Ann-Cathrine Haglund (båda m)

Motion 1988/89:L401 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Lagutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :L401

av förste vice talman Ingegerd Troedsson och
Ann-Cathrine Haglund (båda m)

Bestämmelserna om bodelning i äktenskapsbalken

Den familjerättsliga lagstiftningen har under senare årtionden varit föremål
för en genomgripande omarbetning. Efter eri lång rad av delreformer under
denna tid fattade riksdagen våren 1987 beslut om en ny äktenskapsbalk.

Knappt två år har förflutit sedan lagen antogs av riksdagen. Trots detta har
det redan visat sig att den nya balken ger den ”fattigare” maken ett sämre
skydd mot att den ”rikare” maken drar undan pengar från boet i god tid före
en skilsmässa. Den ekonomiskt starkare parten kommer däremot att ha ett
skydd mot sådana s.k. illojala transaktioner.

Vid en skilsmässa skall egendomen i princip delas upp mellan makarna.
Har en av makarna smugit undan pengar från bodelningen genom illojala
transaktioner kan den förfördelade parten begära jämkning för det vid
bodelningen, men endast om transaktionen gjordes inom ett år före
skilsmässan. Gjordes transaktionen tidigare än ett år före skilsmässan kan
den förfördelade inget göra enligt den nya lagen. Den gamla lagen tillät
däremot inget sådant undansmvgande av pengar, varför den nya lagen i detta
fall innebär en försämring.

Eftersom det fortfarande är kvinnan som i allmänhet är den ekonomiskt
svagare parten är det främst hon som drabbas av lagstiftningens brister. Till
detta kommer att pensionsförsäkringar som tagits tidigare än ett år före
skilsmässan inte längre skall ingå i bodelningen.

Förslagna makar kan på detta vis dra undan pengar från bodelningen bara
det inte sker inom ett år före skilsmässan. Det bisarra är att om den
ekonomiskt svagare parten försöker dra undan pengar inför bodelningen,
kan den part som äger mer än hälften av tillgångarna begära jämkning av
boet. Den rikare maken är därvid skyddad av lagen. Jämkningsregeln ger
nämligen möjlighet till skäliga bodelningar endast till förmån för den som
äger mer än hälften av tillgångarna i boet. Avsikten är att skydda den rikare
från att bli lurad om den andra har gift sig för pengarnas skull. Samtidigt
mister emellertid den fattigare av makarna skyddet mot illojala transaktioner
från den rikare parten.

Jämkningsregeln synes således behöva ändras så att det blir möjligt med
skäliga bodelningar inte bara till förmån för den rikare utan också för den
fattigare av makarna. Det förefaller därvid också angeläget med en översyn
av den nya regeln att pensionsförsäkring inte längre skall ingå i bodelning i
anledning av skilsmässa.

Mot.

1988/89

L401-405

1 Riksdagen 1988189.8 sami. Nr L401-405

Hemställan Mot. 1988/89

L401

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av 12 kap. 1 §
äktenskapsbalken att bodelning kan ske efter en skälighetsbedömning
till förmån för båda makarna och med beaktande av pensionsförsäkringar.

Stockholm den 12 januari 1989

Ingegerd Troedsson (m) Ann-Cathrine Haglund (m)

2

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av 12 kap. 1 § äktenskapsbalken att bodelning kan ske efter en skälighetsbedömning till förmån för båda makarna och med beaktande av pensionsförsäkringar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av 12 kap. 1 § äktenskapsbalken att bodelning kan ske efter en skälighetsbedömning till förmån för båda makarna och med beaktande av pensionsförsäkringar.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.