Djursjukvårdens organisation

Motion 1985/86:Jo512 Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo512

Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)
Djursjukvårdens organisation

Riksdagen fattade år 1982 beslut om distriktsveterinärorganisationens ställning.
Beslutet innebar dels ett ökat ekonomiskt ansvarstagande för djursjukvården
från näringens sida, dels fastläggande av parternas andel av
kostnaden. Dessutom innebar beslutet att statens andel skulle vara värdebeständig.

En nyhet i förslaget var jordbrukets åtagande att bekosta några ytterligare
tjänster inom distriktsveterinärorganisationen. Flera förslag förelåg om
hur detta praktiskt skulle lösas. En majoritet i såväl utredningen som riksdagen
fann det mest lämpligt att djurägarens andel skulle upptas genom att
man införde den s. k. djursjukvårdsavgiften. Detta förfarande visade sig
dock ha även andra brister än dem vi befarade då beslutet togs. Vår kritik
riktades främst mot att distriktsveterinärerna skulle fungera som uppbördsman
— inte enbart för djurägarens arvodeskostnad utan också för viss del
av sin lönekostnad, som formellt åvilar statsmakten.

Den nyinrättade djursjukvårdsavgiften har lett till att regeringen vid varje
budgettillfälle har givits möjlighet att förändra delansvaret mellan staten
och näringen. Detta har medfört att kostnaden under en femårsperiod har
höjts kraftigt för jordbrukets husdjur utan att riksdagen egentligen beretts
tillfälle att föra en principdiskussion om kostnadsfördelningen.

Då endast veterinärer inom distriktsveterinärorganisationen äger skyldighet
att uppbära djursjukvårdsavgiften har konkurrensförhållandet mellan
veterinärer inom och utom distriktsveterinärorganisationen på ett allvarligt
sätt rubbats.

Riksdagen skall ges möjlighet att ta ställning till hur djursjukvården skall
vara organiserad. Det förändrade förhållandet mellan statliga bidrag och
djurägaravgifter kan leda till att den sedan lång tid mycket väl fungerande
distriktsveterinärorganisationen bryts sönder. Det förhållandet att distriktsveterinärorganisationen
åtnjuter ett mycket stort förtroende hos djurägarna
gör att vi ser en sådan utveckling som olycklig.

Vi utesluter inte att djursjukvården i stora delar av Sverige väl kan tillgodoses
av privatpraktiker. Det synes dock ofrånkomligt att staten framför
allt i norra Sverige bidrar med finansiering av viss typ av distriktsveterinärorganisation.
En översyn bör skyndsamt göras för at tmera långsiktigt klarlägga

1. vilket behovet är av en rikstäckande organisation för jordbrukets
djursjukvård,

2. hur fördelning av kostnaderna mellan djurägarna och staten skall
göras samt

3. vilka alternativ som finns till djursjukvårdsavgiften för uppbärande Mot. 1985/86
av jordbrukets kostnadsandel. Jo512

Hemställan

Åberopande det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om djursjukvården
med uppgift att skyndsamt framlägga förslag i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Stockholm den 27 januari 1986

L. Arne Andersson fm)
i Ljung

Sven-Eric Lorentzon (m)

Jens Eriksson (m)

Ivar Virgin (m)

Ingrid Hemmingsson (m)

Ingvar Eriksson (m)

Sven Munke (m)

Bertil Danielsson (m)

Hans Dau

Göthe Knutson (m)

Arne Svensson (m)

Karl-Gös t a Svenson (m)

7