De långsiktiga villkoren för bostadsproduktion

Motion 2004/05:Bo240 av Owe Hellberg m.fl. (v)

1 Innehållsförteckning

1Innehållsförteckning1

2Förslag till riksdagsbeslut2

3Produktionsmål för bostadspolitiken3

4Villkor för nyproduktionen av hyresrätt3

5Villkor för studentbostäder4

6Marksaneringsfrågan4

7Villkoren för ombyggnation av flerbostadshus4

8Hissinstallationer5

9Beskattning av boendeform5

10Skattefria underhållsfonder6

2Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att riksdagen bör sätta upp ett tydligt mål om att det under den närmaste tioårsperioden dels bör byggas ca 40 000 lägenheter per år, dels renoveras ca 60 000 lägenheter per år.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att dagens investeringsbidrag och momsåterföringsstöd bör ersättas med ett investeringsstöd för nyproduktion av hyresrätter, där det dels finns ett tak för högsta möjliga hyresnivå, dels ett villkor för att få stöd som bygger på att hyrorna skall ha framförhandlats i förväg.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ett permanent investeringsstöd för byggandet av studentbostäder bör införas och ges samma villkor som ett permanent investeringsstöd för byggandet av ordinära hyresrätter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Boverket bör ha möjlighet att påverka hur medlen för marksanering används, antingen med eget anslag eller i samråd med Naturvårdsverket.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att stödet för ombyggnation bör förstärkas och omvandlas till ett permanent investeringsstöd för ombyggnation av hyresrätt, där villkor för stöd är kopplat till tydliga miljökrav och i förväg framförhandlade hyror.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att det tillfälliga stödet till hissinstallationer bör vara ett permanent inslag i den statliga bostadspolitiken.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att beskattning av boendeform i stället för efter hustyp bör genomföras i enlighet med Fastighetsskattekommitténs betänkande.1)

8. Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skattefria underhållsfonder och återkommer till riksdagen med ett förslag.1)

1 Yrkandena 7 och 8 hänvisas till SkU.

3 Produktionsmål för bostadspolitiken

Den offentliga sektorns kraftiga neddragningar av stödet till bostadsproduktionen under 1990-talet, övergången till låg inflation men ändå förhållandevis hög realränta, har fått stora effekter för nyproduktionen av bostäder, för underhållet av det redan byggda och för den sociala bostadspolitiken. Av Sveriges befolkning bor två tredjedelar i någon av de 109 kommuner som uppger att de har bostadsbrist. Behoven är störst av små och medelstora hyresbostäder, men även stora lägenheter saknas. Antalet byggda lägenheter 2004 är, enligt Boverkets prognos, ca 30 000 bostäder. I den summan ryms även ombyggnation av lokaler. Andra prognoser pekar påännu lägre siffror. Enligt en rapport från länsstyrelserna i Mälardalsområdet så behövs det byggas ca 20 000 lägenheter om året de närmaste 25-30 åren enbart i Mälardalsområdet. Annars hotar en hämmad ekonomisk tillväxt, ökad segregation samt minskad rörlighet på bostads- och arbetsmarknaden. Vänsterpartiet anser att det behöver byggas ca 40 000 lägenheter per år de närmaste tio åren, varav hälften bör vara hyresrätter.

Under de närmaste 15-20 åren är ca 1,3 miljoner lägenheter i flerbostadshus i behov av omfattande renoveringar, framför allt inom rekordårens bostadsbestånd (1961-1975), men också i äldre delar av beståndet. Tekniska system som VA-stammar, el och ventilation, men också fönster, balkonger och fasader behöver åtgärdas. Detta för att de boende inte ska drabbas av standardsänkningar och för att inte bostädernas attraktivitet och kapitalvärde ska försämras. Jämfört med idag skulle renoveringstakten behöva tredubblas till 60 000 lägenheter per år. Idag renoveras bara ca 20 000 lägenheter per år.

För att tydliggöra behoven av både nyproduktionen och ombyggnationen av bostäder bör riksdagen sätta upp ett tydligt mål om att det under den närmaste tioårsperioden dels bör byggas ca 40 000 lägenheter per år, dels renoveras ca 60 000 lägenheter per år. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4 Villkor för nyproduktionen av hyresrätt

Det långsiktiga nyproduktionsstödet i form av räntebidrag har långsiktigt urholkats. Det beror dels på försämrade villkor i och med införandet av det s.k. Danellsystemet (där bidragsdelen idag är 30 % av räntekostnaden utifrån en fastställd produktionsnivå), dels på att produktionsnivån legat fast sedan 1993 och därmed inte överensstämmer med dagens produktionskostnader. Nu finns dessutom två tidsbegränsade stöd för byggandet av hyresrätter; ett investeringsbidrag och ett momsåterföringsstöd. Båda gäller t.o.m. utgången av 2006. Dessa stöd bör ersättas med ett investeringsstöd för nyproduktion av hyresrätter, där det dels finns ett tak för högsta möjliga hyresnivå, dels ett villkor för att få stöd som bygger på att hyrorna ska ha framförhandlats i förväg. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5 Villkor för studentbostäder

