Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Motion 1999/2000:A255 av Maria Larsson m.fl. (kd)

1 Inledning

I vårt samhälle förknippas människans värde ofta mycket starkt med
innehavet av ett traditionellt förvärvsarbete. Utifrån kristdemokratisk
synvinkel är detta både ett farligt och felaktigt synsätt. Farligt därför att
den som blir arbetslös då kan känna sig värdelös, felaktigt därför att
människans värde ligger i det faktum att hon är människa, inget annat.
Vårt synsätt är att alla arbeten som utförs i samhället är värdefulla och
bidrar till det gemensamma samhällsbyggandet, oavsett om de utförs i
industriproduktion, inom vård och omsorg, i privata tjänstesektorn, i
ideella sektorn eller i det egna hushållet.

Den höga arbetslösheten innebär stora bekymmer för den enskilde. Den är
också det största hotet mot en rättvis fördelning. Därmed är arbetet med att
skapa nya jobb den enskilt viktigaste fördelningspolitiska åtgärden. Den ger
människor möjlighet att göra val i sitt liv. Att ha ett arbete, vara efterfrågad
och behövd, ökar också livskvaliteten.

Även om arbetslösheten sjunkit under det senaste året, bl a till följd av en
gynnsam konjunktur i omvärlden, så är den förfärande hög i många delar av
landet medan det på andra håll råder arbetsbrist. Man har under året kunnat
urskilja tydliga tendenser för en regionaliserad arbetslöshet. Tydligt är också
att inträdet på arbetsmarknaden är svårast för ungdomar, invandrare samt
äldre som blivit arbetslösa. Åtgärder måste tydligt inriktas mot att stärka
anställningsbarheten hos dessa grupper.

Vi kristdemokrater menar att tillväxtbefrämjande åtgärder är det centrala
för att få fler i arbete och därmed minska kostnaden för arbetslöshets-
försäkringen. Det krävs en konsekvent och långsiktigt stabil politik för att
trygga fortsatt välfärd och få igång jobbtillväxten, inte minst inom
tjänstesektorn. De kristdemokratiska förslagen på detta område utvecklas bl a
i motioner om den ekonomiska politiken, näringspolitiken och arbets-
marknadspolitiken.

2 Regeringens arbetslöshetsförsäkring

Den obligatoriska arbetslöshetsförsäkring som utformades av den
tidigare fyrklöverregeringen hade alla förutsättningar att fungera på ett
tillfredsställande sätt. Den socialdemokratiska regeringen avskaffade
denna försäkring i ett av de ideologiskt betingade återställarbesluten.
Sedan har a-kassan ständigt förändrats när det gäller regler och
upprivande av tagna beslut vad gäller ersättningsnivåer och villkor.
Många har också ställts utanför försäkringssystemet. Detta har varit till
stor skada för de enskilda medborgarna och arbetsmarknadens
funktionssätt i stort.

Riksdagen beslutade våren 1997 på regeringens förslag om en ny samman-
hållen arbetslöshetsförsäkring vars ikraftträdande sker successivt. Vi menar
att denna försäkring inte uppfyller de krav som vi kristdemokrater anser att
man ska ställa på en arbetslöshetsförsäkring värd namnet. Den bygger på
gamla strukturer och tar inte hänsyn till de förändringar som skett på
arbetsmarknaden vad gäller anställningsformer, arbetstid med mera.

Det är en orimlig situation när regeringen bara ett år efter en ny a-kasse-
reform som de själva står bakom tillsätter en intern arbetsgrupp för att se
över flera viktiga delar i arbetslöshetsförsäkringen, dock utan att studera mer
genomgripande förändringar. Det är synnerligen otillfredsställande att det
enda regeringen åstadkommit med alla utredningar och arbetsgrupper är ett
lapptäcke med ett regelsystem som upplevs som krångligt, både av den
arbetslöse och av den personal som ska hantera arbetslöshets-försäkringen.
Förändringarna har i sig skapat en stor osäkerhet om vad som egentligen
gäller. Uppenbart är också att det nya systemet inte håller måttet, inte ens
med regeringens egna mått mätt. Kristdemokraterna har under året lagt
mycket arbete på att finna ett regelmässigt enkelt system som är uthålligt och
incitamentsskapande för nytt arbete.

