Bruksvärdesprincipen vid hyra

Motion 1992/93:Bo403 av Anita Johansson m.fl. (s)

Dagens hyresförhandlingssystem har successivt vuxit
fram under aktiv medverkan av hyresmarknadens parter.
Hyresförhandlingslagen innebär att parternas roll i
hyressättningen har auktoriserats. I botten har dock staten
ett inflytande genom en skyddslagstiftning för den enskilde
hyresgästen. Den allmänna hyreslagen, inte minst
besittningsskyddsreglerna i kombination med
bruksvärdesregeln, är ett uttryck för detta.

Genom det förhandlingssystem som vuxit fram mellan
de allmännyttiga bostadsföretagen och
hyresgästorganisationerna har det gått att kombinera en fri
hyressättning med en spärr mot oskäliga hyror på hela
hyresmarknaden. Detta system, som garanterar
hyresgästernas besittningsskydd, är överlägset såväl en fri
marknadsprissättning som en statlig hyresreglering. Det är
således av central betydelse att bruksvärdessystemet och
förhandlingssystemet finns kvar och utvecklas.

Enligt bruksvärdesprincipen skall likvärdiga lägenheter
ha samma hyra medan skillnader i hyra skall motsvaras av
skillnader i bruksvärde. Med hjälp av denna princip
åstadkoms en rättvis hyresstruktur. Denna uppfattning
ligger i linje med motiven för bruksvärdessystemets
införande. Ett bärande element i bruksvärdessystemet är
spärren mot oskäliga hyror. Fanns ej en sådan spärr skulle
hyresgästernas besittningsskydd i praktiken upphöra och
tendenserna till bostadssegregation ytterligare förstärkas.

Enligt 55 § Hyreslagen skall vid tvister om hyreskravets
skälighet hyresnämnden bestämma bruksvärdet genom en
jämförelse med likvärdiga lägenheter. Därvid skall enligt
nuvarande ordning jämförelse i första hand ske med
lägenheter som ägs av allmännyttiga bostadsföretag. I
budgetpropositionen aviserar biträdande justitieministern
att hon avser att föreslå en förändring i detta avseende.
Även i utredningen ''Avreglerad bostadsmarknad, del II''
från enmansutredaren Georg Danell föreslogs en sådan
förändring. Några hållbara argument för detta har dock inte
redovisats.

Effekten av en sådan förändring blir att hyresnämnderna
kan tvingas godta högre hyror som jämförelsematerial och
därmed även högre hyror för prövningslägenheterna.
Förslaget kan alltså leda till högre hyror men inte till lägre
jämfört med nuvarande ordning. Någon statsfinansiell vinst
skulle inte heller dessa högre hyror innebära. Tvärtom kan
de medverka till att öka behovet av riktat stöd från
samhället.

Det är angeläget att företag som drivs utan enskilt
vinstintresse även i fortsättningen i första hand skall vara
utgångspunkten vid en prövning enligt 55 § Hyreslagen.

Ett problem vid tillämpningen av bruksvärdessystemet
är den mycket kraftiga byggkostnadsstegringen under 1980-
talet. Finansieringssystemet har inte förmått utjämna
kostnadsskillnaderna mellan hus byggda olika år. För att
åstadkomma en bättre balans på bostadsmarknaden krävs
det att skillnaderna i kostnader mellan olika årgångar
bostäder bättre motsvaras av skillnader i boendevärde eller
bruksvärde mellan dessa.

Vid prövningen av hyror skall jämförelseprövningen ske
med likvärdiga lägenheter som väl motsvarar varandra.
Även skillnader i servicenivå och nyttigheter och förmåner
som enligt hyresavtal eller förhandlingsöverenskommelse
skall tillhandahållas, skall beaktas vid bestämmande av
skälig hyra.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bruksvärdessystemet skall
behållas och utvecklas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid bruksvärdesprövningen
skall tas hänsyn till olika nyttigheter som hyresgästerna
erbjuds, som lägenhetsunderhåll, fritidsverksamhet,
boinflytande m.m.

Stockholm den 19 januari 1993

Anita Johansson (s)

Hans Göran Franck (s)

Sinikka Bohlin (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Martin Nilsson (s)

Nils Nordh (s)