I takt med den kraftiga utbyggnaden av högskoleplatser, så har också bristen på studentbostäder ökat kraftigt. Enligt Sveriges förenade studentkårer (SFS), så saknas det höstterminen 2004 ca 62 000 studentbostäder. Bara en av fem studenter bor i en studentbostad där hyran i bästa fall är anpassad till tillgängliga studiemedel. Om inte situationen förbättras dramatiskt, finns det risk för att stora samhällsgrupper inte har möjlighet att studera. I jämförelse med våra grannländer Danmark och Norge står sig satsningen på studentbostäder slätt. I Norge står staten för 60 % av den totala produktionskostnaden och i Danmark ges ett inteckningslån på 93 % av kostnaden och staten står för 80 % av räntekostnaden. Ett permanent investeringsstöd för byggandet av studentbostäder bör införas och ges samma villkor som ett permanent investeringsstöd för byggandet av ordinära hyresrätter. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6 Marksaneringsfrågan

Mycket av den nyproduktion som kommer till stånd i våra storstadsområden byggs på gammal industrimark eller genom förtätning av befintligt bostadsbestånd. Gammal industrimark är ofta förorenad och behöver saneras. Detta kostar mycket pengar och om kostnaden ska läggas på boendet, blir det orimliga boendekostnader för merparten av de som efterfrågar en bostad. Enligt Byggkostnadsforums chef, såär ett markpris över 1 000 kr per kvadratmeter en nivå som gör byggandet av hyresrätter olönsam. Anslagen för marksanering hanteras av Naturvårdsverket och kopplingen till saneringen av mark för bostadsbyggande är inte prioriterat. Trots höjda anslag såär medlen för marksanering otillräckliga för att täcka alla behov som finns. Boverket bör ha möjlighet att påverka hur medlen för marksanering används, antingen med eget anslag eller i samråd med Naturvårdsverket. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7 Villkoren för ombyggnation av flerbostadshus

Stödet för ombyggnation av flerbostadshus består idag av ett räntebidrag på 30 % av räntekostnaden utifrån en fastställd högsta bidragsgrundande produktionskostnad. Nivån har legat fast sedan 1993 och begränsar kraftigt vilka renoveringsåtgärder som kan komma i fråga för ett stöd. Tidigare hade räntebidragen ett värde som motsvarade ca 50 % av investeringen. Dagens system motsvarar ett värde på ca 7 %. Det mesta av det som ska renoveras är byggt under miljonprogrammets tid och en stor del tillhör allmännyttans bestånd.

Många av miljonprogrammets hyresgäster är låginkomsttagare, såsom ensamstående kvinnor med barn och stora invandrarfamiljer. För att de boende inte ska drabbas av stora hyresökningar när den nödvändiga ombyggnationen genomförs så bör stödet förstärkas och omvandlas till ett permanent investeringsstöd för ombyggnation av hyresrätt, där villkor för stöd är kopplat till tydliga miljökrav och i förväg framförhandlade hyror. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8 Hissinstallationer

En alltmer åldrande befolkning och att alltfler bor kvar hemma så länge det är möjligt, ställer krav på hissar i hus med minst tre våningar. Enligt SCB:s Bostads- och Hyresundersökning, så saknar ca 320 000 lägenheter på tredje våningen och uppåt tillgång till hiss. Grovt räknat betyder det att ca 75 000 trappuppgångar med tre eller flera våningsplan saknar hiss. Det innebär att många äldre är hänvisade till ett mindre bostadsutbud och att kommunernas kostnader för särskilt boende ökar. Fastighetsägare drar sig också för större nödvändiga ombyggnader, då större ombyggnader som kräver bygglov även ställer krav på installation av hiss. I samband med vårpropositionen för 2004 så infördes, efter krav från Vänsterpartiet, ett tillfälligt investeringsbidrag för hissinstallationer i samband med större ombyggnationer i hus med tre eller flera våningar. Det tillfälliga stödet till hissinstallationer bör vara ett permanent inslag i den statliga bostadspolitiken. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9 Beskattning av boendeform

Utformningen av fastighetsskatten är en viktig del i möjligheterna för att klara de mål för bostadsproduktionen som riksdagen bör sätta upp. Beskattningen och taxeringstillämpningen har sin utgångspunkt i vilken hustyp som ska beskattas; enfamiljshus eller flerfamiljshus. Det innebär att villor och radhus som är hyresrätter, beskattas som egnahem och att bostadsrätter i flerfamiljshus taxeras som hyresrätter. Detta trots att marknadsvärdet sammantaget på de enskilda bostadsrätterna vida överskrider taxeringsvärdet. Detta hindrar en rättvis fastighetsbeskattning och möjligheten att skapa specifika regler för varje enskild boendeform. Det hindrar också möjligheten att på sikt befria hyresrätten från fastighetsskatt, vilket Vänsterpartiet anser är en nödvändig reform. Ett förslag om ändring har funnits på regeringens bord under flera års tid, men än har inget konkret förslag lagts fram. Beskattning av boendeform i stället för efter hustyp bör genomföras i enlighet med Fastighetsskattekommitténs betänkande. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10 Skattefria underhållsfonder

Det är svårt att få lönsamhet i hyresrättsproduktionen utifrån dagens villkor när det gäller fastighetskatt och stöd för produktion. Därför bör även andra åtgärder övervägas. Ett förslag är att fastighetsägare i flerfamiljshus får inrätta skattefria underhållsfonder för kommande renoveringar dels för att lindra kraven på hyresökningar, dels för möjligheten att skaffa nödvändigt kapital till en lägre kostnad. Givetvis bör användningen av de fonderade medlen användas i samråd och förhandlingar med berörda hyresgäster och hyresgästföreningen. Som ett led i en sammanhållen bostadspolitik bör frågan om skattefria underhållsfonder utredas och regeringen återkomma till riksdagen med förslag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2004
Owe Hellberg (v)
Kjell-Erik Karlsson (v)	Sten Lundström (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)	Karin Svensson Smith (v)
Karin Thorborg (v)