3 Den bortre parentesen

Det är viktigt att arbetsmarknadspolitiken även fortsättningsvis är ett
statligt ansvar. Kostnaderna för arbetslöshet kommer även i framtiden att
fördelas väldigt ojämnt över Sveriges kommuner. Kommunförbundet
beräknar att omkring 200 000 arbetslösa som inte har a-kassa får
socialbidrag. Det är en mycket oroväckande utveckling som vi
kristdemokrater starkt motsätter oss.

Mer än 97 000 har redan passerat den bortre parentesen i arbetslöshets-
försäkringen, bara sedan 1990. Den tidsbegränsade omställningsförsäkringen
har visat sig i allt för hög grad vara en omställning till socialbidrag. Bara
under 1998 blev nästan 9 000 personer utförsäkrade enligt AMS egna
rapporter.

4 Kristdemokraternas principiella syn på
arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen är ett viktigt och nödvändigt inslag i det
svenska välfärdssystemet. Vid en period av arbetslöshet ska den
arbetslöse ha kvar ett ekonomiskt stöd under tiden han söker nytt arbete.
Arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring
där incitamenten att ta ett nytt arbete är stora.

Men den ska också ge en ekonomisk grundtrygghet så länge man aktivt
står till arbetsmarknadens förfogande. De individuella handlingsplanerna är
ett viktigt och nödvändigt instrument och ska stimulera aktivt arbetssökande,
kompetensförstärkning och rörlighet så att passiva perioder blir av mycket
tillfällig art.

Det måste alltid vara mer lönsamt att ta ett kort, tillfälligt arbete än att
låta
bli. Vi vill minska marginaleffekterna. Det innebär att vi hellre ser en
höjning av grundavdraget som sänker skatten för alla än höjda bidrag. I
dagens läge prioriterar vi därför inte höjning av dagpenningen i arbets-
löshetskassorna. Vi vill sträva efter att på olika sätt minska marginal-
effekterna när man går från arbetslöshet till arbete, från deltids- till
heltidsarbete.

Det är också nödvändigt att undvika trösklar som gör att människor inte
kan ta de jobb som erbjuds. Ett sådant problem är att den arbetslöse i vissa
lägen förlorar ekonomiskt, eller vinner väldigt lite, på att ta ett ledigt jobb
jämfört med att uppbära arbetslöshetsersättning i kombination med övriga
bidragssystem. Dylika regler ger enligt vårt förmenande fel signaler till den
försäkrade. Allt arbete man kan få måste betraktas som viktigt och värdefullt
- och det måste belöna den enskilde ekonomiskt.

Kristdemokraterna har under lång tid pläderat för en allmän obligatorisk
arbetslöshets-försäkring som betalas solidariskt av alla med arbete. Vi anser
att en försäkring mot inkomstbortfall vid arbetslöshet ska gälla alla förvärvs-
arbetande som har anknytning till arbetsmarknaden. Idag är arbetslöshets-
försäkringen frivillig. I Sverige har en relativt hög andel av arbetskraften ett
försäkringsskydd trots att vi inte har en obligatorisk försäkring.

Den 30 juni 1999 var 3 789 888 personer anslutna till en a-kassa. Men det
innebär också att åtskilliga tiotusentals människor inte är anslutna till en a-
kassa och omfattas av det ekonomiska skydd det innebär. Det är viktigt att
det även fortsättningsvis finns en från parterna på arbetsmarknaden
fristående kassa dit den som inte vill tillhöra ett fackförbund kan ansluta sig.
Vi välkomnade därför Alfa-kassan som försäkrar både anställda och
företagare.

Dagens finansieringssystem av arbetslöshetsförsäkringen är det sämsta
tänkbara. De försäkrade betalar cirka 10 % av utgifterna med
medlemsavgifter, men avgiften är helt oberoende av arbetslösheten och
därmed saknas incitament för kassorna och deras huvudmän, fack-
föreningarna, att bidra till att hålla nere arbetslösheten.

