion 2002/03:Ju289 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om elektronisk övervakning för att stoppa våld mot kvinnor.

Motivering

Varje dag rapporteras det i media om olika vålds- och sexualbrott mot kvinnor. Fysisk och psykisk misshandel, incest och våldtäkt, sexuella trakasserier är exempel på kvinnoförtryck. Trots många års ekonomiska insatser för åtgärder på olika sätt, exempelvis via kvinnojourer, kan vi fortfarande se att antalet våldsbrott, i vissa fall med dödlig utgång, mot kvinnor inte minskar.

Det finns idag även ett stort mörkertal om hur många brott med sexistiska inslag som förekommer. En av anledningarna är att brotten begås i hemmet. En annan anledning kan vara att kvinnan känner sig delvis förnedrad av handlingen och vet att när en polisanmälan görs så är det en lång förhörsprocess som ska genomlidas där trovärdigheten i hennes berättelse kommer att ifrågasättas.

Idag förekommer det att män döms för vålds- och sexualbrott mot kvinnor och att domen blir en viss tid med fotboja. Detta har blivit ett alternativ till fängelsestraff. Den elektroniska fotbojan ska hindra att mannen uppsöker kvinnan. Idag finns det tre modeller för hur elektronisk övervakning skulle kunna användas vid besöksförbud. Det är viktigt att teknikutveckling med elektronisk övervakning prioriteras för att kunna bygga upp ett mer säkert övervakningssystem än vad som finns idag. Det förekommer att mannen ifråga går till angrepp mot kvinnan som anmält honom och fått honom dömd. I dessa lägen kan kvinnan utsättas för samma brott av samma förövare och då med hämndaspekt. I arbetet med utveckling av elektronisk övervakning måste det tas hänsyn till kvinnan så att hennes rörelsefrihet inte inskränks.

Stockholm den 21 oktober 2002
Carina Adolfsson Elgestam (s)
Anne Ludvigsson (s)	Carina Ohlsson (s)
Christin Nilsson (s)	Eva Arvidsson (s)
Inger Segelström (s)	Siw Wittgren-Ahl (s)
Lena Sandlin-Hedman (s)