Björkqvist (båda fp)

Motion 1989/90:So13 av Barbro Westerholm och Ingrid Ronne

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Proposition 1989/90:81
Motionskategori
-
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1990-02-22
Bordläggning
1990-02-23
Hänvisning
1990-02-24

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: So 13

av Barbro Westerholm och Ingrid Ronne

Björkqvist (båda fp)

med anledning av prop. 1989/90:81 om
ledningsansvaret inom den offentliga hälso- och
sjukvården, m.m.

Syftet med proposition är att genom en ny utformning av ledningen av den
medicinska vårdverksamheten garantera patienterna säkerhet i vården samt
läkarkontinuitet.

I dag är det fastlagt i lag vem som har ansvaret för ledningen av den medicinska
verksamheten inom hälso- och sjukvården. Inom den slutna vården
faller ansvaret på överläkaren medan distriktsläkare har ansvaret i öppen
vård. Landstingskommun kan förordna en annan läkare att fullgöra viss del
av en överläkares eller distriktsläkares åligganden. Ledningsansvaret omfattar
diagnostik, vård och behandling i det enskilda fallet och innebär ett yttersta
ansvar för att underställd personal fullgör sina medicinska åligganden.

Det administrativa ledningsansvaret är däremot oreglerat i nuvarande lagstiftning.
Orsaken är att sjukvårdshuvudmännen skulle få möjlighet att
själva bestämma sin organisation och vid behov kunna utse också någon annan
än en läkare till t.ex. klinikchef.

Det ankommer på huvudmannen att fritt organisera hälso- och sjukvården
på det sätt han finner ändamålsenligt.

Behov av samordning och lagreglering av det medicinska
och administrativa ledningsansvaret

Inom enheter för diagnostik eller vård och behandling är de medicinska delarna
av verksamheten så nära sammankopplade med de resursmässiga, organisatioriska
och personella att ledningen av patientsäkerhetsskäl inte bör
ligga på olika händer. Ett samordnat ledningsansvar är således ett säkerhetsfråga
men också en fråga om hushållning av resurser. I dagens ekonomiska
läge är det viktigt att den som ordinerar medicinska insatser också är medveten
om kostnaderna förenade med olika handlingsalternativ och samtidigt
väljer det för patienten bästa och mest kostnadseffektiva. Också därför bör
det medicinska och administrativa ledningsansvaret samordnas.

Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att de läkare som innehar
ett samlat ledningsansvar måste ha tillräcklig kompetens för uppgiften såväl
medicinskt som administrativt. För att läkare med god kompetens och goda
ledaregenskaper skall kunna rekryteras krävs att läkare tidigt under utbildning/karriärgång
erhåller särskild utbildning och får erfarenhet av administrativt
arbete och ledningsuppgifter.

Det är också viktigt att påpeka att det finns enheter inom hälso- och sjuk- Mot. 1989/90

vården där det administrativa ledningsansvaret mycket väl kan bäras av an- Sol3

nan personal än läkare. Förutsättningen är att denna person har tillräcklig
och nödvändig utbildning för uppgiften. På sjukhem och i hemsjukvården är
det enlig vår uppfattning ofta lämpligt att en sjuksköterska ges det administrativa
ledningsansvaret eftersom arbetsuppgifterna främst gäller omvårdnad.

På geriatriska kliniker och habiliteringskliniker med i huvudsak rehabiliterande
inriktning kan det på samma sätt vara lämpligt att en sjukgymnast eller
arbetsterapeut har det administrativa ledningsansvaret.

Avdelningsföreståndarna bör, enligt vår uppfattning, ha ett totalt driftsansvar
för sin avdelning. Detta innebär att hon/han under klinikchefen har ansvar
för patienternas omvårdnad, personal, ekonomi och administration.

Det är viktigt att det öppnas nya karriärvägar för hälso- och sjukvårdspersonal
med olika utbildningar. Därmed underlättas rekryteringen och risken
minskar att bra yrkesfolk lämnar hälso- och sjukvården.

Det får inte råda någon oklarhet om vilka enheter som av patientsäkerhetsskäl
skall ha en särskild läkare som svarar för den samlade ledningen
av verksamheten. Vi stöder därför förslaget att detta bör lagregleras och att
socialstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta bestämmelser för vilka enheter
som skall ha en läkare med ansvar för den samlade ledningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om läkares utbildning och erfarenhet av administrativt
arbete och ledningsuppgifter.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enheter som bör kunna ledas av andra befattningshavare
än läkare.

Stockholm den 22 februari 1990

Barbro Westerholm (fp) Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

11

Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läkares utbildning och erfarenhet av administrativt arbete och ledningsuppgifter
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läkares utbildning och erfarenhet av administrativt arbete och ledningsuppgifter
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enheter som bör kunna ledas av andra befattningshavare än läkare.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enheter som bör kunna ledas av andra befattningshavare än läkare.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.