Genom en högre grad av avgiftsfinansiering uppnås ett bättre samband
mellan lönebildning och arbetslöshet. På så sätt förbättras arbetsmarknadens
funktionssätt. Insikten har vuxit om att en fortsatt dålig lönebildning är ett
av
de största hindren för minskad arbetslöshet både inom den offentliga och
privata sektorn. Bristerna i lönebildningen, som under decennier
kompenserats genom upprepade devalveringar, är en viktig förklaring till att
Sverige halkat efter i välfärdsutvecklingen jämfört med andra industriländer.
Svagheten är att inga som helst strukturella åtgärder vidtas för att kunna nå
detta trendbrott i lönebildningen. En viktig åtgärd är att öka egen-
finansieringen i a-kassan. Tanken är att ökad arbetslöshet som följer av dåligt
fungerande lönebildning omedelbart ökar kostnaden för den enskildes a-
kassa. På samma sätt sjunker avgiften när arbetslösheten sjunker.
Kristdemokraterna menar därför att egenfinansieringen bör vara 1/3 i den
nya, allmänna och obligatoriska arbetslöshetsförsäkring som vi föreslår. För
den enskilde kompenseras detta genom sänkt skatt via en generell höjning av
grundavdraget. Vid en fallande arbetslöshet minskar kostnaden för arbets-
löshetsförsäkringen vilket innebär sjunkande egenavgifter.

Den totala inkomstförstärkningen av arbetslöshetsförsäkringen för 2000
blir med vårt förslag 5 750 miljoner kronor.

5 Kristdemokraternas utformning av ny
arbetslöshetsförsäkring

Allt arbete, oavsett anställningsform, ska löna sig. Enkla regelverk,
överblickbara för alla, måste införas. Regelsystemet måste anpassas för
dagens arbetsmarknad. Reglerna är till stor del utformade för en tid när
flertalet hade fast heltidsanställning. Arbetsmarknaden har i mångt och
mycket förändrats och rigorösa, stelbenta system måste i takt med detta
genomgå förändringar.

Bara hälften av de arbetslösa ungdomarna är berättigade till arbetslöshets-
ersättning. 8 000 arbetslösa i Stockholm är utan a-kassa och tvingas leva på
socialbidrag.

Under 1990-talets höga arbetslöshet har många hamnat mellan stolarna.
Det handlar bl a om dem med dåliga kunskaper i svenska och väldigt lite
arbetslivserfarenhet. De som inte har a-kassa saknar också i många fall
kontakten med arbetsförmedling. Det är viktigt att bollandet mellan statligt
arbetsmarknadsansvar och kommunalt försörjningsansvar upphör genom att
de som i realiteten står till arbetsmarknadens förfogande befinner sig i
utbildning, på praktik eller aktivt söker arbete. Den enskilde har naturligtvis
ett ansvar att aktivt ta del för att öka sin anställningsbarhet.

Det behövs, för att vi inte ska få en permanent underklass, en betydligt mer
flexibel arbetsrätt som gör det lättare att gå in och ut på arbetsmarknaden.
Om detta kombineras med ett enklare sätt att gå in och ut också i a-kassan
minskar otryggheten för alla, också för yngre.

Dagens kvalifikationskrav för a-kassa är krångligt utformade och inne-
håller en mängd olika begränsande komponenter, bl a visst antal arbetade
timmar per månad. Dagens system missgynnar de som har säsongs-, projekt-
eller deltidsarbete. Det ger felaktiga signaler om man inte får tillträde till
sin
försäkring därför att man förlagt sin arbetstid mer fritt än vad regelsystemen
tillåter. Det är viktigt att allt arbete verkligen räknas den enskilde tillgodo.
Vi
menar att dagens kvalifikationskrav bör ses över i samband med den
utredning som närmare bör utforma regelsystemet för den nya
arbetslöshetsförsäkring som vi skisserar i denna motion.

Medlemsvillkoret säger att man måste ha varit med i en a-kassa i 12
månader för att få en inkomstrelaterad ersättning. Eftersom vi föreslår en
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring behövs inte längre något medlems-
villkor.

6 Ersättningssystemet

Försäkringen ska verka aktiverande och skapa incitament för att skaffa
ett nytt arbete. Den ska motverka inlåsning i yrke, bransch eller
inkomstläge. Reglerna ska vara enkla och överblickbara för alla.

Allt arbete ska uppmuntras och räknas den arbetslöse tillgodo i systemet.
Ersättningsnivån bör det första året vara 80 % av lönen man hade när man
gick in i a-kassan. Den ersättningsgrundande inkomsten kan därefter
beräknas som 80% på 24 månaders basis. Omräkning sker förslagsvis
kvartalsvis. Ersättningsnivån höjs för varje arbetad timme. Vid arbets-
intensiva perioder tillgodoräknas timmar som kanske motsvarar flera dagars
eller veckors arbete. Vid en kommande arbetslöshet har man sålunda höjt sin
ersättningsnivå. A-kassan går utmärkt att kombinera med alla de jobb som
dyker upp. Detta medför också att allt arbete, också i annat yrke, annan
bransch och annat inkomstläge blir intressant för den enskilde. Det bör också
ge ökad geografisk rörlighet.

