Botaniska trädgården i Göteborg

Motion 1990/91:Ub668 av Torgny Larsson m.fl. (s)

Den 17 december 1990 slutfördes förhandlingar mellan
svenska staten och Göteborgs kommun om fortsatt
upplåtelse av Botaniska trädgården i Göteborg för
undervisning och forskning.

Detta avtal innebär bl.a. en uppräkning av det statliga
driftsbidraget till 4,2 milj.kr. under nästkommande
budgetår. Trots överenskommelsen är emellertid inte
parterna överens om förutsättningarna för detta bidrag.

I en särskild protokollsanteckning i avtalet framhålls att

Parterna har inte uppnått samstämmighet i bedömningen
av utgångspunkterna för avvägning av bidragsbeloppet.
Kommunens bedömning innebär, i motsats till statens, att
bidragsbeloppet 4,2 milj.kr. första budgetåret, bort vara
högre för att dels bättre motsvara de kostnader som är
direkt hänförliga till den grundläggande
högskoleutbildningens, forskarutbildningens och
forskningens behov, dels också avse icke
universitetsrelaterad nytta för staten av Botaniska
trädgården.

Kommunen är under arbetsperioden oförhindrad att
genom hänvändelser till vederbörande statliga organ söka
utverka en kompletterande reglering av bidrag till sådan
verksamhet vid trädgården, vars nytta för staten inte är
universitetsrelaterad.

De mellan kommunen och staten skiljaktiga meningarna
avser således såväl den universitetsrelaterade som den icke
universitetsrelaterade nyttan för staten av Botaniska
trädgården.

Vad gäller den nytta staten har för högskoleutbildningen
har riksdagen genom att 1990-06-09 antaga
utbildningsutskottets yttrande uttalat följande:

Utskottet vill för sin del hävda att den enda rimliga
utgångspunkten för en bedömning av omfattningen av
statens bidrag till Göteborgs botaniska trädgård är att staten
skall svara för de kostnader som är direkt hänförliga till den
grundläggande högskoleutbildningens,
forskarutbildningens och forskningens behov.

Vidare skriver utskottet att

Statens kostnader för botaniska trädgården i Göteborg
bör i princip motsvara kostnaderna för de statliga botaniska
trädgårdar som huvudsakligen används för
grundutbildning, forskarutbildning och forskning.

Riksdagens uttalande måste alltså innebära att
utgångspunkten för statsbidrag till Göteborgs botaniska
trädgård skall vara statens kostnad för någon av dess egna
trädgårdar. Göteborgs botaniska trädgård skall alltså
jämföras med någon av dessa.

Ingen av de tre statliga trädgårdarna i Lund, Stockholm
och Uppsala är helt jämförbara med Göteborgs botaniska
trädgård. Närmast i omfång beträffande
universitetsrelaterad verksamhet, den egentliga
trädgårdens areal, växtsortimentets storlek, antal anställda
m.m. kommer botaniska trädgården i Uppsala. Som
exempel kan nämnas att den egentliga trädgårdsytan är 20
ha i Göteborg, 13,5 i Uppsala, 9 i Stockholm och 8 i Lund,
medan växthusytan är 2 430
resp. 1 910,
710 och 820 kvm.

I vissa avseenden är skillnaderna mellan Göteborgs
botaniska trädgård och framför allt Lunds och Stockholms
trädgårdar stora, men även jämfört med trädgården i
Uppsala är Göteborgs botaniska trädgård avsevärt större.

Mot bakgrund härav saknas varje rimligt skäl att ge
Göteborg en negativ särbehandling vad gäller dess service
till universitetet. Göteborgs universitet står inte tillbaka för
något av de andra lärosätena i verksamhetsomfattning eller
berättigade anspråk.

Den enda rimliga slutsats man kan dra efter att ha gått
igenom alla i sammanhanget relevanta jämförelser är att
gentemot Göteborgs trädgård är den botaniska trädgården
i Uppsala den närmast jämförbara till innehåll och
verksamhet. Trädgårdarna i Lund och Stockholm är för
universitetsnyttan av klart mindre omfång.

Nästa fråga är huruvida de fyra lärosätenas
verksamhetsomfattning är likvärdig eller ej. Här finns stora
variationer i enskildheter såsom vad gäller
ämnesavgränsning, ämnesrepresentation, huvudmannskap
m.m. vilka skiljer sig kraftigt. Generellt kan det dock
konstateras att det sammantaget inte finns någon som helst
grund till negativ bedömning av Göteborgs universitet i
jämförelse med något av de andra.

För att bestämma det långsiktiga statsbidragets storlek
när nu gällande avtalsbelopp kan justeras, är det
nödvändigt att det görs en allmän skälighetsbedömning där
utbildningsutskottets och därmed riksdagens uttalanden,
som ovan citerats, bildar utgångspunkten.

En sådan skälighetsbedömning bör vara avslutad i god
tid innan 1993 års forskningsproposition skall utarbetas.
Därigenom kan det då finnas ett underlag i det fortsatta
arbetet. Regeringen bör därför låta göra en översyn för att
få klarlagt i vad mån det av kostnaderna för de statliga
botaniska trädgårdarna är kostnaden för den botaniska
trädgården i Uppsala som bör vara riktpunkt för statens
bidrag till den kommunala botaniska trädgården i
Göteborg.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av statens
kostnader för botanisk trädgård i Göteborg.

Stockholm den 24 januari 1991

Torgny Larsson (s)

Magnus Persson (s)

Rune Evensson (s)

Ulla-Britt Åbark (s)

Karl-Erik Svartberg (s)

Lahja Exner (s)