Bostadsbidraget för ungdomar

Motion 1989/90:Bo237 av Anneli Hulthén och Kent Carlsson båda (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Bo237

av Anneli Hulthén och Kent Carlsson båda (s)
Bostadsbidraget för ungdomar

För att förstärka ungdomars situation på bostadsmarknaden beslutade riksdagen
våren 1987 att införa ett bostadsbidrag till ungdomar upp till 28 år.
Syftet var att underlätta ekonomiskt för ungdomar med låg betalningsförmåga
och studerande att efterfråga bostäder eftersom de höga kostnaderna
inom boendet var ett av hindren för dessa grupper att komma ut på bostadsmarknaden.

Fr.o.m. januari 1989 blev bostadsbidraget obligatoriskt i samtliga kommuner.
Detta för att så långt som möjligt vara rättvist, oavsett i vilka kommuner
ungdomarna var bosatta.

Det har nu gått drygt ett år sedan systemet med ungdomsbostadsbidrag
infördes och det kan därför vara befogat att undersöka vilka effekter det har
fått.

Enligt SCB:s undersökningar (1986) finns det i Sverige 456000 personer
under 30 år vars inkomst understiger 20000 kr/år och ca 750 000 personer
vars inkomst understiger 50000 kr/år. För att komma i fråga för ungdomsbostadsbidraget
kan man som ensamstående tjäna upp till ca 56000 kr/år. Vid
denna högsta inkomst är bidraget 155 kr/mån. För studerande gäller lite annorlunda
regler. Dessa kan tjäna upp till 42 000 kr/år som ensamstående och
vid denna högsta inkomst blir bidraget 144 kr/mån.

I maj månad 1989 hade 11 000 hushåll utan barn ungdomsbostadsbidrag.
Av dessa var 10000 ensamstående och 1000 var sammanboende. Antalet
som kommit i fråga för ungdomsbostadsbidraget verkar därför vara orimligt
lågt i förhållande till antalet som inkomstmässigt bör vara berättigade.

Orsakerna till det låga antalet bidragstagare är förmodligen flera. Dels
kan kunskapen om bidraget vara för dålig, dels kan beloppen för hyrans storlek
vara för lågt satta för att dessa grupper skall komma i fråga för bidraget
trots sina låga inkomster. För att kunna uppnå det syfte som bostadsbidraget
var avsett att ha, d.v.s. att underlätta för de stora ungdomsgrupperna att
komma ut på bostadsmarknaden är det viktigt att undersöka varför så få ungdomar
synes utnyttja bostadsbidraget och på vilka sätt detta skulle kunna
förbättras för att uppnå den effekt som från början önskats.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av

att undersöka effekterna av ungdomsbostadsbidraget och det låga utnyttjandet
av detsamma.

Stockholm den 25 januari 1990

Anneli Hulthén (s) Kent Carlsson (s)

Mot. 1989/90
Bo237

6