För att stimulera deltagande i utbildning och åtgärd föreslår vi att detta ska
räknas som överhoppningsbar tid inom a-kassans ersättningssystem och
berättiga till ursprunglig ersättningsnivå.

Vi menar att en bortre parentes inte bör införas. Det är mycket viktigt att
varje arbetssökande får en individuell utredning och handlingsplan. Det bör
då tidigt framgå om den sökande är berättigad till exempelvis sjukpension
och inte hör hemma i a-kassesystemet. Vi menar att för alla dem som står till
arbetsmarknadens förfogande skall en grundtryggheten finnas inom a-kassan.
Finns en bortre parentes sker en kostnadsövervältring till kommunernas
socialtjänst, vilket inte är skäligt så länge personen är arbetssökande.
Eftersom arbetslösheten framöver med all säkerhet kommer att uppvisa stora
regionala skillnader är det av mycket stor vikt att arbetslöshetsersättningen
fortfar vara en statlig angelägenhet.

Den lägsta respektive högsta dagpenningen består. Istället för att justera
den har vi valt sänkta inkomstskatter för alla genom ett kraftigt höjt
grundavdrag, detta för att minska marginaleffekterna.

När konjunkturen nu har vänt och allt fler kommer i arbete är det rätt
tidpunkt också för att förändra våra socialförsäkringssystem. Vårt förslag till
a-kassa som ovan skissats bör ingå som en dellösning i ett helhetssystem.

7 Införande av en ny arbetslöshetsförsäkring

Det ovan skisserade förslaget till en ny arbetslöshetsförsäkring bör
utredas närmare.

Ett nytt ersättningssystem bör därför kunna införas fr o m den 1 januari
2001. Vi bedömer, utan att ha kunnat göra noggranna beräkningar, förslaget
till ny a-kassa vara kostnadsneutralt jämfört med dagens system.

8 Allmänna villkor för rätt till försäkring

En förutsättning för utbetalning av a-kassa är att man aktivt söker arbete,
deltar i utbildning eller annan anvisad åtgärd. Kraven som ställs på den
arbetslöse skall inte vara beroende av var man bor eller vilken a-kassa
man tillhör. Idag finns ingen enhetlig regeltillämpning, varför regelverket
i detta avseende måste förtydligas och förenklas.

Mycket tyder idag på att arbetsförmedlare inte använder sig av de relativt
hårda straff som statueras om de arbetssökande struntar i de formellt
uppställda kraven, detta enligt Anders Forslunds forskningsrapport gjord på
uppdrag av IFAU. Nuvarande regel om avstängning från a-kassa upp till 14
veckor får så förödande konsekvenser för den enskildes ekonomi att straffet
idag äger mycket ringa tillämpning. Vi kristdemokrater menar att man bör ha
kortare avstängningstider alternativt dra en viss procent på a-kassan under
viss tid. Översyn av dessa regler bör snarast komma till stånd.

9 Överhoppningsbar tid

Studier ska betraktas som överhoppningsbar tid i
arbetslöshetsförsäkringen i proportion till omfattningen av tiden. Studier
ska enligt vårt förmenande inte behöva vara avslutade för att man ska
vara berättigad till a-kassa förutsatt att man uppfyller kraven i övrigt.

Vård av sjukt eller handikappat barn begränsas idag av en tvåårsregel. Vi
kristdemokrater menar att vård av barn, oavsett tidsperiod, ska betraktas som
överhoppningsbar tid.

10 Anställda i bemanningsföretag

De snabbt växande bemanningsföretagen är en ny aktiv part när det
gäller rekrytering och matchning av arbetskraft. Reglerna för
arbetslöshetskassa är olika beroende på om ett bemanningsföretag är
offentligt eller privat - till det privata företagets nackdel. En anställd i ett
bemanningsföretag betraktas som heltidsanställd oavsett vad den
enskilde och företaget har avtalat, och kan därför inte få utfyllnad från
arbetslöshetsförsäkringen. En deltidsanställd i annat företag kan däremot
få det. Detta gäller också de som arbetar i de offentligt organiserade
bemanningsföretag, s k arbetscentra med kommun eller arbetsförmedling
som huvudman. Vi menar att samma regler bör gälla oavsett om man
arbetar i ett offentligt organiserat eller privat bemanningsföretag.

11 Arbetslöshet hos företagare

För att en egenföretagare ska betraktas som arbetslös skall han enligt
lagens krav ha upphört med sin verksamhet mer än tillfälligt. Nuvarande
arbetslöshetsförsäkring är dåligt anpassad till de enskilda näringsidkarnas
ekonomiska situation och bidrar till att försvåra ett upprätthållande av
rörelsen i samband med arbetslöshet. Dagens regler med avregistrering
av firma och varaktigt avbrytande av verksamheten för att äga rätt till
ersättning från försäkringen motverkar arbetslinjen. Allt talar för att vi
måste forma regler som möjliggör större rörlighet mellan olika
anställningsformer, varav egenföretagande är ett. Lagen måste med
anledning av detta ses över.

Om man är delägare i ett kooperativ och samtidigt anställd får man inte
med självklarhet rätt till a-kassa. Vid vissa arbetsförmedlingar betraktas man
som ägare om man ingår i styrelsen, och inte som anställd. 10 fall i
Arbetsdomstolen har lett till olika domslut. Lagen bör förtydligas på detta
område.

12 Familjehemsföräldrar

En familjehemsförälder har som regel inte rätt att vara ansluten till
arbetslöshetsförsäkringen i sin egenskap av familjehemsförälder.
Ersättning från a-kassan utgår inte trots gjorda inbetalningar.
Arbetstagarbegreppet måste gälla även för familjehem och därmed
möjliggöra ersättning från a-kassan.

13 Personal från enskilda organisationer

När utredningen "Socialförsäkringens personkrets" presenterades och
behandlades i riksdagen våren 1999 uteblev det aviserade lagförslag
innebärande att personal från enskilda organisationer, exempelvis
biståndsarbetare och missionärer, ej ska ha rätt att vara anslutna till a-
kassa om deras utlandsvistelse överstiger 1 år. Idag finns möjligheten för
denna yrkesgrupp att vara anslutna till a-kassa. I fall att detta ärende
bereds i Näringsdepartementet vill vi klart deklarera vår ståndpunkt och
betona vikten av att den rätten finns kvar även fortsättningsvis.

14 Minskade kostnader för
arbetslöshetsförsäkringen

Våra övriga förslag på näringslivs- och arbetsmarknadsområdet leder till
att arbetslösheten sjunker vilket innebär minskade kostnader för
arbetslöshetsersättning. Vårt budgetförslag innebär bl a fler anställda
inom den statliga sektorn. Vidare innebär det en satsning på sänkt skatt
inom tjänstesektorn och en förstärkning av kommunernas och
landstingens ekonomiska resurser som kommer att innebära
personalförstärkningar ute i verksamheterna. Till detta tillkommer en rad
företagsfrämjande och tillväxtorienterade åtgärder som bidrar till att
ytterligare sänka arbetslösheten och därmed arbetslöshetsersättningen.

För varje tiondels procentenhet som den genomsnittliga arbetslösheten
sjunker minskar utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen med cirka 500
miljoner kronor per år. En försiktig bedömning av vad våra syssel-
sättningsskapande åtgärder ger för effekt i form av minskade kostnader för
arbetslöshetsförsäkringen ger en besparing på 1 000 miljoner kronor år
2000.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetslöshetsförsäkringens finansiering,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny arbetslös-
hetsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om överhoppningsbar tid för studier i arbetslöshets-
försäkringen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om överhoppningsbar tid för vård av sjukt eller
handikappat barn i arbetslöshetsförsäkringen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om olika regelsystem i privata och offentliga
bemanningsföretag vad gäller a-kasseregler,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av sanktionsåtgärder mot utbetalning av
a-kassa,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av lagen angående företagares rätt till
a-kassa,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av lagen om kooperativa delägares rätt
till a-kassa,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att säkerställa familjehemsförälders rätt till a-
kassa,

11. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet enligt uppställning:
12.
Tabell 1: (Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring )

Stockholm den 4 oktober 1999

Maria Larsson (kd)

Stefan Attefall (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Harald Bergström (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Göran Hägglund (kd)

Per Landgren (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Mats Odell (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Desirée Pethrus Engström (kd)

Inger Strömbom (kd)